Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


Ukrainsk jackpott – Rysslands största juvel i lågor

2026 07 07

Ett ryskt nyckelmål har träffats för första gången.

Ukrainska drönare uppges ha träffat Rysslands största oljeraffinaderi.

En anläggning som spelar en viktig roll för landets bränsleförsörjning och militär, rapporterar RBC Ukraine.

Första attacken

Enligt ukrainska och ryska uppgifter har en drönarattack mot oljeraffinaderiet i Omsk, omkring 2 500 kilometer från Ukraina genomförts.

Raffinaderiet är Rysslands största och har en årlig kapacitet på över 22 miljoner ton råolja.

Anläggningen producerar bland annat bensin, diesel och flygbränsle som används både civilt och av den ryska militären.

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Bekräftar attacken

Guvernören i Omskregionen, Vitalij Chotsenko, bekräftar att området utsatts för en drönarattack men hävdar att luftförsvaret stoppat drönarna.

– Det ryska försvarsministeriets luftförsvarsstyrkor sköt ner fientliga UAV:er över Omskregionen. Konsekvenserna av attacken utvärderas. Följ uppdateringar. Lita endast på verifierade källor, skrev guvernören.

Samtidigt har ett stort antal bilder och videoklipp spridits på sociala medier som visar omfattande bränder inne på raffinaderiets område.

Uppgifterna har ännu inte kunnat verifieras oberoende.

Flera strategiska mål

Attacken mot Omsk var enligt ukrainska medier en del av en större drönaroffensiv mot ryska energi- och militärmål.

Bland de uppges även ha träffats finns oljeraffinaderiet i Jaroslavl, en bränsleterminal i Vysotsk samt energikomplexet NOVATEK-Ust-Luga.

Enligt det ryska mediet Astra har även oljeraffinaderiet Slavneft-YANOS, ett av Rysslands fem största raffinaderier med en årlig bearbetningskapacitet på 15 miljoner ton, träffats.

– På bilder från vittnen syns rök i Jaroslavl efter att en varning för drönarhot utfärdats, uppger Astra på sin telegram-kanal.

Intensifierade attacker

Ukrainska styrkor har under de senaste veckorna intensifierat sina attacker mot rysk energiinfrastruktur och logistikanläggningar.

Syftet är enligt Ukraina att försvåra Rysslands militära försörjning och minska landets förmåga att föra krig.

Om uppgifterna bekräftas innebär attacken mot Omsks oljeraffinaderi första gången som Rysslands största raffinaderi träffas sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm 

Foto: Chandler Cruttenden resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


6 juli 2026

Då får man inte gå på restaurang – ny regel på gång

2026 07 06

Det ska bli lugnare på restauranger, hotell och i butikslokaler framöver.

Så är åtminstone regeringens förhoppning när man nu går fram med nya hårda regler som innebär att folk skulle kunna stoppas i dörren.

Det handlar om ett förslag om utökade möjligheter till tillträdesförbud för gäster och kunder som inte kan bete sig.

Idag finns möjligheten att porta folk från lokaler öppna för allmänheten, men det nya förslaget innebär att också exempelvis restauranger, hotell, frisörsalonger och caféer ska kunna göra samma sak.

– Den som driver en butik eller annan liknande affärsverksamhet och har besökare i sina lokaler ska kunna känna sig trygg och säker, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

Inte tillräckligt

Det är i en utredning som regeringen tagit emot förslagen, som nu ska ut på remiss. Under en längre tid har verksamheter slagit larm om ordningsstörningar och brott.

Nuvarande regler om tillträdesförbud har inte ansetts vara tillräckligt effektiva.

– Ingen ska behöva acceptera återkommande störningar eller brott i sin verksamhet. Därför välkomnar jag förslagen om effektivare tillträdesförbud, och ser i nästa steg fram emot synpunkter från remissinstanserna, säger Gunnar Strömmer.

Kan portas i fyra veckor

En person ska i huvudsak kunna portas när den begått ett brott “i eller i anslutning till en lokal och brottet påverkar verksamheten”, enligt regeringen. 

Polisen ska även kunna fatta beslut om saken direkt på plats. Då ska tillträdesförbudet gälla direkt och som längst i fyra veckor. 

LÄS OCKSÅ: ”Ingen brist på öl” – ryssar hånar Putins Ryssland

Förslagen, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2027, välkomnas av branschorganisationerna.

Svensk Handel har i flera år påtalat att nuvarande lagstiftning inte uppfyller sitt syfte med att skapa trygga butiksmiljöer. Förslagen som nu presenterats är en tydlig markering om att det ska straffa sig att begå brott eller störa handelsverksamhet, säger Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver i en kommentar.

Hon tillägger:

– Förslaget om att polis ska kunna dela ut tillfälliga tillträdesförbud är efterlängtat av våra medlemmar. Man ska inte behöva vänta veckor på beslut om huruvida en person ska tilldelas tillträdesförbud, varför vi är mycket nöjda med slutsatsen delbetänkandet landar i.

LÄS OCKSÅ: SEB: Glädjebesked för den svenska bostadsmarknaden

Foto: A. Haney resp Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen