Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen

Forskare varnar för undergången – domedagsklockan ställs om idag

2026 01 27

Den omtalade “domedagsklockan” kommer att ställas om på tisdagen.

“Domedagsklockan” är en symbolisk klocka vars syfte är att visa hur nära jorden är en mänskligt orsakad undergång. Den skapades ursprungligen för att bedöma risken för ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland under kalla kriget.

Ju närmare visaren är midnatt – desto närmare är katastrofen, enligt forskarna.

Sedan förra året står klockan på 89 sekunder i midnatt. 

Närmare tolvslaget än någonsin. 

Och enligt forskare är det "oundvikligt" att klockan inte flyttas fram när den ska uppdateras i eftermiddag, rapporterar Daily Mail.

– Enligt min mening borde klockan kunna flyttas fram med minst en sekund. Vår största oro är det existentiella hot som de mer än 12 000 kärnvapnen i världen idag utgör, säger Alicia Sanders-Zakre, nobelpristagare och policychef på Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, till tidningen.

"Mer orolig än någonsin"

Det är inte bara kärnvapenrisken som utgör underlag när forskarna ska fatta beslut om klockan. Även snabba framsteg inom AI och ett överhängande hot från klimatförändringar kan påverka om visaren ska framåt, bakåt eller stå still.

– Personligen är jag inte längre så orolig för att kärnvapen ska användas i ett proxykrig som Ukraina, men jag är mer orolig än jag någonsin har varit för en direkt kärnvapenkonflikt mellan världens supermakter, säger SJ Beard, forskare vid Centre Centre for the Study of Existential Risk vid University of Cambridge, till Daily Mail.

– Den multilaterala världsordningen har nu helt kollapsat, och vi befinner oss redan i en multipolär verklighet, där alla länder måste välja sida mellan auktoritära starka män.

LÄS MER: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

"För första gången saknas avtal"

Hamza Chaudury, chef för AI och nationell säkerhet vid Future of Life Institute, menar att klockan borde flyttas fram fem till tio sekunder på grund av att det så kallade START-fördraget, som begränsar nationers strategiska vapenarsenaler, löper ut om några veckor.

– För första gången sedan kalla krigets början kommer det inte att finnas något bilateralt vapenkontrollavtal som begränsar de strategiska arsenalerna mellan USA och Ryssland, säger han.

Beskedet om “domedagsklockan” kommer på tisdagseftermiddagen. Förra året ställde forskarna fram klockan en sekund.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp J. Miranda

Text: Redaktionen