Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

▪2006 oktober      50 000 

▪2006 november  51 200

▪2007 november  52 900

▪2007 november  52 900

▪2008 januari         52 900

▪2008 november  54 500

▪2009 januari         54 500

▪2009 november  55 000

▪2010 januari        55 000

▪2010 november  56 000

▪2011 januari         56 000

▪2011 november  57 000

▪2012 januari         57 000

▪2012 november  58 300

▪2013 januari         58 300

▪2013 november  59 800

▪2014 januari         59 800

▪2014 november  61 000

▪2015 januari         61 000

▪2015 november  62 400

▪2016 januari        62 400

▪2016 november  63 800

▪2017 januari        63 800

▪2017 november  65 400

▪2018 januari        65 400

▪2018 november  66 900

▪2019 januari        66 900

▪2019 november  68 400

▪2021 januari        69 900

Foto: Sveriges Riksdag


22 jan 2026

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 23

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


22 januari 2026

Pensionärer riskerar skattesmäll – uppmanas kontrollera

2026 01 23

Många pensionärer riskerar en otrevlig överraskning när det är dags för deklaration.

I det svenska skattesystemet beräknas skatteavdraget utifrån en skattetabell, som styrs av var man bor.

– Skattetabellerna är numrerade från 29 till 42 och din skattesats är summan av din kommunalskatt, landstingsskatt, begravningsavgift och eventuell avgift till Svenska kyrkan eller annat trossamfund eller församling, säger Pensionsmyndighetens handläggare Sanna Rosenqvist, i ett uttalande.

Huvudinkomst och sidoinkomst

De flesta pensionärer får sin inkomst från flera håll.

Den som betalar ut huvudinkomsten, alltså det högsta beloppet, ska dra av skatt enligt aktuell skattetabell.

På de övriga inkomsterna ska ett skatteavdrag på 30 procent göras, oavsett skattetabell.

– Pensionsmyndigheten förutsätter att vi betalar ut din huvudinkomst och därför drar vi skatt enligt tabell. På samma sätt förutsätter vanligtvis tjänstepensionsbolagen och de privata pensionsbolagen att de betalar ut så kallade sidoinkomster och därför drar de 30 procent i skatt, uppger Sanna Rosenqvist.

Riskerar restskatt

Det gör att det finns en risk att det dras alldeles för låg skatt och det är upptill varje pensionär att ansvara för att det blir rätt.

Nu går Pensionsmyndigheten ut och uppmanar pensionärer att agera för att undvika hög restskatt när inkomsterna ska deklareras.

– Om du har en hög tjänstepension, eller privat pension, eller bor i en kommun med hög skattesats kan det sammanlagda skatteavdraget bli för lågt, förklarar Sanna Rosenqvist.

– Det sker ingen samordning mellan dina olika utbetalare. Du behöver därför själv ta reda på vilka skatteavdrag som görs och därefter se till att du inte betalar för lite i skatt på totalen.

LÄS OCKSÅ: Hotar hela Sveriges ekonomi – nödrop från svensk flygplats

Uppmaning från Pensionsmyndigheten

- Ta fram utbetalningsbeskeden från alla dina utbetalare för att se hur mycket skatt varje utbetalare drar.

- Gå sedan till Skatteverkets webbsida och gör en beräkning av hur mycket skatt du ska betala.

- Jämför, blir skatten du ska betala högre än den skatt dina utbetalare drar kan du begära högre skatteavdrag från Pensionsmyndigheten eller ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS MER: Klassisk butik i konkurs – efter nästan 100 år

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen