Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 november 2026

Snabbmatskedjan skulle ta över Sverige – stänger redan

2026 11 04

Den amerikanska snabbmatskedjan Five Guys kom till Sverige förra året.

Den första restaurangen slog upp dörrarna vid Sergels Torg i februari 2025. Det skulle vara startskottet för en stor expansion till den svenska marknaden.

Den amerikanska snabbmatskedjan hade planer på att öppna tio restauranger i Sverige. Fler lokaler i Stockholm skulle öppna, och kedjan skulle etablera sig i Malmö och Göteborg.

Nu stänger Five Guys en av sina tre svenska restauranger, rapporterar Realtid.

Stänger redan

Efter att den första restaurangen öppnades vid Sergels torg kom ytterligare två nyöppningar i Mall of Scandinavia och på Dragarbrunnsgatan i Uppsala.

Men bara 426 dagar efter att Uppsala-restaurangen hade premiär så stänger Five Guys ner den.

Anledningen är att försäljningen inte har gått som förväntat.

“Kan bli som Starbucks”

Två Five Guys-restauranger finns därmed kvar i Sverige. Frågan ställs nu om stängningen i Uppsala är ett tecken på vad som väntar framöver, eller bara en isolerad händelse.

Liknelser görs med den amerikanska kafékedjan Starbucks vars expansion till Sverige misslyckades, något som har förklarats av en redan stark kafékultur och etablerade kafékedjor.

Starbucks nådde omkring 20 kaféer i Sverige, men expansionen tappade fart och kedjan har sedermera stängt majoriteten av de svenska lokalerna.

Läs mer: “Världsrekord” – sätter stopp för Biltema

Har fått kritik

Five Guys grundades i Virginia i USA 1986. Kedjan har blivit en av USA:s största snabbmatskedjor med omkring 1 700 restauranger.

Intresset för öppningen vid Sergels torg var stort, men redan då ställdes frågor.

– Man behöver inte ta ett beslut huruvida man ska gå på McDonalds eller Max, sade varumärkesstrategen Håkan Olofsson till SvD förra året.

– Det är bara att slinka in och handla. Men Five Guys ligger så pass högt i pris att man behöver fundera lite.

Överetablerat

Olofsson sade vidare att det är “för sent, för dyrt och för fett”.

– Marknaden är redan rätt överetablerad och den här förtjusningen över att det kommer en amerikansk kedja är inte alls lika stor som när McDonalds eller Hard Rock Cafe kom till Sverige. 

Läs mer: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Foto: S. Saleem resp M. Heil

Text: Redaktionen