Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


28 okt 26

Tungt krav i Sverige – blir jättedyrt att tanka bilen

2026 10 28

TCO är en partipolitiskt fristående centralorganisation, som samlar tolv fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.

Nu svarar TCO på regeringens så kallade Styrmedelsutredningen, som fått i uppdrag att analysera vilka styrmedel som kan användas för att fasa ut fossila bränslen.

TCO säger ja till två tunga förslag i utredningen: höjd skatt på bensin och diesel och höjd reduktionsplikt

– Världen har agerat för långsamt. Följderna av den globala uppvärmningen är redan katastrofala. Ska vi klara Sveriges klimatåtaganden måste vi agera nu. Utredningen har visat hur – det säger vi självklart ja till, säger Therese Svanström, ordförande i TCO. 

”Det håller inte”

TCO motiverar sitt ställningstagande med att Sverige i dag har några av Europas lägsta bränslepriser och en av de lägsta nivåerna på reduktionsplikten

– Det håller inte att vi halkar efter. Sverige måste ta på sig ledartröjan i klimatpolitiken igen. Vi behöver styrmedel som fungerar här och nu. Allmänheten förväntar sig en kraftfullare politik och att Sverige når klimatmålen, säger Svanström. 

Kan öka kraftigt

Höjd bränsleskatt och höjd reduktionsplikt skulle sannolikt leda till betydligt högre drivmedelspriser.

Samtidigt är osäkerheten stor på oljemarknaden. En skakig omvärld riskerar att driva upp oljepriserna, vilket i sin tur leder till högre drivmedelspriser vid pump.

Här är kompensationen  

TCO föreslår att hushållen ska kompenseras genom sänkt skatt på el.

– TCO säger också ja till förslaget om sänkt skatt på el som bidrar till att kompensera för ökade drivmedelspriser. Ökade medel till den riktade elbilspremien är bra, men TCO ser behov av fler åtgärder för att underlätta omställningen till ett fossilfritt samhälle, framhåller organisationen.

Läs också: Skattehöjning på gång för bilister 

TCO efterlyser också en informationsstrategi för att öka allmänhetens förståelse av klimatförändringarna och skapa större acceptans för klimatpolitiska åtgärder.

Organisationen vill dessutom att det ska bli tydligare hur intäkterna från EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 ska fördelas.

– Klimatomställningen måste vara både effektiv och rättvis. Därför behöver exempelvis höjd bensinskatt kombineras med åtgärder som stärker människors möjligheter att ställa om, säger Therese Svanström.

Andra läser: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


28 okt 2026

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder. 

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen. 

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den. 

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen