Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 2026

Sverige tappar mest i Europa – inget land sticker ut mer

2026 10 20

Ett misslyckande för Sverige och en väckarklocka för den nya regeringen.

Det framhåller Marcus Svanberg, vd på LF Fastighetsförmedlingen, efter att ha konstaterat dyster statistik för Sverige på tisdagsmorgonen.

Under lång tid har unga svenskar flyttat hemifrån tidigare än unga i något annat EU-land.

Nu har Sverige dalat till en femteplats på samma lista. Och åldern stiger snabbare än i något annat land i unionen, visar siffror från LF Fastighetsförmedling.

– Svenska unga har länge flyttat hemifrån tidigt, och det har varit något att vara stolt över. Men bristen på små och prisrimliga bostäder gör vägen till det första egna hemmet allt längre för landets unga. Att Sverige tappar mest i EU borde vara en väckarklocka för våra politiker nu när en ny regering ska bildas, säger Marcus Svanberg i en kommentar.

"Ett misslyckande"

För elva år sedan flyttade unga svenskar hemifrån tidigast vid 19,7 års ålder. Det var den tidigaste åldern i hela EU. Idag är motsvarande ålder 23,1 år och Sverige ligger nu femma på samma lista. 

– Alltför många unga har i dag inte ett boende som de kan kalla sitt eget hem, samtidigt som inflations- och räntechocken slog hårdast mot de med små marginaler. Det är inte bara ett problem för den unge som får sin frihet begränsad. Det är även ett misslyckande för Sverige och riskerar att leda till att unga tvingas tacka nej till jobb och utbildning, säger Marcus Svanberg. 

"Saknas uppenbarligen bostäder"

Sverige ligger fortfarande ett par år under EU-snittet på 26,3 år. Men det är takten som oroar, understryker LF Fastighetsförmedling. I Sverige har åldern stigit med 1,1 år sedan 2021, vilket är högst i hela EU. Tyskland och Italien är delad tvåa på +0,3 år. Inom hela EU har snittåldern till och med minskat med 0,3 år.

– Priset är inte hela förklaringen. Rensat för inflation kostar faktiskt en svensk bostad i dag lika mycket som för tio år sedan, och ändå halkar Sverige efter i EU-jämförelsen. Det saknas uppenbarligen både små bostäder och en rimlig väg för många att kunna betala en kontantinsats, säger Marcus Svanberg. 

Läs mer: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

Topp 5: Här flyttar unga hemifrån som tidigast

  1. Finland (21,3)
  2. Danmark (21,8)
  3. Estland (22,7)
  4. Litauen (22,7)
  5. Sverige (23,1)

Topp 5: Här flyttar unga hemifrån senast

  1. Kroatien (31,5)
  2. Slovakien (30,9)
  3. Grekland (30,9)
  4. Italien (30,2)
  5. Spanien (30,2)

Källa: LF Fastighetsförmedling

Andra läser: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Foto: Bene Riobó Wikipedia Commons, CC BY-SA 4.0  resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen