Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

2006 oktober 50 000

2006 november 51 200

2007 november 52 900

2008 januari 52 900

2008 november 54 500

2009 januari 54 500

2009 november 55 000

2010 januari 55 000

2010 november 56 000

2011 januari 56 000

2011 november 57 000

2012 januari 57 000

2012 november 58 300

2013 januari 58 300

2013 november 59 800

2014 januari 59 800

2014 november 61 000

2015 januari 61 000

2015 november 62 400

2016 januari 62 400

2016 november 63 800

2017 januari 63 800

2017 november 65 400

2018 januari 65 400

2018 november 66 900

2019 januari 66 900

2019 november 68 400

2021 januari 69 900

Foto: Sveriges Riksdag

Svenska husägare uppmanas – ”måste betalas in senast 31 december”

2025 12 18

I våras införde regeringen en satsning för att stimulera ekonomin och sysselsättningen.

Rotavdraget höjdes till 50 procent från och med 12 maj och till årets slut.

Satsningen har möjliggjort för svenska fastighetsägare att få ett avdrag på halva arbetskostnaden vid renoveringen utförda av hantverkare.

– När du anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad kan du få rotavdrag för delar av arbetskostnaden, uppger Skatteverket.

Stöd till byggbranschen

Enligt regeringens beräkningar skulle satsningen kosta staten drygt 4 miljarder kronor.

– Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt, framhöll regeringen i ett uttalande.

Skatteverket uppmanar husägare

Nu närmar sig slutet för 2025 och rotavdraget kommer återigen ligga på 30 procent från och med 1 januari.

Men för att få ta del av den utökade möjligheten är det hög tid att agera.

Skatteverket går nu ut med en uppmaning och informerar om vad som gäller för att få tillgodoräkna sig avdraget på 50 procent.

– Rotavdraget återgår till 30 procent av arbetskostnaden den 1 januari 2026, framhåller myndigheten.

– För att beviljas 50 procent i rotavdrag måste betalning ha skett senast 31 december 2025. Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast 31 januari 2026 och arbetet ska vara färdigställt när ansökan skickas in.

LÄS OCKSÅ: Nu vänder det – Arbetsförmedlingen bekräftar

Högst 50 000 kronor per år

Rotavdraget har vissa begränsningar.

Exempelvis är det högsta möjliga avdraget 50 000 kronor per år.

Avdraget är utformat som en skattereduktion, vilket innebär att det räknas av på den inbetalda skatten.

– Skattereduktionen innebär att din slutliga skatt minskar med ett belopp som motsvarar det du får i skattereduktion. Summan av skattereduktionerna får inte överstiga summan av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, fastighetsavgift och fastighetsskatt, uppger Skatteverket.

– Om du har rätt till avdraget beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort.

LÄS OCKSÅ: Seger för bensinbilarna – nu är det klappat och klart

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen