Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

2006 oktober 50 000

2006 november 51 200

2007 november 52 900

2008 januari 52 900

2008 november 54 500

2009 januari 54 500

2009 november 55 000

2010 januari 55 000

2010 november 56 000

2011 januari 56 000

2011 november 57 000

2012 januari 57 000

2012 november 58 300

2013 januari 58 300

2013 november 59 800

2014 januari 59 800

2014 november 61 000

2015 januari 61 000

2015 november 62 400

2016 januari 62 400

2016 november 63 800

2017 januari 63 800

2017 november 65 400

2018 januari 65 400

2018 november 66 900

2019 januari 66 900

2019 november 68 400

2021 januari 69 900

Foto: Sveriges Riksdag

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Livsmedelsverket går ut med kycklingvarning

2026 06 22

Ett ökat antal personer riskerar att smittas av tarmbakterien campylobacter de kommande veckorna.

Varningen kommer från Livsmedelsverket, som hänvisar till att bakterien ökar hos kycklingflockar på gårdar under sommaren. Detta leder i sin tur till fler sjukdomsfall bland människor.

– Därför är det extra viktigt att ta hand om och tillaga kyckling på rätt sätt under sommaren. Då minskar du risken att bli sjuk, säger Catarina Flink, mikrobiolog vid Livsmedelsverket.

Flera smittade

Under första veckan i juni insjuknade 91 personer i Sverige efter att ha smittats av campylobacter, uppger Folkhälsomyndigheten.

– Fallen återfinns i flertalet regioner. De flesta insjuknar akut med diarréer och symtom som magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. Oftast insjuknar man inom 1–3 dygn efter smittillfället, skriver FHM i sin senaste lägesrapport av smittutvecklingen.

Uppmaningar till allmänheten

Flera studier har visat på ett samband mellan campylobacterinfektion och konsumtion av färsk kyckling. Omkring en tredjedel av de som insjuknat bedöms kunna kopplas till hantering av färsk kyckling.

Nu går Livsmedelsverket ut med flera uppmaningar till allmänheten. Myndigheten uppmanar alla att tänka på följande vid tillagning av kyckling:

- Tvätta händerna innan du börjar laga mat, och direkt efter att du hanterat kyckling.

- Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit kyckling. Då förhindrar du att bakterier förs över från ett livsmedel till ett annat via redskap eller arbetsytor.

- Skölj inte kycklingen under vattenkranen. Stänk med campylobacter kan då spridas till mat, redskap och ytor.

- Genomstek alltid kyckling - då dör bakterierna som kan finnas i den.

ANDRA LÄSER: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Nationell kampanj

Livsmedelsverket lanserar även en nationell informationskampanj för att öka allmänhetens medvetenhet om campylobacterinfektion.

Tillsammans med sin finska motsvarighet, Ruokavirasto, kommer myndigheten att publicera flera inlägg med information om sjukdomen på sociala medier.

– Inläggen har tagits fram som en del av ett Efsa‑finansierat projekt som syftar till att stärka samarbete kring kommunikation mellan medlemsländernas livsmedelsmyndigheter, framhåller Livsmedelsverket.

LÄS OCKSÅ: 2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: J. Tallorin

Text: Redaktionen