Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag

Amerikansk attack i Stilla havet – flera döda

2025 10 22

Den amerikanska militären har genomfört ännu en dödlig attack mot ett fartyg utanför Sydamerika.

Denna gång har attacken utförts i Stilla havet, väster om Sydamerika.

Flera av besättningsmedlemmarna har dödats.

– Attacken är det åttonde kända amerikanska angreppet mot fartyg sedan den 2 september. Två till tre personer ombord har dödats, rapporterar CBS News med hänvisning till källor inom Vita huset.

Det är första gången som USA attackerar ett fartyg i Stilla havet under Trumpadministrationens militära kampanj mot knarksmugglare. Tidigare har attackerna riktat sig mot fartyg i Karibiska havet som påstås vara inblandade i narkotikahandel.

Attacken i Stilla havet kopplas också till drogsmuggling. Fartyget ska ha smugglat narkotika, enligt de amerikanska regeringskällorna.

34 personer har dödats

Hittills har minst 34 personer har dödats i amerikanska attacker mot påstådda narkotikabåtar.

President Donald Trump har deklarerat att USA befinner sig i en "icke-internationell väpnad konflikt" med sydamerikanska drogkarteller. Enligt presidenten räddar de militära attackerna tiotusentals amerikanska liv genom att hindra narkotika från att nå landet.

Donald Trump har också för vana att benämna kartellerna som terrorister – trots att de inte formellt är klassade som terrororganisationer. Trump använder termen “Designated Terrorist Organization (DTO)”, vilket inte är den officiella amerikanska beteckningen för en terrororganisation.

LÄS MER: Zelenskyjs ilska mot Trump – beskedet förändrade allt

Jurister tveksamma

Juridiska experter har ifrågasatt huruvida USA har rätt att attackera fartyg på internationellt vatten.

Efter den första attacken i Karibiska havet intervjuade BBC News en rad experter inom internationell rätt och sjörätt. Flera av dem framhöll att USA kan ha agerat i strid med internationell lag när man slog till mot fartyget.

USA har inte undertecknat FN:s havsrättskonvention, men den amerikanska militärens juridiska rådgivare har tidigare betonat att USA ”bör agera i enlighet med dess bestämmelser”, uppger nyhetskanalen.

Enligt havsrättskonventionen är det inte tillåtet att använda dödligt våld mot fartyg på internationellt vatten, med undantag för särskilda fall – exempelvis om ett fartyg har befunnit sig i en stats territorialvatten och sedan förföljs på öppet hav.  

LÄS OCKSÅ: ”Mycket svagare” – kraftigt ras i den ryska ekonomin 

Foto: 

Text: Redaktionen

FRANSK FÖRSVARSCHEF: ”Våldsam chock” väntar Europa

2025 10 22

Frankrikes nyutnämnda försvarschef Fabien Mandon förväntar sig att Ryssland kommer ”chocktesta” Europa inom 3–4 år.

Mandon utfärdar varningen i ett tal till det franska parlamentets försvarsutskott, rapporterar Politico.

– Ryssland är ett land som kan frestas att fortsätta kriget på vår kontinent, säger generalen och varnar för att Europa kan drabbas av en våldsam ”chock” inom tre till fyra år.

– Det första målet jag har gett de väpnade styrkorna är att vara redo om tre eller fyra år för en chock som skulle kunna vara ett slags test. Detta test genomförs redan i form av hybridattacker, men det kan bli våldsammare.

Flera varningar

Flera europeiska generaler och underrättelsetjänster har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att attackera Nato under de kommande åren. Bedömningarna av tidsramen varierar, men de flesta pekar på perioden mellan 2027 och 2030. 

LÄS MER: Storm Shadow-missiler har slagit ner i Ryssland

Oväntat franskt utspel

Traditionellt har franska militärer varit mer återhållsamma än många av sina europeiska kollegor med att tala öppet om risken för en rysk attack mot Nato. 

Men nu ansluter sig även Frankrike till varningskören.

– Att anta att invasionen av Ukraina är den sista attacken och att den inte kommer att hända igen på vår kontinent är att ignorera den risk som våra samhällen står inför, säger försvarschefen Fabien Mandon.

Generalen tillägger att Europa har kapacitet att möta framtida hot. Mandon framhåller att den militära upprustning som nu pågår i flera europeiska länder är helt avgörande.  

– Om våra fiender uppfattar att vi genomför denna ansträngning kan de hålla sig tillbaka. Men om de känner att vi inte är beredda att försvara oss själva, då ser jag inte vad som skulle kunna stoppa dem.

LÄS OCKSÅ: Total förvirring – Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Foto: Nato

Text: Redaktionen