Här är svenska partiet med sämst närvaro i EU

2021 03 23

SD har sämst närvaro av alla Sveriges partier i EU-parlamentet. Och S har bäst.

Detta konstaterar Europaportalen som granskat de 21 svenska EU-parlamentarikernas närvaro i utskottsarbetet den senaste perioden. En del av politikerna har inte ens varit på hälften av sina utskottsmöten.

Topplaceringarna intas av Erik Bergkvist (S), Alice Bah Kuhnke (MP) och Jytte Guteland (S) som alla når över 60%. Peter Lundgren (SD) kommer i botten av listan på bara 33% när parlamentarikernas ordinarie och ersättarutskott räknas med.

Flera av parlamentarikerna med låg närvaro svarar att flera utskottsmöten där de ska närvara kan pågå samtidigt och att det då blir krockar men Europaportalens granskning visar att det oftast inte varit krockar. Peter Lundgren (SD) framhåller även att han drabbas då han bor på landsbygden som har ett dåligt nät vilket lett till internetproblem med svårigheter att koppla upp sig på EU-parlamentets särskilda möteslänkar.

Partiernas sammantagna närvaro avseende de svenska EU-parlamentarikerna närvaro på utskottsmötena juli 2019 – december 2020:

59% Socialdemokraterna

54% Miljöpartiet

52% Moderaterna

51% Vänsterpartiet

50% Centern

47% KD

40% Liberalerna

39% SD

De enskilda EU-parlamentarikernas närvaro i utskotten 2019-2020:

1, Erik Bergkvist (S), 64%

2, Alice Bah Kuhnke (MP), 63%

3, Jytte Guteland (S), 63%

4, Johan Danielsson (S), 62%

5, Arba Kokalari (M), 59%

6, Abir Al-Sahlani (C), 57% *** (graviditet/födsel)

7, Tomas Tobé (M), 55%

8, David Lega (KD), 54%

9, Heléne Fritzon (S), 54%

10, Jörgen Warborn (M), 53%

11, Jakop Dalunde (MP), 52%

12, Malin Björk (V), 51%

13, Evin Incir (S), 51%

14, Pär Holmgren (MP), 50%

15, Fredrick Federley (C), 45%

16, Charlie Weimers (SD), 44%

17, Jessica Polfjärd (M), 41%

18, Karin Karlsbro (L), 40%

19, Jessica Stegrud (SD), 39%

20, Sara Skyttedal (KD), 35% *** (graviditet/födsel)

21, Peter Lundgren (SD), 33%

ANALYS

Parlamentarikernas närvaro speglar inte en linjär koppling till hur effektiva eller framgångsrika de är i EU-parlamentet men allt annat lika är det givetvis ett plus med god närvaro. Framförallt är det något som är mätbart och tydligt kan redovisas för väljarna.

Det hade varit intressant om EU-parlamentarikerna presenterade egna mått på deras framgångar i EU och inte minst torde parlamentariker som har lägst närvaro kunna vara intresserade av det.

En fördel med att Europaportalen mäter närvaron är att de parlamentariker med låg närvaro får möjlighet att förklara sig och sedan får väljarna själva värdera det hela. Det är enligt min bedömning viktigt att väljarna som anställt politikerna har möjlighet att värdera politikernas insatser och vad de faktiskt levererar i EU-parlamentet och det gäller även riksdagen. Ett mått är hur aktiva de är i kommunikationen till väljarna men samtidigt kan kvaliteten på kommunikationen variera.

[forminator_poll id="2180"]

Ilska mot självscanning på Ica Maxi: ”Nu byter jag butik”

2026 08 14

Kunder stöter på ett oväntat problem i självscanningen.

Självscanning är en praktisk lösning som numera finns i en stor andel av Sveriges matbutiker.

Men vissa kunder riktar nu kritik mot en specifik sak i självscanningen.

Mängder av avstämningar

En del kunder menar att de gång på gång råkar ut för kontroller, alltså avstämning, i självscanningen trots att tidigare kontroller varit prickfria.

Kunden Viktoria, som på senare tid handlat mycket på Ica Maxi i Trollhättan, vittnar om att hon tvingats till helavstämning ungefär varannan gång som hon handlat i butiken.

Sedan 1 augusti har hon handlat i butiken i Trollhättan vid 18 tillfällen, trots att hon bor i Vänersborg.

– Vid nära hälften av dessa besök har jag blivit uttagen för helavstämning. Det innebär att samtliga varor ska plockas upp, skannas om manuellt av kassörska och sedan packas ner igen, skriver hon i en insändare i TTela.

Trots att inga fel har upptäckts har kontrollerna alltså fortsatt med mycket hög frekvens.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

”Betraktas som misstänkt”

När hon har pratat med personalen har hon fått höra att urvalet är slumpmässigt och att hon kanske handlar för sällan i butiken, vilket kan påverka.

Om man ska erbjuda en tjänst som självscanning så måste man också våga lita på sina kunder, menar Viktoria.

– När systemet i stället leder till återkommande helavstämningar, trots att jag gång på gång har gjort rätt, försvinner både tidsvinsten och förtroendet. Kvar finns bara irritation och känslan av att betraktas som misstänkt brottsling, skriver Viktoria, som nu har bestämt sig för att sluta handla i butiken.

Hon får även i tidningen svarat att avstämningarna är slumpmässiga.

Men hon är långt ifrån ensam om sin kritik.

Sju av tio stölder i självscanningen

Många kunder, både hos Ica och hos andra butiker, menar att de utsätts för orimligt många avstämningar i självscanningen.

I flera olika diskussionsforum på nätet vittnar kunder om att de plötsligt fått avstämning varannan eller var tredje gång, och att det fortsätter trots att inga fel upptäcks vid kontrollen. Vissa kunder känner sig också utpekade som ”misstänkta” när de får kontroller ofta.

Men Ica menar alltså att kontrollerna huvudsakligen är slumpvisa, även om vissa typer av avvikelser kan påverka.

Kontrollerna är nödvändiga för att förhindra stölder. Siffror från Svensk Handel visar att sju av tio butiksstölder sker i självscanning och självutcheckning, har SR rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Ukraina nära stort militärt avtal

Foto: ICA Sverige

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen