Här är svenska partiet med sämst närvaro i EU

2021 03 23

SD har sämst närvaro av alla Sveriges partier i EU-parlamentet. Och S har bäst.

Detta konstaterar Europaportalen som granskat de 21 svenska EU-parlamentarikernas närvaro i utskottsarbetet den senaste perioden. En del av politikerna har inte ens varit på hälften av sina utskottsmöten.

Topplaceringarna intas av Erik Bergkvist (S), Alice Bah Kuhnke (MP) och Jytte Guteland (S) som alla når över 60%. Peter Lundgren (SD) kommer i botten av listan på bara 33% när parlamentarikernas ordinarie och ersättarutskott räknas med.

Flera av parlamentarikerna med låg närvaro svarar att flera utskottsmöten där de ska närvara kan pågå samtidigt och att det då blir krockar men Europaportalens granskning visar att det oftast inte varit krockar. Peter Lundgren (SD) framhåller även att han drabbas då han bor på landsbygden som har ett dåligt nät vilket lett till internetproblem med svårigheter att koppla upp sig på EU-parlamentets särskilda möteslänkar.

Partiernas sammantagna närvaro avseende de svenska EU-parlamentarikerna närvaro på utskottsmötena juli 2019 – december 2020:

59% Socialdemokraterna

54% Miljöpartiet

52% Moderaterna

51% Vänsterpartiet

50% Centern

47% KD

40% Liberalerna

39% SD

De enskilda EU-parlamentarikernas närvaro i utskotten 2019-2020:

1, Erik Bergkvist (S), 64%

2, Alice Bah Kuhnke (MP), 63%

3, Jytte Guteland (S), 63%

4, Johan Danielsson (S), 62%

5, Arba Kokalari (M), 59%

6, Abir Al-Sahlani (C), 57% *** (graviditet/födsel)

7, Tomas Tobé (M), 55%

8, David Lega (KD), 54%

9, Heléne Fritzon (S), 54%

10, Jörgen Warborn (M), 53%

11, Jakop Dalunde (MP), 52%

12, Malin Björk (V), 51%

13, Evin Incir (S), 51%

14, Pär Holmgren (MP), 50%

15, Fredrick Federley (C), 45%

16, Charlie Weimers (SD), 44%

17, Jessica Polfjärd (M), 41%

18, Karin Karlsbro (L), 40%

19, Jessica Stegrud (SD), 39%

20, Sara Skyttedal (KD), 35% *** (graviditet/födsel)

21, Peter Lundgren (SD), 33%

ANALYS

Parlamentarikernas närvaro speglar inte en linjär koppling till hur effektiva eller framgångsrika de är i EU-parlamentet men allt annat lika är det givetvis ett plus med god närvaro. Framförallt är det något som är mätbart och tydligt kan redovisas för väljarna.

Det hade varit intressant om EU-parlamentarikerna presenterade egna mått på deras framgångar i EU och inte minst torde parlamentariker som har lägst närvaro kunna vara intresserade av det.

En fördel med att Europaportalen mäter närvaron är att de parlamentariker med låg närvaro får möjlighet att förklara sig och sedan får väljarna själva värdera det hela. Det är enligt min bedömning viktigt att väljarna som anställt politikerna har möjlighet att värdera politikernas insatser och vad de faktiskt levererar i EU-parlamentet och det gäller även riksdagen. Ett mått är hur aktiva de är i kommunikationen till väljarna men samtidigt kan kvaliteten på kommunikationen variera.

[forminator_poll id="2180"]

Pensionsmyndigheten: Många kan få 8 000 kronor mindre i pension

2026 09 17

Många blivande pensionärer riskerar att gå miste om cirka 8 200 kronor i månaden när de väl slutar jobba.

Det flaggar Pensionsmyndigheten för i ett uttalande på torsdagen.

Myndigheten syftar på att många fortfarande saknar tjänstepension. Idag är det en av tio anställda som inte har tjänstepension, till exempel för att de jobbar på mindre företag eller saknar kollektivavtal. Dessutom finns det egenföretagare som inte själva sätter undan utebliven tjänstepension.

– Många känner till att tjänstepensionen är viktig, men få inser att den kan vara värd över 8 000 kronor i månaden. De här beräkningarna visar vilken betydelse tjänstepensionen kan ha för ekonomin som pensionär, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Värre smäll nu än förr

Summan på 8 200 kronor är baserad på en person med medianlön, det vill säga 38 500 kronor i månaden. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det om 26 procent av hela den totala pensionen som denna grupp går miste om.

Det finns dessutom ytterligare en alarmerande faktor. De senaste åren har tjänstepensionens andel av den framtida pensionen vuxit för svenska folket. Saknar man tjänstepension blir därför den ekonomiska smällen värre idag än för tidigare generationer.

– Tjänstepensionen är en av de viktigaste ekonomiska förmånerna som en arbetsgivare kan erbjuda. Det har undersökningar från Tjänstepensionens dag visat i många år. Därför finns det mycket att vinna på att vara tydliga med att man erbjuder tjänstepension, inte minst för att skapa trygghet för medarbetarna, säger Pia Carlsson Thörnqvist, enhetschef Kommunikation och marknad på Avtalat och projektledare för Tjänstepensionens dag, som inträffar 27 september.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Fakta: så mycket pengar handlar det om

Nedan ser du Pensionsmyndighetens uträkning för hur stor del av pensionen som skulle kunna komma från tjänstepensionen, beroende på hur mycket du tjänar. Räkneexemplet är baserat på personer födda 1982 som börjar arbeta vid 23 års ålder och går i pension vid 69 års ålder, det vill säga nuvarande riktålder.

Medialön per månad	Tjänstepension per månad	Andel av total pension
31 700 kr	6 700 kr	25,6 %
38 500 kr	8 200 kr	26,4 %
60 000 kr	24 000 kr	43,6 %

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jimmie Åkesson hänger löst

2026 09 17

Sverigedemokraterna backar 3 procentenheter i riksdagsvalet, enligt nuvarande valresultat.

Det blir första gången som SD tappar sedan partiet kom in i riksdagen för 16 år sedan.

Nu ifrågasätts partiledaren Jimmie Åkesson och om han är rätt person att leda Sverigedemokraterna vidare, uppger Aftonbladet.

En källa inom SD säger att “kejsaren är naken”.

– För första gången pratar folk om att Jimmie Åkessons tid är över. Han är trött och det är på tiden att någon vågar påpeka det, säger uppgiftslämnaren till tidningen.

Uppgifter: tar "paus" vid förlust

På torsdagen uppger dessutom TV4 Nyheterna att SD-ledaren väntas ta en "paus" om Tidöpartierna förlorar valet när alla röster är räknade.

– Det troliga är att han tar lite tid för sig själv. Det har han gjort förut vid olika tillfällen, säger en källa inom SD till kanalen.

En annan av Aftonbladets uppgiftslämnare menar att “alla snackar” om Åkessons framtid som partiledare efter valet, men att ingen vågar lyfta frågan offentligt.

Det tycks dock vara splittrade meningar om partiledarens vara eller icke vara. Andra källor i partiet menar att Jimmie Åkesson sitter säkert åtminstone en mandatperiod till.

– Det finns ett par fönster att byta partiledare på, vi har landsdagar nästa år, till exempel. Men jag har svårt att tänka mig det, säger en av Aftonbladets SD-källor till tidningen.

Åkesson: "Ta med nypa salt"

Jimmie Åkesson själv har inte velat kommentera valresultatet förrän rösträkningen är helt färdig. Häromdagen kallade SD till ett möte för att diskutera hur partiet ska förhålla sig till olika scenarier som kan uppstå vid en valförlust för Tidöpartierna.

– Många vill ha kommentarer om både det ena och det andra. Jag ser ingen anledning att slänga ur mig en massa citat innan vi har förutsättningarna helt klara för oss. När vi har något att säga, så säger vi det. Alla artiklar med "centralt placerad SD-källa" ska förstås tas med en ordentlig nypa salt. Vi har för närvarande inga nya besked om någonting, skriver Jimmie Åkesson på Facebook.

Läs mer: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Kan helvända

Efter valet har flera medier rapporterat om splittrade åsikter inom SD i om partiet bör överge kravet på att ingå i en regering för att möjliggöra att Ulf Kristersson (M) sitter kvar som statsminister. Genom att avstå en regeringsplats skulle eventuellt Centerpartiet kunna lockas över, lyder argumentet.

– Det är långt mycket bättre än att vi får en rödgrön regering som backar tillbaka mycket av det vi åstadkommit. Det skulle vara mer intressant från mitt perspektiv än att gå i ren opposition, säger en SD-källa till SvD.

Flera andra sverigedemokrater har dock förnekat att en sådan vändning skulle vara aktuellt.

Läs mer: Diktator vill överflöda Europa med migranter

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen