Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag

Glatt besked för alla som handlar på Coop

2026 09 04

Majoriteten av Sveriges livsmedelskedjor sänkte matpriserna i augusti.

Det visar en färsk kartläggning från jämförelsesajten Matpriskollen.

De största prisnedgångarna noteras hos Coop och Hemköp, där matpriserna sjönk med 0,2 procent i augusti jämfört med föregående månad.

Hos Ica minskade priserna med i genomsnitt 0,1 procent, medan priserna i City Gross butiker förblev oförändrade.

Willys var den enda kedjan som höjde priserna. Det rör sig dock om en mindre uppgång – matpriserna steg med 0,1 procent.

Coop i täten                            

Coop sticker ut i statistiken.

På årsbasis har livsmedelspriserna hos kedjan sjunkit med 1,4 procent exklusive moms. Det är hela 0,6 procentenheter mer än hos Ica, som är tvåa på listan.

Samtidigt har det blivit dyrare hos Willys.

– Efter en juli där Willys sänkte kraftigare än marknaden är kedjan tillbaka i linje med sitt tolvmånadersmönster – sett över ett år är det Coop som sänkt mest och Willys minst, rapporterar Matpriskollen

Orosmoln på himlen

Det har blivit billigare att handla mat i Sverige sedan halveringen av matmomsen.

Prissänkningarna riskeras dock att ätas upp av ökade energikostnader till följd av krisen i Mellanöstern.

Regeringens krisstöd på 1,6 miljarder kronor till lantbruket har mildrat konsekvenserna, men på sikt kan energikrisen i Mellanöstern leda till omfattande prisökningar.

– Livsmedelsföretagen har pekat på att en betydande del av världens råmaterial till konstgödsel passerar Hormuzsundet, och varnar för att effekten av momssänkningen kan klinga av tidigare än väntat om energipriserna håller i sig, rapporterar Matpriskollen.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

”Ersätter inte behovet”

Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström delar prognosen.

– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen

Putins fartyg sprängs i bitar

2026 09 04

Flera kraftiga bränder rasar i ryska Sotji.

Ukraina har under natten mot fredagen genomfört en storskalig drönarattack mot staden vid Svarta havet.

Bland annat har ett ryskt krigsfartyg attackerats. Det visar en video som publicerats av den ukrainska marinen.

– Den ukrainska flottan har bombat det ryska fartyget NEFRIT i hamnen i Sotji. En kraftig explosion och rökspridningen rapporteras från fartygets plats, uppger den ukrainska flottan.

Marinen beskriver fartyget som en central del av Ryssland olje- och gasverksamhet.

– Fartygets verksamhet har utgjort ett direkt stöd till fiendens krigsekonomi och bidragit till finansiering av det kriminella kriget mot Ukraina. Att eliminera NEFRIT är ett slag mot fiendens logistik, specialförmågor och militärekonomiska infrastruktur.

Flera attacker

Ukraina har även attackerat andra mål i staden. Bilder och filmklipp från sociala medier visar flera kraftiga bränder och rökutveckling.

En oljedepå uppges ha fattat eld.

– Flera ryska Telegramkanaler visar bilder på en brand vid en oljedepå i hamnen efter en flygattack, rapporterar Kyiv Independent.  

Vidare uppger tidningen att preliminära rapporterar tyder på att ett luftförsvarssystem av modellen Pantsir har träffats.

Putins semesterparadis

Sotji är en stad i södra Ryssland med cirka 410 000 invånare.

Närheten till Svarta havet, ett varmt klimat och stora investeringar har förvandlat staden till en av landets populäraste semesterorter.

Rysslands diktator Vladimir Putin har investerat stora summor för att rusta upp staden, som arrangerade OS 2014 och VM i fotboll 2018.

Inför mästerskapen byggdes Sotji ut och enorma summor satsades på nya lyxresorter, idrottsanläggningar och vägar.

LÄS OCKSÅ: Sverige gör jätteaffär med USA

Lyxpalats vid havet

Den avlidne ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och hans medarbetare har avslöjat att Putin i hemlighet låtit bygga ett jättepalats i närheten av Sotji.

Enligt granskningen har lyxpalatset betalats med de ryska skattebetalarnas pengar. Notan landade på 11 miljarder kronor. Jättepalatset uppges till ytan utgöra den största privatägda fastigheten i Ryssland.

ANDRA LÄSER: Ryskt MiG-29-jaktflygplan attackerat

Foto:  President of Russia Office resp Ukrainska marinen

Text: Redaktionen