Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


04 maj 26

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller till söndag

2026 05 05

Fler fordon än vanligt kommer att stoppas på vägarna under veckan.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan den 4 och 10 maj.

Fokus kommer att läggas på fordonskontroller, uppger polisen.

Syftet är att upptäcka kriminell aktivitet på svenska vägar.

– Vägnätet kan spela en betydande roll i kriminellas brottsplaner. De behöver inte bara ta sig till och från brottsplatser utan i många fall också transportera vapen, ammunition, narkotika, stöldgods eller efterlysta personer. Då måste vi finnas där och sätta stopp, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

”Kraftsamlar”

Den nationella trafikveckan pågår under hela vecka 19 – från måndag till söndag i hela landet.

– Under insatsveckorna kraftsamlar polisen för att upptäcka och förhindra brott som sker i eller i anslutning till vägtrafikmiljön, men arbetet pågår i allra högsta grad även under resten av året, som en del i det dagliga polisarbetet, berättar Ursula Edström.

Så går det till

Vid fordonskontrollerna kommer polisen att kontrollera körkortsbehörighet och nykterhet.

Vid behov utförs utlänningskontroller och kontroller mot polisens datasystem.

Polisen samverkar också med relevanta myndigheter och experter.

Sedan den 1 augusti har polisen utökade befogenheter att hjälpa Kronofogden att utmäta tillgångar på plats, exempelvis fordon vid en trafikkontroll.  

Så utförs en utmätning på plats:

- Polisen stoppar i sin verksamhet en person, till exempel i en bil vid en kontroll.

- Genom en app i telefonen ser polisen direkt om personen har skulder hos Kronofogden.

- Om skulder finns och personen är i besittning av värdefullt gods, till exempel kontanter, fordon, smycken eller klockor, kan polisen ringa till Kronofogden, som per telefon fattar beslut om utmätning. Därefter kan polisen på plats omhänderta godset.

- Via en jourverksamhet hos Kronofogden kan utmätningarna ske även nattetid och på helger.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Polisens nationella trafikveckor

- Varje år genomför polisen tio trafikveckor med olika fokus som hastighet, nykterhet, brott på väg och yrkestrafik som ett led i trafiksäkerhetsarbetet.

- Syftet är att uppnå målen i Nollvisionen, att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafikmiljön. Under vecka 19 ligger fokus på brott på väg.

Källa:  Polisen

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater försvunna

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


05 maj 06

Glatt besked för alla som handlar på ICA

2026 05 06

Under de senaste åren har matpriserna skjutit i höjden.

Sveriges största matkedja Ica har ofta pekats ut som den största boven i dramat. Kritiken mot att Ica-butiker har höjt priserna mer än nödvändigt har varit omfattande.

Men nu kommer ett glatt besked för kunder som handlar hos matjätten.

Efter halveringen av matmomsen har Ica-butikerna sänkt matpriserna med mer än momshalveringen. Totalt sjönk priserna på livsmedel med 5,53 procent i april, vilket är mer än de 5,36 procent som momssänkningen innebär.

– Det är alltid glädjande när matpriserna sjunker. De lägre priser vi kan se i april beror i huvudsak på sänkningen av matmomsen som genomfördes den 1 april och som har förts vidare till kunderna. Utöver det har Ica också genomfört omfattande prisinvesteringar, säger Eric Lundberg, vd Ica Sverige.

Kaffe pekas ut

De största prissänkningarna noterats i kaffehyllan. I genomsnitt sjönk priset på kaffe med 4,4 procent exklusive moms i april.

Samtidigt finns det flera orosmoln på himlen, som riskerar att leda till nya prishöjningar. Lundberg pekar särskilt på energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern

–  Vi vet att priset på mat brukar följa priset på energi. Då är det viktigt att komma ihåg att konsumenterna behövt bära ett historiskt högt inflationstryck de senaste åren. Därför är det nu upp till alla led i kedjan att göra sitt yttersta för att absorbera de här kostnadsökningarna genom effektiviseringar och förbättringar, säger han.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kräver krisstöd

Oron för omvärldsläget delas Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Krisen i Mellanöstern driver upp priserna på energi och insatsvaror i snabb takt.

LRF kräver ett krisstöd för Sveriges bönder.

– Om politiken inte agerar nu riskerar vi minskad svensk matproduktion, ökat importberoende och högre matpriser. Krisstödet är avgörande för att klara den här krisen och säkra svensk livsmedelsberedskap, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Skatt kan sänkas – gynnar 4 miljoner svenskar 

Foto: Ica-Gruppen

Text: Redaktionen