Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


4 dec 2025

Godaste pepparkakorna är korade – matjättens absolut sämst

2025 12 04

Få saker bidrar till julstämning såsom klassiska pepparkakor.

Oavsett om du väljer att baka dem själv eller tar den bekväma vägen och köper kakorna färdiga i butik är det för många ett obligatoriskt inslag i december.

Väljer du det senare alternativet kan det dock bli både bra och dåligt.

Faktum är att det nästan är astronomiska skillnader i smak och upplevelse när det gäller de olika pepparkakssorterna, enligt testpanelen vid Bäst i test som nu korat landets bästa respektive sämsta pepparkakor.

Enda med toppbetyg

Högst upp på listan, den enda med betyget 5 av 5, hittas pepparkakorna från Swedish Fika. Även tidigare har märket legat i topp och 2025 är inget undantag.

– Med en smak som känns härligt klassisk är dessa knapriga kakor helt enkelt svåra att slå. Trots att det kan vara svårt att sticka ut med en pepparkaka i Sverige, står Swedish Fika ut i mängden. Till skillnad från många andra sorter, där kryddorna knappt gör sig till känna, levererar Swedish Fika ett tydlig smakbild, skriver Bäst i test i sitt omdöme.

Coops sågas längs med fotknölarna

Anmärkningsvärt är att budgetvalet Ica Basic kvalar in på andraplatsen. Pepparkakorna från Ica beskrivs som knapriga, lagom kryddiga och knäckiga.

– Det är lätt att avfärda matkedjornas budgetmärken som halvdana – men då kommer du att gå miste om en del härligheter. Ica Basic Pepparkakor är inte bara precis vad plånboken behöver i inflationstider, det är dessutom julefröjd på burk, framhåller panelen.

Samma sak kan dock inte sägas om Coops motsvarighet.

Matjättens pepparkakor beskrivs som så hårda att tänderna kan trilla ur. Smaken kallas “fattig” och pepparkakorna upplevs som gamla OCH dammiga.

– Trots att de är så hårda att de knappt går att bita igenom, lyckas de ändå med konststycket att bli sega ett par dagar efter att burken öppnats utan att förlora det stenhårda tuggmotståndet, skriver Bäst i test.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

Hela listan

Testet i sin helhet finns på Bäst i tests hemsida.

Nedan ser du listan över hur de 13 pepparkakorna placerade sig.

  1. Swedish Fika Pepparkakor (5 av 5)
  2. Ica Basic Pepparkakor (4,5 av 5)
  3. Annas Moomin Blåbär & Vanilj (4,5 av 5)
  4. Annas pepparkakor (4,5 av 5)
  5. Ica Pepparkakor (4 av 5)
  6. Kung Oscar Pepparkakor (4 av 5)
  7. Kronans Cederpepparkakor (4 av 5)
  8. Sondey Pepparkakor, Lidl (3 av 5)
  9. Nyåkers Pepparkakshjärtan (2 av 5)
  10. Ica välkryddade pepparkakor (1,5 av 5)
  11. Semper Glutenfria Pepparkakor (0,5 av 5)
  12. Gille Små hjärtan pepparkakor (0,5 av 5)
  13. Coop Pepparkakor (0,5 av 5)

Källa: Bäst i test

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

Foto: MarcusOscarsson.se

Text. Redaktionen


Swedbank larmar: 55-åringar kan tvingas gå i pension

2025 12 05

Tidigare i höstas varnade försäkringsbolaget Säkra för att många medelålders svenskar kan tvinga till ofrivillig pension.

Bakgrunden var då nedgången i ekonomin som slagit hårt mot arbetsmarknaden och med en arbetslöshet på 8,4 procent i augusti.

Särskilt hög har den varit för personer i åldrarna 55-64 år.

– För många blir pensionen då den enda utvägen för att klara sig ekonomiskt, vilket kan innebära förlorade tusentals kronor varje månad – både i pension och i lön under tiden man är arbetslös och som pensionär, sade Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra, vid tillfället.

Swedbank gör samma analys

Nu drar Swedbank en snarlik slutsats efter en ny rapport som publiceras på torsdagen.

I rapporten framgår att 75 procent av de som är 55 år eller äldre upplever att det finns “hinder i vägen om de skulle vilja byta jobb”.

Det handlar i synnerhet om att arbetsgivare inte vill ta in folk som närmar sig pensionsåldern.

Samma rapport anger att över hälften av gruppen mellan 55 och 65 år kommer att gå i pension före sin egentliga pensionsålder, inte minst på grund av att orken tar slut.

Och det riskerar att bli dyrt, konstaterar storbanken.

Det behövs bättre möjligheter att byta jobb senare i livet så att även de med krävande arbeten får möjlighet att ställa om, och jobba ihop till en rimlig pension. I vanliga yrken med genomsnittliga löner kan det handla om 3 000-5 000 kronor lägre pension före skatt varje månad om man går i pension två år i förtid, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i en kommentar.

LÄS MER: ”27 procent” – Swedbank bekräftar stor prisökning

Handlar inte om kompetens

Att arbetsgivare inte vill anställa någon som närmar sig pensionsåldern är en uppfattning som delas av fyra av tio 55-plussare, enligt Swedbank.

– Brist på kompetens verkar inte vara ett problem, bara sex procent uppger det som ett hinder. Fördomar mot äldre arbetskraft och att erfarenheten inte värdesätts skulle däremot hindra många från att byta jobb om de ville, säger Madelén Falkenhäll.

Banken beskriver fenomenet som ett “samhällsproblem” att äldres erfarenhet inte värdesätts i den mening att de kan byta jobb sent i karriären.

Vi behöver jobba allt längre och då behöver också arbetsmarknaden tillåta att vi byter jobb högre upp i ålder. För många kan det vara ett sätt att klara att jobba fram till sin pensionsålder, säger Madelén Falkenhäll.

LÄS OCKSÅ: Swedbank uppmanar alla svenskar – gör det här varje månad

Foto: O. Perghel resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen