Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


JUST NU: ”Sämsta” företaget i hela Sverige – 2 miljoner är kunder

2025 11 26

De mest och minst ansedda företagen som är verksamma i Sverige har utsetts.

Det är Reputation and Trust Analytics som idag publicerar en ny studie med över 10 000 organisationsutvärderingar.

I rapporten rankas företag på en femgradig skala från 1-5. En fyra eller högre bedöms som “anseende på utmärkt nivå”. 

Högst på listan hamnar i år Ikea som med ett snittpoäng på 4,05 därmed betraktas som Sveriges mest ansedda företag.

En så hög anseendepoäng visar att alla aspekter av företagets anseende är på god eller utmärkt nivå, sammanfattar Alexander Widén, Senior Advisor på Reputation and Trust Analytics, i ett uttalande.

Shoppingjätten i botten

Långt ifrån alla når dock Ikeas höjder.

Sist på listan hamnar den kinesiska shoppingjätten Temu, som enligt statistik från Ehandel i snitt har 2,4 miljoner aktiva svenska kunder i månaden, med ett anseende på under 2,5.

– Vilket är en mycket dålig nivå, konstateras i pressmeddelandet till rapporten. Den kritiserade nätbutiken Shein kommer näst sist och att de två kinesiska aktörerna hamnar i botten är genomgående för hela Norden.

Strax ovanför Temu och Shein bland de minst ansedda företagen hittas Telia, Postnord, Nestlé, Ryanair, SJ, Amazon, Tesla och Swedbank.

– Anseende styr hur våra intressenter beter sig, vilka attityder de har och vilka beslut de fattar. Medan ett varumärke säkerställer position och differentiering, säkerställer anseende det sociala kontraktet och den legitimitet som kommer med förtroende, säger Alexander Widén.

Hårt kritiserade

Temu och Shein har länge varit hårt kritiserade av bland annat EU, Konsumentverket och Svensk Handel. Företagen har anklagats för att bryta mot konsumentskyddande lagar, ha skadliga kemikalier i produkterna och dåliga arbetsvillkor.

Det förstnämnda har tidigare sagt att man jobbar fortlöpande med att värna konsumenternas intressen på deras plattform. Man säger sig också ha “strikta policyer" för att säkerställa produkternas kvalitet.

Vi implementerar strikta policyer och kontrollåtgärder för att säkerställa produktkvalitet och korrekta produktbeskrivningar. Om du inte är nöjd med någon av de produkter du fått, kan du ansöka om återbetalning inom 90 dagar efter köpet, skriver Temu på sajten Trustpilot.

LÄS MER: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige

Mest ansedda företagen i Sverige

1. Ikea
2. Systembolaget
3. Volvo
4. Scania
5. Saab
6. Länsförsäkringar
7. ABB
8. SKF
9. SBAB
10. Apoteket

Källa: Reputation and Trust Analytics

LÄS MER: Välkända köksbutiker går i konkurs

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen


26 nov 2022

“Helt sinnessjukt” – lucianyhet väcker ramaskri

2025 11 26

På skolor runtom i hela Sverige pågår förberedelserna för fullt inför årets luciafirande.

Men firandet är inte villkorslöst.

För två år sedan förbjöd flera skolor i Stockholmsregionen föräldrar från att delta i firandet, på grund av att det ansågs kunna väcka obehag hos de yngre eleverna.

Det här året är det ett annat förbud, och framför allt underlåtenheten att följa reglerna, som väcker starka reaktioner.

I Danderyd har skolor numera nämligen börjat porta föräldrar som trotsar förbudet mot att fotografera och filma barnen under firandet, rapporterar TV4 Nyheterna.

– Det är helt sinnessjukt att man inte respekterar när man får tydliga instruktioner, säger författaren och influencern Katrin Zytomierska till kanalen.

Rektorn bestämmer

Enligt Ulla Hurtig Nielsen (M), skolpolitiker i Danderyd, är det formellt rektorn som fattar beslut om föräldrar ska få närvara vid luciatågen eller inte.

Hon understryker att det är viktigt att traditioner får leva kvar, men framhåller också att det borde kunna tas hänsyn till krav att föräldrar enbart får fotografera sitt eget barn.

– Vad många inte vet är att det i Danderyd finns många barn med skyddad identitet, vars föräldrars jobb gör dem särskilt utsatta, säger Ulla Hurtig Nielsen till lokaltidningen Mitt i.

Förslaget: böter på 10 000 kronor

Beskedet från Stockholmsskolorna har även orsakat reaktioner på sociala medier. Flera frågar sig vad meningen är med luciatåg om inte föräldrarna får titta på och andra undrar varför föräldrarnas vilja ska prioriteras före barnens välmående.

En del bekräftar också att det filmas hejvilt på luciafirandet i skolorna.

Katrin Zytomierska har ett förslag på hur man skulle kunna lösa dilemmat: inför böter på 10 000 kronor för den förälder som filmar ett annat barn och lägger ut det.

I ett land som Sverige så tror jag inte att någon skulle våga lägga ut någonting om det var en högre bot, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige

Etablerades på 1900-talet

Luciafirandet har sitt ursprung i den kristna tron och firas till minne av just helgonet Lucia, en kristen jungfru från italienska Syrakusa som dog 304.

I Sverige etablerades firandet av Lucia under tidigt 1900-talet och har idag väldigt lite gemensamt med den tidiga kristna högtiden.

Lucia firas även i övriga nordiska länder samt i delar av Italien där det dock skiljer sig väldigt mycket från den svenska varianten.

LÄS MER: Populära drycker kan stoppas från Systembolaget

Foto: Bengt Nyman

Text: Redaktionen