Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

2006 oktober 50 000

2006 november 51 200

2007 november 52 900

2008 januari 52 900

2008 november 54 500

2009 januari 54 500

2009 november 55 000

2010 januari 55 000

2010 november 56 000

2011 januari 56 000

2011 november 57 000

2012 januari 57 000

2012 november 58 300

2013 januari 58 300

2013 november 59 800

2014 januari 59 800

2014 november 61 000

2015 januari 61 000

2015 november 62 400

2016 januari 62 400

2016 november 63 800

2017 januari 63 800

2017 november 65 400

2018 januari 65 400

2018 november 66 900

2019 januari 66 900

2019 november 68 400

2021 januari 69 900

Foto: Sveriges Riksdag

UPPGIFTER: Går inte att känna igen – Putin har förvandlats

2026 05 02

Bilden av Rysslands diktator Vladimir Putin har genomgått en stor förändring.

Påståendet kommer från den ryske forskaren Alexandr Baunov vid tankesmedjan Carnegie Center i Berlin.

– Putin har förvandlats till en rädd gammal man i allmänhetens ögon, framhåller han, rapporterar finska Iltalehti.

Förändrats

Inställningen till Putin går inte längre att känna igen från tidigare.

Från att ha varit en stark ledare som många ryssar beundrat är bilden av diktatorn nu en helt annan, enligt Alexandr Baunov,

– Stämningen i Ryssland har förändrats radikalt, och detta bådar inte gott för Kreml och Vladimir Putin, säger han.

”Inte längre en stålman”

Den ryske diktatorn har förlorat sin auktoritet och framstår som alltmer rädd, förvirrad och orolig, menar den ryske forskaren.

– Putin är inte längre en stålman som värnar om vanliga människors intressen. Han är till och med mer rädd för drönare och internet än genomsnittsmedborgaren, säger han, enligt tidningen.

– Han är förvirrad och kan inte längre inge förtroende ens hos representanterna för den styrande eliten.

LÄS OCKSÅ: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Allvarliga problem

När Ryssland valde att invadera Ukraina i februari 2022 hoppades den ryske diktatorn på en snabb framgång.

Men verkligheten har blivit en annan och det utdragna och kostsamma kriget har lett till stora förluster också på hemmaplan. Inte minst för det ryska folket.

Dessutom blöder oljeindustrin, som är en av grundstenarna i den ryska ekonomin.

I veckan kom en rapport från Bloomberg om att Rysslands oljeraffinering har minskat till den lägsta nivån sedan 2009, rapporterar Kyiv Post.

Bakom det stora raset ligger ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur, som sker allt längre bakom frontlinjen.

Bland annat har Tuapse-raffinaderiet i Krasnodar-regionen attackerats i flera omgångar de senaste veckorna.

– Skador och bränder som rasat nästan oavbrutet sedan mitten av april och fortfarande pågår har stängt ner anläggningen med en kapacitet på cirka 240 000 fat per dag, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Foto: Skärmdump X

Text: Redaktionen

Meddelande till Sveriges bilister – stor risk just nu

2026 05 02

Bilister varnas för att bilen kan bli skadad.

Drygt 700 000 glasskador anmäls varje år till försäkringsbolagen.

Och nu finns det extra anledning för bilister att se upp.

Väldigt mycket i maj

Stenskott är ett problem som har blivit vanligare de senaste tio åren, rapporterar TV4.

Varje år anmäls glasskador till en kostnad på drygt 1,5 miljarder kronor, uppger Svensk försäkring, enligt kanalen.

Risken för att drabbas av stenskott är som störst nu på våren.

– Det är ganska bra tryck med lagningar hela året, men nu i april och maj brukar det vara väldigt mycket, säger Patrik Lifvenborg, platschef på Ryds glas i Mölndal, till kanalen.

Samtidigt framhåller Trafikverket i en ny studie att både de själva och bilisterna behöver ta ansvar för att minska problemet.

– Dels har man ett ansvar som bilist att man håller rätt fart och avstånd. Sedan har vi på Trafikverket ansvar för att sopa när det behövs och att vi använder rätt fraktioner när vi halkbekämpar, säger Björn Eklund, seniorutredare på Trafikverket, till kanalen.

”Blivit en miljardbransch”

Riksförbundet M Sverige, som tog upp problemet redan i mars, konstaterar att stenskott kostar bilister stora pengar i form av kostnader för att byta eller reparera skadade rutor.

Och problemet har alltså ökat de senaste tio åren.

– Det finns flera skäl till att detta blivit en miljardbransch, har Jacob Sidenvall från Riksförbundet M Sverige tidigare sagt i ett uttalande.

– Bilrutorna har blivit tunnare, bilar i dag saknar ofta ordentliga stänkskydd och tekniken som sitter monterad kring backspegel måste kalibreras när man byter ruta, säger han.

Men det finns flera orsaker till att stenskott har blivit ett växande problem.

LÄS OCKSÅ: Flygbolag går mot konkurs

Större grus än vad som är tillåtet

Trafikverkets studie visar bland annat att skadade vägar bidrar till stenskotten.

En annan anledning är att man ibland använder större grus för halkbekämpning än vad som egentligen är tillåtet.

– Rapporten understryker hur viktigt det är att de som upphandlar grus för halkbekämpning köper rätt sort, säger Jacob Sidenvall om Trafikverkets studier.

– Kommuner har ett stort ansvar för detta. Det är i deras vägnät som större grusstorlek upp till 6 millimeter tillåts och de måste se till så att kvaliteten inte blir för grov. Vi vill se att fler väljer ett finare grus för att minska stenskotten, säger han.

LÄS OCKSÅ: Ange inte din adress - många får samma sms just nu

Foto: Karl Hörnfeldt

Text: Redaktionen