Här är svenska partiet med sämst närvaro i EU

2021 03 23

SD har sämst närvaro av alla Sveriges partier i EU-parlamentet. Och S har bäst.

Detta konstaterar Europaportalen som granskat de 21 svenska EU-parlamentarikernas närvaro i utskottsarbetet den senaste perioden. En del av politikerna har inte ens varit på hälften av sina utskottsmöten.

Topplaceringarna intas av Erik Bergkvist (S), Alice Bah Kuhnke (MP) och Jytte Guteland (S) som alla når över 60%. Peter Lundgren (SD) kommer i botten av listan på bara 33% när parlamentarikernas ordinarie och ersättarutskott räknas med.

Flera av parlamentarikerna med låg närvaro svarar att flera utskottsmöten där de ska närvara kan pågå samtidigt och att det då blir krockar men Europaportalens granskning visar att det oftast inte varit krockar. Peter Lundgren (SD) framhåller även att han drabbas då han bor på landsbygden som har ett dåligt nät vilket lett till internetproblem med svårigheter att koppla upp sig på EU-parlamentets särskilda möteslänkar.

▪Partiernas sammantagna närvaro avseende de svenska EU-parlamentarikerna närvaro på utskottsmötena juli 2019 – december 2020:

🔸 59% Socialdemokraterna

🔸 54% Miljöpartiet

🔸 52% Moderaterna

🔸 51% Vänsterpartiet

🔸 50% Centern

🔸 47% KD

🔸 40% Liberalerna

🔸 39% SD

▪De enskilda EU-parlamentarikernas närvaro i utskotten 2019-2020:

1, Erik Bergkvist (S), 64%

2, Alice Bah Kuhnke (MP), 63%

3, Jytte Guteland (S), 63%

4, Johan Danielsson (S), 62%

5, Arba Kokalari (M), 59%

6, Abir Al-Sahlani (C), 57% *** (graviditet/födsel)

7, Tomas Tobé (M), 55%

8, David Lega (KD), 54%

9, Heléne Fritzon (S), 54%

10, Jörgen Warborn (M), 53%

11, Jakop Dalunde (MP), 52%

12, Malin Björk (V), 51%

13, Evin Incir (S), 51%

14, Pär Holmgren (MP), 50%

15, Fredrick Federley (C), 45%

16, Charlie Weimers (SD), 44%

17, Jessica Polfjärd (M), 41%

18, Karin Karlsbro (L), 40%

19, Jessica Stegrud (SD), 39%

20, Sara Skyttedal (KD), 35% *** (graviditet/födsel)

21, Peter Lundgren (SD), 33%

ANALYS

Parlamentarikernas närvaro speglar inte en linjär koppling till hur effektiva eller framgångsrika de är i EU-parlamentet men allt annat lika är det givetvis ett plus med god närvaro. Framförallt är det något som är mätbart och tydligt kan redovisas för väljarna.

Det hade varit intressant om EU-parlamentarikerna presenterade egna mått på deras framgångar i EU och inte minst torde parlamentariker som har lägst närvaro kunna vara intresserade av det. 

En fördel med att Europaportalen mäter närvaron är att de parlamentariker med låg närvaro får möjlighet att förklara sig och sedan får väljarna själva värdera det hela. Det är enligt min bedömning viktigt att väljarna som anställt politikerna har möjlighet att värdera politikernas insatser och vad de faktiskt levererar i EU-parlamentet och det gäller även riksdagen. Ett mått är hur aktiva de är i kommunikationen till väljarna men samtidigt kan kvaliteten på kommunikationen variera.

[forminator_poll id="2180"]

10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen