Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

2006 oktober 50 000

2006 november 51 200

2007 november 52 900

2008 januari 52 900

2008 november 54 500

2009 januari 54 500

2009 november 55 000

2010 januari 55 000

2010 november 56 000

2011 januari 56 000

2011 november 57 000

2012 januari 57 000

2012 november 58 300

2013 januari 58 300

2013 november 59 800

2014 januari 59 800

2014 november 61 000

2015 januari 61 000

2015 november 62 400

2016 januari 62 400

2016 november 63 800

2017 januari 63 800

2017 november 65 400

2018 januari 65 400

2018 november 66 900

2019 januari 66 900

2019 november 68 400

2021 januari 69 900

Foto: Sveriges Riksdag

Omtalad skatt kan avskaffas – nationalekonom sågar förslaget

2025 11 20

Nyligen gick Kristdemokraterna ut med att partiet stegvis vill avskaffa en omtalad skatt i Sverige.

Det handlar om reavinstskatten, det vill säga den skatt som en bostadsägare betalar när personen säljer sin bostad med vinst.

Förslaget får även stöd bland Tidökollegor. Såväl M som SD är redo att diskutera frågan, medan Liberalerna är klart mest positiva till att sänka reavinstskatten.

– Att få ned reavinstskatten är ett klokt angreppssätt för att öka incitamenten att flytta och få igång en ökad rörlighet på bostadsmarknaden, särskilt för de som bott länge i sin bostad, säger Patrik Karlsson, bostadspolitisk talesperson för Liberalerna, till sajten Bostadspolitik.

"Feltänk"

En som inte är positiv till förslaget är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi.

Han kallar idén för ett “feltänk” och menar att det är lämpligare att beskatta bostadsvinster än exempelvis arbete och företagande, rapporterar SvD.

– Det är bättre att beskatta “flyt” än flit och risktagande, säger Daniel Waldenström och syftar på att bostadens värde ofta stiger av ren slump.

"Belönar de som inte säljer"

Daniel Waldenström uppmärksammar också att KD föreslagit en gradvis sänkning av reavinstskatten. För den som har ägt sin bostad i minst fem år ska reavinstskatten sänkas med 2 procentenheter per år till dess att man bott i den i 16 år – först då slopas hela skatten.

– Förslaget är utformat på ett sätt som belönar de som inte säljer. Det kan få folk att vänta med att sälja sin bostad, tvärtemot vad KD vill uppnå, säger ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

S och C skeptiska

Från oppositionens sida är inställningen skeptisk till förslaget. Centerpartiet vill se bredare reformer än en sänkt reavinstskatt för att komma åt problemen på bostadsmarknaden och Socialdemokraterna hävdar att förslaget kan leda till orättvisa.

– En lägre reavinstskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna, samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån. Ytterligare separata skattesänkningar och skattesubventioner ser vi i dagsläget inte som aktuella, säger S bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring till Bostadspolitik.

LÄS MER: Börsen faller kraftigt

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

360 miljoner har samma allergi – hälsoministern misstänker vaccin

2025 11 19

Uppemot 4,5 procent av världens befolkning lider av jordnötsallergi.

Det motsvarar drygt 360 miljoner människor.

Under de senaste åren har forskarna etablerat en ny teori om hur antalet drabbade kan minska kraftigt.

Om alla barn introduceras för smakprov av jordnötssmör vid 4-6 månaders ålder skulle jordnötsallergierna i Storbritannien kunna minska med 77 procent, visade en brittisk studie i Journal of Allergy and Clinical Immunology för två år sedan.

Även Karolinska Institutet har kommit fram till liknande slutsatser.

Går rakt emot forskarna

Att antalet drabbade av jordnötsallergi ökat kraftigt de senaste åren bedöms av forskare bero på en bristande tidig exponering under barndomen.

Den förklaringen köper dock inte USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr.

Han kallar sambandet för “ologiskt” och hänvisar till sin egen erfarenhet, då han själv har fem allergiska barn.

– Mitt hus var fyllt med jordnötssmör och jag åt jordnötssmör till två måltider om dagen och min fru åt jordnötssmör när hon var gravid. För mig är det inte en övertygande hypotes, säger RFK Jr enligt USA Today.

Misstänker vaccin

Istället antyder hälsoministern att det är andra miljöfaktorer, som bekämpningsmedel och aluminium i vaccin, som är möjliga förklaringar.

Han ger samtidigt besked om att saken nu ska undersökas.

– Vi måste titta på aluminium i vacciner, säger RFK Jr.

– De studierna har aldrig gjorts. Vi ska göra dem nu och vi kommer att identifiera vad som orsakar dessa allergier.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Använts i över 70 år

År 1997 hade cirka 0,5 procent av världens barn en jordnötsallergi, enligt National Institutes of Health. Idag är siffran 2 procent.

Aluminium, som RFK Jr vill utreda om det ligger bakom ökningen, anses vara den vanligaste metallen på planeten och har använts i vacciner över 70 år. Ämnet finns i växter, jord, vatten och luft och förekommer även i bröstmjölk, modersmjölkersättning och en rad olika livsmedel.

– Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Den vanligaste mängden aluminium i en dos vaccin är 0,5-0,7 milligram, vilket är ungefär hälften av den tillåtna mängden, förklarar Folkhälsomyndigheten.

En vuxen person äter i genomsnitt 7-9 milligram aluminium varje dag, enligt myndigheten.

LÄS OCKSÅ: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen