Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


7 september 2026

Gör er redo – värmebesked till svenska folket

2026 09 07

Sommaren har periodvis varit riktigt varm.

Flera värmerekord har slagits på olika håll i Europa, när flera värmeböljor har dragit över kontinenten.

Sverige har också fått sin beskärda del av det extrema vädret, även om sommaren som helhet inte stuckit ut ur ett historiskt perspektiv.

– Sett till Sverige som helhet var sommaren 2026 den svalaste sedan 2017. Men jämfört med normalperioden 1991-2020 ligger den ändå över det normala, uppger SMHI.

– Framförallt juni var varmare än normalt medan juli och augusti låg kring det normala i söder och något kyligare än normalt i norr.

Kan behöva vänja sig

Extrema väder är något som svenska folket kan bli tvungna att vänja sig vid framöver.

Redan inom fyra år kan stora förändringar ske i det svenska klimatet, där temperaturer över 40 grader och extrema skyfall kan bli vanligt återkommande, uppger meteorologen Madeleine Westin till TV4.

– Det kommer inte att se ut så här varje dag under en sommar. Men vi måste vara mentalt förberedda på att det kan hända, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Värsta smällen på 50 år – många husägare drabbas

Gäller att vara redo

Klimatet blir varmare, torkan breder ut sig och vintrarna blir allt kortare. Kring det finns en stor enighet i forskarvärlden.

Utsläppen av växthusgaser är en av de stora orsakerna bakom utvecklingen.

Trenden ser ut att fortsätta och svenska folket och samhällets olika delar behöver göra sig redo för hur mer extremt väder ska hanteras framöver, menar Madeleine Westin.

– Man behöver ha den mentala förberedelsen för att det kan hända. Vad gör jag hemma, på mitt arbete, med min familj, om vi får temperaturer över 40 grader som håller i sig väldigt länge eller skyfallsliknande regn, säger hon till kanalen.

Åska och sol

Den svenska sommaren 2026 har präglats av både sol och åskoväder.

Det dygn med mest åska var den 5 juli, då 6933 blixtregistreringar gjordes, enligt SMHI. Den 30 juli noterades 6731 blixtregistreringar på kallfronter som passerade landets norra delar.

Flest soltimmar under sommarmånaderna har Nordkoster i Bohuslän fått, med preliminärt 909 timmar.

Storlien-Visjövalen i Jämtland har fått minst sol, med preliminärt 334 timmar.

LÄS MER: Trump ringer Putin direkt – dags att få slut på kriget

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


6 september 2026

Största någonsin i Sverige – första spadtaget tas imorgon

2026 09 06

Måndagen den 7 september sätts spaden i marken.

Då inleds bygget av Arlas nya jättesatsning i Götene.

Det nya ostmejeriet väntas stå klart först 2030. Från och med då kommer Arlas hushållsost produceras i Sverige med svensk mjölk.

– Investeringen på cirka 3,2 miljarder kronor är både Arlas största någonsin och den enskilt mest omfattande satsningen i svensk livsmedelshistoria, framhåller mejerijätten i ett uttalande.

Ministern på plats

På plats för att sparka igång satsningen är bland annat en representant från regeringen.

– Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Arlas vd Cecilia Kocken tar det första spadtaget för Arlas nya ostmejeri i Götene, uppger regeringen.

Samtidigt finns företrädare från samtliga riksdagspartier på plats, tillsammans med representanter från bland annat Länsstyrelsen i Västra Götaland, Livsmedelsverket och Jordbruksverket.

– Det nya ostmejeriet ska möta en växande efterfrågan på svensk ost, stärka livsmedelsberedskapen och bidra till regional tillväxt, framhåller Arla.

– Investeringen befäster samtidigt Skaraborgs ställning som en av Sveriges viktigaste regioner för lantbruk och livsmedelsproduktion.

LÄS OCKSÅ: Biljätte sparkar 100 000 anställda

Fortsätter växa

Arlas jättesatsning annonserades redan i början av året.

Den blivande fabriken väntas skapa många nya arbetstillfällen i regionen.

– Den globala efterfrågan på tillförlitliga och näringsrika proteinkällor fortsätter att växa. Mejeriprodukter spelar en viktig roll i en hälsosam kost och ett robust livsmedelssystem, sade Arlas koncernchef Peder Tuborgh när satsningen annonserades.  

– Vi investerar i stor skala för att bygga modern, effektiv kapacitet som gynnar konsumenterna på våra viktigaste marknader, stärker livsmedelsberedskapen och driver innovation. Götene kommer att vara en hörnsten i detta nätverk.

Politiskt engagemang

I Sverige finns en stark önskan om att öka självförsörjandegraden i landet.

Den politiska enigheten i frågan är viktigt för Arla.

– Det breda politiska engagemanget för att öka svensk matproduktion och självförsörjning har varit en viktig bidragande orsak till att investeringen görs just i Sverige, menar Peder Tuborgh.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

Foto: Danist Soh

Text: Redaktionen