Här är svenska partiet med sämst närvaro i EU

2021 03 23

SD har sämst närvaro av alla Sveriges partier i EU-parlamentet. Och S har bäst.

Detta konstaterar Europaportalen som granskat de 21 svenska EU-parlamentarikernas närvaro i utskottsarbetet den senaste perioden. En del av politikerna har inte ens varit på hälften av sina utskottsmöten.

Topplaceringarna intas av Erik Bergkvist (S), Alice Bah Kuhnke (MP) och Jytte Guteland (S) som alla når över 60%. Peter Lundgren (SD) kommer i botten av listan på bara 33% när parlamentarikernas ordinarie och ersättarutskott räknas med.

Flera av parlamentarikerna med låg närvaro svarar att flera utskottsmöten där de ska närvara kan pågå samtidigt och att det då blir krockar men Europaportalens granskning visar att det oftast inte varit krockar. Peter Lundgren (SD) framhåller även att han drabbas då han bor på landsbygden som har ett dåligt nät vilket lett till internetproblem med svårigheter att koppla upp sig på EU-parlamentets särskilda möteslänkar.

▪Partiernas sammantagna närvaro avseende de svenska EU-parlamentarikerna närvaro på utskottsmötena juli 2019 – december 2020:

🔸 59% Socialdemokraterna

🔸 54% Miljöpartiet

🔸 52% Moderaterna

🔸 51% Vänsterpartiet

🔸 50% Centern

🔸 47% KD

🔸 40% Liberalerna

🔸 39% SD

▪De enskilda EU-parlamentarikernas närvaro i utskotten 2019-2020:

1, Erik Bergkvist (S), 64%

2, Alice Bah Kuhnke (MP), 63%

3, Jytte Guteland (S), 63%

4, Johan Danielsson (S), 62%

5, Arba Kokalari (M), 59%

6, Abir Al-Sahlani (C), 57% *** (graviditet/födsel)

7, Tomas Tobé (M), 55%

8, David Lega (KD), 54%

9, Heléne Fritzon (S), 54%

10, Jörgen Warborn (M), 53%

11, Jakop Dalunde (MP), 52%

12, Malin Björk (V), 51%

13, Evin Incir (S), 51%

14, Pär Holmgren (MP), 50%

15, Fredrick Federley (C), 45%

16, Charlie Weimers (SD), 44%

17, Jessica Polfjärd (M), 41%

18, Karin Karlsbro (L), 40%

19, Jessica Stegrud (SD), 39%

20, Sara Skyttedal (KD), 35% *** (graviditet/födsel)

21, Peter Lundgren (SD), 33%

ANALYS

Parlamentarikernas närvaro speglar inte en linjär koppling till hur effektiva eller framgångsrika de är i EU-parlamentet men allt annat lika är det givetvis ett plus med god närvaro. Framförallt är det något som är mätbart och tydligt kan redovisas för väljarna.

Det hade varit intressant om EU-parlamentarikerna presenterade egna mått på deras framgångar i EU och inte minst torde parlamentariker som har lägst närvaro kunna vara intresserade av det. 

En fördel med att Europaportalen mäter närvaron är att de parlamentariker med låg närvaro får möjlighet att förklara sig och sedan får väljarna själva värdera det hela. Det är enligt min bedömning viktigt att väljarna som anställt politikerna har möjlighet att värdera politikernas insatser och vad de faktiskt levererar i EU-parlamentet och det gäller även riksdagen. Ett mått är hur aktiva de är i kommunikationen till väljarna men samtidigt kan kvaliteten på kommunikationen variera.

[forminator_poll id="2180"]

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 26

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen