Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


Klassisk kedja blöder pengar – har 85 varuhus i Norden

2026 07 17

Den klassiska sportkedjan XXL förlorar hundratals miljoner kronor.

Läget har länge sett tufft ut för sportkedjan.

För ganska exakt ett år sedan köptes dock kedjan upp av den brittiska koncernen Frasers Group.

När koncernen nu har öppnat böckerna så framgår att de genomfört en stor nedskrivning av goodwill relaterat till XXL – och den klassiska sportkedjan förlorar hundratals miljoner kronor.

Blöder pengar

Frasers Group framhåller i sin årsrapport att XXL köptes upp i en position av “betydande nöd”.

De understryker att kedjan "fortsätter att möta utmaningar och ännu inte genererar positivt kassaflöde".

Faktum är att XXL blöder pengar.

Stora förluster

Under den del av räkenskapsåret som XXL var konsoliderat i Frasers Group omsatte sportkedjan 393,9 miljoner pund – motsvarande strax över fem miljarder kronor.

Rörelseförlusten för kedjan landade på 26,2 miljoner pund – motsvarande drygt 340 miljoner svenska kronor.

Det framgår av den brittiska koncernens senaste årsrapport.

Om XXL hade varit en del av den brittiska gruppen hela verksamhetsåret så hade förlusten landat på 31,6 miljoner pund – alltså drygt 410 miljoner svenska kronor.

Läs mer: Färre är arbetslösa i Sverige

Det är XXL

XXL är en sportkedja som grundades år 2000 och året därpå öppnade sitt första varuhus i Oslo.

Idag har kedjan totalt 85 varuhus i Norge, Sverige och Finland – varav 31 i Sverige.

– XXL har två centrallager: ett i Nordkisa i Norge och ett i Örebro i Sverige, förklarar kedjan.

Köptes upp förra året

Sommaren 2025 köptes XXL upp av Frasers Group och avnoterades i och med det från börsen.

– Frasers Group är ett brittiskt detaljhandelsföretag som specialiserar sig på sport, träning, mode och livsstilsprodukter. Företaget driver ett stort antal varumärken och butiker världen över, framhåller XXL om sin nya ägare.

Läs mer: Stor oro för Trump i natt – ”är skiträdda”

Foto: Viktor Milonjić XXL

Text: Redaktionen


Betala inte trafikböterna – svenska bilister uppmanas

2026 07 16

Svenska bilförare får just nu en ovanlig uppmaning.

Transportstyrelsen går ut med ett meddelande till svenska bilägare.

Myndigheten uppmanar bilister att inte betala några böter som sägs komma från dem.

Bedragare i farten

Flera svenska bilägare har den senaste tiden fått falska meddelanden som ser ut att komma från Transportstyrelsen.

I sms:en uppmanas mottagaren att betala en obetald trafikbot eller annan avgift genom att klicka på en länk.

Men länkarna leder inte till Transportstyrelsens riktiga webbplats – utan till falska sidor som skapats för att stjäla personuppgifter och pengar.

– Detta är falska utskick som inte kommer från oss!, skriver myndigheten på sin hemsida.

LÄS MER: Moskva omringat – kommer från flera håll

Använd aldrig Bank-ID

Bedragarnas mål är ofta att få mottagaren att agera snabbt genom att skapa stress.

Ett vanligt knep är att hävda att en avgift måste betalas direkt eller att ett ärende annars går vidare.

I vissa fall försöker bedragarna få personen att logga in med Bank-ID på en falsk webbplats.

Där kan de försöka komma åt bankuppgifter eller annan känslig information.

Transportstyrelsen uppmanar därför alla att vara mycket försiktiga.

– Transportstyrelsen skickar aldrig ut uppmaningar om betalningar eller utlämnande av kontouppgifter via mejl eller sms. Klicka inte på länkarna, betala inte in några pengar och lämna inte ut dina kontouppgifter, uppger myndigheten.

Även om en webbplats ser äkta ut kan den vara falsk.

Bedragare skapar ofta sidor som liknar riktiga myndighetssidor och ibland skiljer sig webbadressen bara med en enda bokstav.

Misstänkta bluff-sms kan rapporteras genom att vidarebefordra meddelandet till 7726, vilket hjälper teleoperatörer att upptäcka och stoppa bedrägerier.

Kontrollera kravet

Den som är osäker på om en avgift verkligen finns ska inte använda länken i sms:et.

I stället rekommenderas att man själv går in via Transportstyrelsens officiella kanaler eller kontrollerar information i sin digitala brevlåda.

På så sätt kan svenska bilägare undvika att lämna över pengar och personuppgifter till bedragare som försöker utnyttja myndigheternas namn.

LÄS MER: Ryska bombflyg attackeras

Foto: Polisen

Text: Redaktionen