Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


22 februari 2026

TRUMP: Varför har de inte kapitulerat?

2026 02 22

Donald Trump är förundrad.

Den amerikanske presidenten går hårt fram i utrikespolitiken.

Men nu är han förvånad över att det ändå inte blir som han vill, berättar USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff.

”Presidenten frågade i morse”

USA sätter hård press på Iran, men hittills har det inte gett önskade resultat, medger Steve Witkoff i en intervju med Fox News.

Han uppger att Donald Trump är förvånad över att Iran inte ger med sig, trots USA:s kraftigt ökade militära närvaro i Mellanöstern, och trots hårda hot om amerikanska attacker mot landet.

Trump är inte direkt frustrerad, utan snarare förundrad över detta, berättar Witkoff.

– Presidenten frågade mig om det i morse, säger Trumps särskilda sändebud i intervjun.

– Han undrar varför de inte har, jag vill egentligen inte använda ordet "kapitulerat", men… varför de inte har kapitulerat, säger Steve Witkoff.

 Han understryker att USA har satt den iranska regimen under mycket stor press.

– Varför har de under den här typen av press, med den mängd marin styrka vi har där, inte har kommit till oss och sagt: Vi vill inte ha ett kärnvapen, så här är vad vi är redo att göra, säger Witkoff i intervjun.

LÄS OCKSÅ: USA utlyser nödläge – tusentals flyg inställda

”Det är verkligen farligt”

Trumps särskilda sändebud säger samtidigt att situationen är väldigt allvarlig.

Han hävdar att Iran kan ha kapacitet att producera en atombomb – om bara en vecka.

– Det är verkligen farligt, säger Steve Witkoff till kanalen.

Försök till förhandlingar mellan USA och Iran pågår, samtidigt som Trump-administrationen uppges överväga en storskalig attack mot landet. Enligt uppgifter skulle en militär operation mot Iran kunna pågå i flera veckor.

Det finns också uppgifter om att Trump har en mordplan på sitt skrivbord, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Planen har enligt källor tagits fram av Pentagon, och går ut på att Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei ska dödas.

Även ledarens son Mojtaba, som ses som sin fars potentiella efterträdare, samt andra personer runt diktatorn ska elimineras om planen sätts i verket.

Överväger olika alternativ

Samtidigt försöker USA dock förhandla med Iran, och uppges vilja erbjuda ett avtal som skulle innebära att landet tillåts göra en symbolisk, mycket begränsad kärnanrikning, uppger källor för Axios.

Donald Trump överväger fortfarande olika alternativ, och har enligt vissa källor ännu inte bestämt sig för hur han ska agera mot Iran.

LÄS OCKSÅ: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 februari 2026

Brittiskt förslag: Skicka trupper omedelbart

2026 02 22

Storbritannien föreslås skicka soldater.

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson anser att landet bör skicka trupper till Ukraina.

Han tycker inte att man ska invänta ett eldupphör.

”Varför inte göra det nu?”

Boris Johnson var Storbritanniens premiärminister när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Nu menar han att Storbritannien och andra europeiska länder borde göra mer för att stödja det krigsdrabbade landet.

Johnson föreslår att Ukrainas allierade bör ”slå om en strömbrytare” i Vladimir Putins huvud – genom att omedelbart skicka trupper.

Dessa bör skickas till säkra områden i Ukraina, menar han, utan att man inväntar krigets slut.

– Ja, jag tror, du vet, om vi är villiga att göra det i samband med ett eldupphör, vilket naturligtvis lägger hela initiativet, all makt i Putins händer, varför inte göra det nu? säger Boris Johnson till BBC.

Soldaterna bör alltså sättas in i icke-stridande roller, menar han.

– Det finns ingen logisk anledning som jag kan se till varför vi inte skulle skicka fredliga markstyrkor dit för att visa vårt stöd, vårt konstitutionella stöd för ett fritt, självständigt Ukraina, säger Boris Johnson.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens – kräver samma sak

”Upp till Putin att bestämma?”

Det handlar om en politisk och principiell markering, menar den brittiske tidigare premiärministern.

– Det handlar om huruvida Ukraina är ett fritt land eller inte. Om det är en vasallstat till Ryssland, vilket är vad Putin vill, så är det uppenbarligen upp till Putin att bestämma vem som kommer till hans land. Om det inte är det, är det upp till ukrainarna, säger Boris Johnson till kanalen.

Det brittiska försvarsministeriet har kommenterat Johnsons förslag, men utan att svara på om det skulle kunna vara aktuellt att skicka trupper redan idag.

– Vi är stolta över det brittiska ledarskapet i Ukraina – att stödja kampen idag och arbeta för att säkra freden imorgon, säger en talesperson för ministeriet.

– Det är därför denna regering ger det högsta militära stödet någonsin, inklusive ett nyligen genomfört luftförsvarspaket på en halv miljard pund så sent som förra veckan, vilket påskyndar 200 miljoner pund för den brittiska militären att förbereda sig för eventuell utplacering i Ukraina, och samarbetar med över 30 nationer genom den Storbritannien-ledda Coalition of the Willing, säger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Foto: Caitlin Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen