Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30dec25

Ryskt blodbad – värre än någonsin

2025 12 30

De ryska förlusterna i Ukraina är högre än någonsin.

Det visar en färsk sammanställning från BBC News Russian, som baseras på underrättelseuppgifter från det oberoende mediebolaget Mediazona och en grupp volontärer.

– Under de senaste tio månaderna har de ryska förlusterna i kriget med Ukraina ökat snabbare än någonsin sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022, rapporterar kanalen.

”Mellan 243 000 och 352 000”

Totalt har BBC kunnat bekräfta 160 000 ryska dödsfall, men mörkertalet tros vara stort. Enligt analysen beräknas de 160 000 stupade soldaterna representera omkring 45–65 procent av den totala dödssiffran.

– Det innebär att antalet ryska dödsfall uppgår till mellan 243 000 och 352 000, uppger BBC.

Ökar inför fredssamtal

Kartläggningen av de ryska dödsfallen under 2025 visar en tydlig trend: antalet stupade ryska soldater ökar kraftigt i samband med viktiga diplomatiska händelser. När USA presenterade ett fredsförslag med 28 punkter, publicerades i genomsnitt 322 dödsannonser per dag i Ryssland – dubbelt så många som genomsnittet under 2024.

Samma mönster kunde noteras inför Vladimir Putins och Donalds Trumps toppmöte i Alaska i augusti. De ryska förlusterna ökade markant under perioden.

Uppgångarna förklaras av att den ryska ledningen är beredd att offra tusentals människoliv för att kunna visa upp territoriella framsteg inför viktiga toppmöten.

– Kreml ser territoriella vinster som ett sätt att påverka förhandlingarna med USA till sin fördel, fastslår BBC.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet”

”Köttkvarnen”

De enorma förlustsiffrorna kan förklaras av den ryska militärens brutala taktik. Janek Kesselmann, befälhavare vid den estniska underrättelsetjänsten, kallar taktiken för ”köttkvarnen”.

Underrättelsechefen berättar att ryssarna skickar in våg efter våg av soldater, utan att bry sig om antalet förluster.

– Ryssland slösar cyniskt bort sin personal, har Kesselman sagt till Estlands public servicebolag ERR.

LÄS OCKSÅ: Sveriges mest ägda aktie når drömnivå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen