Här är svenska partiet med sämst närvaro i EU

2021 03 23

SD har sämst närvaro av alla Sveriges partier i EU-parlamentet. Och S har bäst.

Detta konstaterar Europaportalen som granskat de 21 svenska EU-parlamentarikernas närvaro i utskottsarbetet den senaste perioden. En del av politikerna har inte ens varit på hälften av sina utskottsmöten.

Topplaceringarna intas av Erik Bergkvist (S), Alice Bah Kuhnke (MP) och Jytte Guteland (S) som alla når över 60%. Peter Lundgren (SD) kommer i botten av listan på bara 33% när parlamentarikernas ordinarie och ersättarutskott räknas med.

Flera av parlamentarikerna med låg närvaro svarar att flera utskottsmöten där de ska närvara kan pågå samtidigt och att det då blir krockar men Europaportalens granskning visar att det oftast inte varit krockar. Peter Lundgren (SD) framhåller även att han drabbas då han bor på landsbygden som har ett dåligt nät vilket lett till internetproblem med svårigheter att koppla upp sig på EU-parlamentets särskilda möteslänkar.

▪Partiernas sammantagna närvaro avseende de svenska EU-parlamentarikerna närvaro på utskottsmötena juli 2019 – december 2020:

🔸 59% Socialdemokraterna

🔸 54% Miljöpartiet

🔸 52% Moderaterna

🔸 51% Vänsterpartiet

🔸 50% Centern

🔸 47% KD

🔸 40% Liberalerna

🔸 39% SD

▪De enskilda EU-parlamentarikernas närvaro i utskotten 2019-2020:

1, Erik Bergkvist (S), 64%

2, Alice Bah Kuhnke (MP), 63%

3, Jytte Guteland (S), 63%

4, Johan Danielsson (S), 62%

5, Arba Kokalari (M), 59%

6, Abir Al-Sahlani (C), 57% *** (graviditet/födsel)

7, Tomas Tobé (M), 55%

8, David Lega (KD), 54%

9, Heléne Fritzon (S), 54%

10, Jörgen Warborn (M), 53%

11, Jakop Dalunde (MP), 52%

12, Malin Björk (V), 51%

13, Evin Incir (S), 51%

14, Pär Holmgren (MP), 50%

15, Fredrick Federley (C), 45%

16, Charlie Weimers (SD), 44%

17, Jessica Polfjärd (M), 41%

18, Karin Karlsbro (L), 40%

19, Jessica Stegrud (SD), 39%

20, Sara Skyttedal (KD), 35% *** (graviditet/födsel)

21, Peter Lundgren (SD), 33%

ANALYS

Parlamentarikernas närvaro speglar inte en linjär koppling till hur effektiva eller framgångsrika de är i EU-parlamentet men allt annat lika är det givetvis ett plus med god närvaro. Framförallt är det något som är mätbart och tydligt kan redovisas för väljarna.

Det hade varit intressant om EU-parlamentarikerna presenterade egna mått på deras framgångar i EU och inte minst torde parlamentariker som har lägst närvaro kunna vara intresserade av det. 

En fördel med att Europaportalen mäter närvaron är att de parlamentariker med låg närvaro får möjlighet att förklara sig och sedan får väljarna själva värdera det hela. Det är enligt min bedömning viktigt att väljarna som anställt politikerna har möjlighet att värdera politikernas insatser och vad de faktiskt levererar i EU-parlamentet och det gäller även riksdagen. Ett mått är hur aktiva de är i kommunikationen till väljarna men samtidigt kan kvaliteten på kommunikationen variera.

[forminator_poll id="2180"]

2 december 2025

Prislappen på hemelektronik chockhöjs

2025 12 02

Elektronikskatten kommer höjas till rekordnivå under 2026.

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå 

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen


1 december 2025

Glädjebesked väntar på torsdag – mer pengar i plånboken

2025 12 02

På torsdag kommer ett viktigt besked för hushållens ekonomi.

Många svenska hushåll har haft det kämpigt med ekonomin de senaste åren, inte minst på grund av inflationen.

Men på torsdag kan det komma ett glädjebesked.

Viktigt besked på torsdag

På torsdag klockan 08 kommer den svenska inflationstakten för november att avslöjas, rapporterar SvD.

Och det ser ut att bli goda nyheter från SCB. Inflationen väntas sjunka kraftigt, enligt tidningen.

I oktober landade inflationstakten på en oväntat hög siffra, 3,1 procent enligt måttet KPIF.

Men siffran för november ser ut att bli betydligt lägre.

Den väntas landa på 2,5 procent i årstakt, enligt en enkät från Infront/Nyhetsbyrån Direkt, uppger tidningen.

– Vi förutspår att KPIF exklusive energi kommer att återta det mesta av överraskningen uppåt som skedde i oktober, uppger SEB, enligt tidningen.

Även Swedbank är inne på samma linje.

– Trots den oväntat höga inflationen i oktober fortsätter vi att förvänta oss en gynnsam inflationsutveckling framöver och ser ingen anledning för Riksbanken att överväga räntehöjningar på kort sikt, skriver Swedbank.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: "Sveriges sämsta bank" - har flera miljoner kunder

Har varit tungt för hushållen

Inflationen har varit ett stort problem för hushållen, som därför har varit försiktiga med att konsumera.

En undersökning som Swedbank publicerade i början av november visade att 35 procent av hushållen såg mer positivt på sin ekonomi idag än för ett år sedan.

Men majoriteten planerade ändå att hålla hårt i plånboken och hålla igen på sin konsumtion.

– Trots ökad köpkraft väljer många att hålla hårt i plånboken. Erfarenheten av hög inflation och snabbt stigande bolåneräntor har satt sina tydliga spår, sade Swedbanks privatekonom Arturo Arques i ett uttalande då.

Särskilt singlar och ensamstående med barn hade en pessimist syn på sin ekonomi, enligt undersökningen.

Men nu kan inflationen alltså ha minskat kraftigt i november, vilket lär välkomnas av många hushåll.

LÄS OCKSÅ: Nato: "Vi kanske kommer bli mer aggressiva"

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen