Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


2 nov 2026

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


2 nov 2026

Finland trotsar Europa – slår till mot Ryssland

2026 11 02

Finland tar till krafttag mot Ryssland.

Finland planerar ett oväntat drag mot ryska idrottare.

Landet vill agera på egen hand – utan att invänta EU, rapporterar Yle.

Ska stoppa ryska idrottare

Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Samlingspartiet) uppger att landet tänker driva igenom ett nationellt inreseförbud mot ryska idrottare.

Frågan har tidigare diskuterats på EU-nivå. Finland vill dock inte invänta ett gemensamt beslut från medlemsländerna, utan planerar att gå vidare med egna nationella åtgärder för att stoppa ryska idrottare från att resa in i landet.

– Om Ryssland fortsätter sitt anfallskrig kommer ryska idrottare inte att ha något att göra i Finland nästa år, skriver Elina Valtonen i ett inlägg på X.

Läs mer: Chocksiffra för V i ny mätning

Kan påverka alla 

Valtonen antyder att åtgärderna kan omfatta samtliga ryska idrottare, även dem som tävlar under neutral flagg.

– När det gäller exempelvis visumlagstiftningen är den kopplad till medborgarskap och inte till vilka symboler man tävlar under, säger hon till Helsingin Sanomat.

Exakt hur förbudet ska genomföras är ännu inte klart. Enligt Helsingin Sanomat handlar det sannolikt om förändringar i visumreglerna. Med dagens regler kan idrottare från Ryssland i vissa fall resa in i Finland för att arbeta, om de uppfyller villkoren.

I slutet av november väntas ryska längdskidåkare till Ruka för en deltävling i världscupen. Nästa vecka väntas även ryska hockeyspelare till Finland för NHL-matcher.

Uppmanar fler länder

Samtidigt har frågan om ryskt deltagande i internationell ishockey blivit alltmer aktuell.

Finlands idrottsminister Mika Poutala (KD) säger att han inte tror att Finland kommer att spela mot Ryssland i hockey-VM.

– Jag ser inte någon situation där idrottsförbundet och staten skulle ha olika uppfattningar i en fråga. Jag tror att slutresultatet blir att vi inte kommer att spela mot Ryssland i tävlingar, säger han till Helsingin Sanomat.

Finlands ishockeyförbund har under helgen varit i kontakt med flera stora europeiska hockeynationer för att undersöka möjligheten till en gemensam lösning.

Poutala menar att en bojkott från ett enskilt land inte skulle sätta särskilt stor press på det internationella ishockeyförbundet.

– Men om plötsligt fem eller sex stora hockeynationer säger att vi vägrar spela om Ryssland är med, då blir trycket på det internationella förbundet något helt annat, säger ministern.

Bakgrunden är ett beslut från idrottens skiljedomstol Cas, som innebär att Internationella ishockeyförbundet ska tillåta ryska landslag att delta i turneringar igen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen