Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


27 juni 2026

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


26 maj 2026

Avgift på tusentals kronor för hushåll – ny regel nästa vecka

2026 06 28

En blankettmiss kan bli dyr för svenska hushåll.

En ny sanktionsavgift införs nästa vecka i Sverige.

Avgiften gör att även små fel i ansökningar till Försäkringskassan kan kosta hushåll flera tusen kronor.

Slår mot fel

Försäkringskassan kräver att felaktigt utbetalda pengar betalas tillbaka.

Från och med 1 juli införs även en ny sanktionsavgift för personer som får för mycket ersättning från Försäkringskassan.

Det spelar ingen roll om felet beror på slarv eller missförstånd i blanketten – avgiften kan ändå tas ut.

– Det gäller också den som har gjort fel av misstag eller inte har meddelat att uppgifter har ändrats, till exempel om man har fått ny lön eller har flyttat, uppger Försäkringskassan.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Minst 2 368 kronor

Den nya avgiften är 25 procent av det belopp som betalats ut fel, men med en viktig bottennivå.

Oavsett hur litet felet är måste den enskilde betala minst 2 368 kronor.

I ett exempel från Försäkringskassan innebär det att om någon fått 12 000 kronor för mycket i ersättning, kan sanktionsavgiften bli 3 000 kronor utöver återbetalning av beloppet.

– Anledningen till den nya avgiften är att regeringen vill motverka felaktiga utbetalningar, oavsett om det handlar om slarv eller bidragsbrott, meddelar Försäkringskassan.

Skärpta regler kan leda till avstängning

Utöver sanktionsavgiften får Försäkringskassan även möjlighet att stänga av personer från ersättning i upp till tre år om uppgifter lämnats medvetet fel eller av grov vårdslöshet.

Det kan omfatta flera typer av stöd, som sjukpenning, vab, föräldrapenning och bostadsbidrag.

En avstängning ska kunna gälla mellan tre månader och tre år.

Förändringen bygger på ett riksdagsbeslut där en majoritet röstade för förslaget.

Syftet är enligt regeringen att minska felaktiga utbetalningar och stärka kontrollen av välfärdssystemet – även när det handlar om rena misstag i ansökningar.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen