Här är nya arvodet i riksdagen – Och så ser kurvan ut senaste 15 åren

2021 12 13

Lagom till jul kommer nu besked om att landets 349 riksdagsledamöter får mer i plånboken.

Det är riksdagens arvodesnämnd som fattat beslut om att riksdagsledamöterna från de åtta olika partierna ska få mer i plånboken efter nyår.

Från och med nyårsdagen

I januari 2021 fick riksdagsledamöterna påslag till 69 900 kronor i månaden och nu är det dags att spränga 70 000-kronorsvallen. Från och med nyårsdagen, den 1 januari 2022, får de ett arvodeslyft som innebär att de hamnar på 71 500 kronor i månaden.

Så har man resonerat

Johan Hirschfeldt, Peter Egardt och Barbro Holmberg som tillsammans utgör arvodesnämnden förklarar hur man kommit fram till den nya nivån.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden främst beaktat de löneförändringar som det tidigare träffats avtal om på arbetsmarknaden, förklarar de på riksdagens webbsida.

Kan få ännu mer pengar

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen. Därför får de ett arvode och inte en lön, klargör webbsidan.

Utöver riksdagskvinnornas och riksdagsmännen nya grundarvode på 71 500 kronor i månaden får de även tillägg om de har andra uppdrag i riksdagen. Är man ordförande i ett utskott får man påslag med 20 % och och vice ordföranden får påslag med 15 %.

Föräldraledighet

Vid föräldraledighet får riksdagsledamoten i regel föräldrapenningtillägg och vid sjukdom blir det sjuklön efter karensavdraget precis som för andra arbetstagare. Men avdraget beräknas lite annorlunda eftersom en ledamot anses jobba 7 dagar i veckan och inte 5.

Får inte avstå arvodet

En ledamot kan även ha lön eller sidoinkomster utöver sitt riksdagsarvode men kan inte välja att avstå från sitt arvode från riksdagen.

Utvecklingen senaste 15 åren

Så här ser arvodesutvecklingen ut i kronor för riksdagsledamöterna de senaste 15 åren.

2006 oktober 50 000

2006 november 51 200

2007 november 52 900

2008 januari 52 900

2008 november 54 500

2009 januari 54 500

2009 november 55 000

2010 januari 55 000

2010 november 56 000

2011 januari 56 000

2011 november 57 000

2012 januari 57 000

2012 november 58 300

2013 januari 58 300

2013 november 59 800

2014 januari 59 800

2014 november 61 000

2015 januari 61 000

2015 november 62 400

2016 januari 62 400

2016 november 63 800

2017 januari 63 800

2017 november 65 400

2018 januari 65 400

2018 november 66 900

2019 januari 66 900

2019 november 68 400

2021 januari 69 900

Foto: Sveriges Riksdag

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 14

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Natoland kräver förbud – kan strypa Ryssland

2026 06 13

Ett Natoland kräver en blockad mot Ryssland.

Estland driver ett nytt förslag inom EU.

Förslaget kan slå direkt mot Rysslands energiflöden, råvaruförsörjning och militära industri, rapporterar Kyiv Post.

Kan slå mot krigsindustrin

Estland har lagt fram ett förslag om ett EU-omfattande exportförbud på alumina, en avgörande råvara i aluminiumproduktion som används i allt från flygindustri till vapentillverkning.

Enligt Estlands utrikesminister Margus Tsahkna handlar det om att strypa en kritisk livlina för Rysslands försörjningskedjor.

– Rysslands försvarsindustri är beroende av aluminium. Aluminium är beroende av aluminiumoxid. Om vi verkligen vill göra det dyrare att vara aggressiv måste vi täppa igen det här kryphålet, skriver Tsahkna i ett inlägg på X.

Aluminium är centralt i ryska försvarsprojekt, och ett stopp för alumina från EU skulle enligt förslaget kunna påverka produktionen av bland annat flygplan, robotar och tung militär utrustning.

LÄS MER: Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

Strypa inkomstkällor

En av de mest långtgående delarna i Estlands plan är ett totalförbud mot maritima tjänster kopplade till rysk energiexport – något som skulle påverka försäkring, logistik och finansiering av olje- och gastransporter.

– För att lamslå dessa penningflöden förespråkar Estland en maritim blockad, skriver tidningen.

Estland vill därmed strypa en av Rysslands viktigaste inkomstkällor.

Förslaget innebär att även fartyg som fraktar rysk energi skulle få svårt att få tillgång till europeiska tjänster, vilket kan tvinga fram dyrare och mer osäkra alternativa transportkedjor.

Samtidigt vill Estland skärpa den befintliga oljeprisregleringen och undvika att Rysslands exportintäkter ökar genom kringgående lösningar.

En annan del av paketet är ett omfattande inreseförbud till Schengen för personer som tjänstgjort i ryska militären eller kopplade paramilitära grupper sedan invasionen 2022.

Estland har redan blockerat tusentals individer nationellt och vill nu se en gemensam EU-linje.

Baltikum förstärker försvaret

Parallellt med de diplomatiska initiativen stärker de baltiska länderna sitt militära och civila försvar.

Nya radar- och övervakningssystem har installerats för att upptäcka drönarhot, samtidigt som fysiska hinder och skyddsanläggningar byggs längs gränserna.

I Tallinn har även nya modulära skyddsrum installerats som en del av ett bredare civilförsvarsprogram.

LÄS MER: Ukrainas plan – ”Ska få Ryssland att brinna”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen