Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


2 oktober 2026

Höjs 25 procent – besked från Skatteverket till svenska bilister

2026 10 02

Nästa år ökar kostnaden för bilister som parkerar fel.

Det beskedet kommer från Skatteverket, som skärper reglerna för parkeringsböter. Framöver kommer de nämligen bli momsbelagda, från att tidigare varit befriade from moms. Anledningen är ett EU-beslut där parkeringsböterna framöver bedöms utgöra en tjänst.

– Enligt Skatteverkets bedömning får felparkeringsavgiften anses vara en del av det avtal som fordonsförare ingår med kommunen om upplåtelse av plats för parkering i samband med parkeringen, uppger Skatteverket.

– Felparkeringsavgiften ingår därför i beskattningsunderlaget för den parkeringstjänst som kommunen tillhandahåller och är därmed föremål för mervärdesskatt.

Svåra regler

Planen är alltså att momsbelägga parkeringsböter från 2027, vilket skulle innebära att avgiften blir 25 procent dyrare. Men det gäller inte alla typer av parkeringsböter.

Exempelvis ska en felparkering på en plats med parkeringsförbud inte täckas av momskravet, då det inte är en parkering som upplåtits. Däremot gäller kravet om tiden överskrids på en anvisad parkering, rapporterar Borås Tidning. Själva parkeringsavgiften ska också momsbeläggas under kommande år, är planen från Skatteverket.

– Det är ganska komplext hur Skatteverket har tänkt och från branschens sida har man uppmärksammat Skatteverket på att det finns en massa frågetecken kring detta, säger Hanna Munde, Borås Parkerings vd, till tidningen.

Läs också: Jättelyft för elbilar

Över 1 miljard

Under förra året utfärdades totalt 1 344 147 parkeringsanmärkningar i Sverige, enligt siffror från Transportstyrelsen. Det är en liten ökning i jämförelse med året innan. Det totala värdet av parkeringsböterna uppgick till över 1 miljard kronor.

– Det är lite olika och kan gå upp och ned över tid, i synnerhet när det handlar om mindre kommuner, säger Magnus Callin, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

– Ett beslut om förändringar i parkeringsövervakningen slår ofta igenom tydligare i kommuner med en mindre bevakningsapparat.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: Skatteverket resp Kathy

Text: Redaktionen


KD, SD och L öppnar för att köra över Socialdemokraterna

2026 10 02

Liberalerna och Sverigedemokraterna har öppnat för att tillsammans med övriga Tidöpartier lägga fram en gemensam budget i riksdagen.

Tidöbudgeten föreslås läggas fram om regeringsbildningen drar ut på tiden.

Tanken är att budgetmotionen ska innehålla ny konkret politik och tydligt skilja sig från en stram övergångsbudget.

– Det är viktigt att vi gör det som är möjligt. Kan vi få igenom en budget som är tydlig, borgerlig, som har starka inslag av Liberalernas politik tycker jag att vi ska göra det gemensamt, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson till Di.

Sverigedemokraternas ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt uppger i ett uttalande till samma tidning att SD:s prioriteringar handlar om en fortsatt utbyggnad av kriminalvården och sänkta bränsleskatter.

Nu hoppar även Kristdemokraterna på tåget.

Partiets ekonomiskpolitiske talesperson Hans Eklind öppnar för att gå fram med en gemensam budgetmotion – förutsatt att KD får tillräckligt stort genomslag för sin politik, rapporterar Di.

– Välfärdens kärna kommer först. Det har ju varit centralt budskap för oss under hela valrörelsen, säger Eklind till tidningen.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren” 

Planen: Köra över Socialdemokraterna

Moderaterna har inte kommenterat den föreslagna budgetoffensiven.

Enligt källor till SvD är dock M redo att kroka arm med övriga Tidöpartier.

– I första hand är det en blågul majoritetsbudget, som vi inte gett upp hoppet om, men i andra hand ska vi få så stort genomslag för moderat politik som möjligt. Man tänker också att det finns ett läge där Centerpartiet väljer borgerlig politik framför att släppa fram V-ministrar, säger en M-källa till tidningen.

Enligt uppgifterna bedömer Moderaterna att C och V inte kommer kunna enas om den ekonomiska politiken. I ett sådant läge räknar M-ledningen med att en borgerlig budget kan få stöd av en majoritet i riksdagen.

– Det tydliggör att Centerpartiet vill stoppa skattehöjningar, stärkt äganderätt för skogsägande och att de gått till val på ett antal saker – som vi kan ge dem. Röstar de nej har de bekänt färg, säger källan till SvD.

Läs också: Natos artikel 5 kan aktiveras – EU-topp bekräftar

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen