Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


SD lovar att sänka skatten – men en grupp undantas

2026 05 26

Om Sverigedemokraterna vinner valet kommer skatterna att fortsätta sänkas.

Det lovar partiledaren Jimmie Åkesson.

På måndagskvällen öppnar han för att SD kan få finansministerposten efter en eventuell valseger. Moderaterna bör inte ta den inflytelserika posten för given, uppger Åkesson i en intervju med Di.

I samma intervju lovar han att en regering där SD ingår kommer att fortsätta att sänka skatten.

– Då ser jag framför mig fortsatta skattesänkningar, säger Åkesson.

Beskedet: En grupp undantas

En grupp kommer dock att undantas från skattesänkningarna om SD får bestämma.

– Att fortsätta sänka skatten för dem som betalar statlig inkomstskatt är inte prioriterat för oss, betonar Jimmie Åkesson.

Statlig inkomstskatt är en extra skatt som personer med en årsinkomst på 643 000 kronor eller mer måste betala. Skatten uppgår till 20 procent på den del av inkomsten som överstiger gränsen.

M vill sänka

Moderaterna vill succesivt sänka den statliga inkomstskatten.

– Nu möter man den här muren på 20 procent. Det får många att avstå från att kliva upp och ta det där chefsjobbet eller extra helgpasset om man vet att mycket försvinner i skatt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till SVT.

Wykman är en av flera M-politiker som utarbetat förslaget om en trappa så att den statliga inkomstskatten fasas in.

– Jag tycker det är bra när man sänker skatten på arbete. Både när man gör det för mig, men också när man gör det för alla andra, säger ministern.

LÄS MER: Då ryker pengarna – många anställda riskerar att gå miste

FAKTA: Statlig inkomstskatt

- För inkomståret 2026 är skiktgränsen 643 000 kronor.

– Skiktgränsen gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga den inkomst du har efter att grundavdraget har dragits bort. På den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 643 000 kronor är den statliga inkomstskatten 20 procent.

- Det finns två olika brytpunkter. En för de som inte har fyll 66 år och en för de som är 66 år eller äldre.

- Du som inte har fyllt 66 år vid årets ingång kan ha en total årsinkomst på 660 400 kronor (643 000 + 17 400) innan den statliga inkomstskatten börjar tas ut.

- Du som har fyllt 66 år vid årets ingång kan ha en total årsinkomst på 760 500 kronor (643 000 + 117 500) innan den statliga inkomstskatten tas ut. Att du som har fyllt 66 år vid årets ingång har högre brytpunkter beror på att grundavdraget är högre.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen