Här är svenska partiet med sämst närvaro i EU

2021 03 23

SD har sämst närvaro av alla Sveriges partier i EU-parlamentet. Och S har bäst.

Detta konstaterar Europaportalen som granskat de 21 svenska EU-parlamentarikernas närvaro i utskottsarbetet den senaste perioden. En del av politikerna har inte ens varit på hälften av sina utskottsmöten.

Topplaceringarna intas av Erik Bergkvist (S), Alice Bah Kuhnke (MP) och Jytte Guteland (S) som alla når över 60%. Peter Lundgren (SD) kommer i botten av listan på bara 33% när parlamentarikernas ordinarie och ersättarutskott räknas med.

Flera av parlamentarikerna med låg närvaro svarar att flera utskottsmöten där de ska närvara kan pågå samtidigt och att det då blir krockar men Europaportalens granskning visar att det oftast inte varit krockar. Peter Lundgren (SD) framhåller även att han drabbas då han bor på landsbygden som har ett dåligt nät vilket lett till internetproblem med svårigheter att koppla upp sig på EU-parlamentets särskilda möteslänkar.

▪Partiernas sammantagna närvaro avseende de svenska EU-parlamentarikerna närvaro på utskottsmötena juli 2019 – december 2020:

🔸 59% Socialdemokraterna

🔸 54% Miljöpartiet

🔸 52% Moderaterna

🔸 51% Vänsterpartiet

🔸 50% Centern

🔸 47% KD

🔸 40% Liberalerna

🔸 39% SD

▪De enskilda EU-parlamentarikernas närvaro i utskotten 2019-2020:

1, Erik Bergkvist (S), 64%

2, Alice Bah Kuhnke (MP), 63%

3, Jytte Guteland (S), 63%

4, Johan Danielsson (S), 62%

5, Arba Kokalari (M), 59%

6, Abir Al-Sahlani (C), 57% *** (graviditet/födsel)

7, Tomas Tobé (M), 55%

8, David Lega (KD), 54%

9, Heléne Fritzon (S), 54%

10, Jörgen Warborn (M), 53%

11, Jakop Dalunde (MP), 52%

12, Malin Björk (V), 51%

13, Evin Incir (S), 51%

14, Pär Holmgren (MP), 50%

15, Fredrick Federley (C), 45%

16, Charlie Weimers (SD), 44%

17, Jessica Polfjärd (M), 41%

18, Karin Karlsbro (L), 40%

19, Jessica Stegrud (SD), 39%

20, Sara Skyttedal (KD), 35% *** (graviditet/födsel)

21, Peter Lundgren (SD), 33%

ANALYS

Parlamentarikernas närvaro speglar inte en linjär koppling till hur effektiva eller framgångsrika de är i EU-parlamentet men allt annat lika är det givetvis ett plus med god närvaro. Framförallt är det något som är mätbart och tydligt kan redovisas för väljarna.

Det hade varit intressant om EU-parlamentarikerna presenterade egna mått på deras framgångar i EU och inte minst torde parlamentariker som har lägst närvaro kunna vara intresserade av det. 

En fördel med att Europaportalen mäter närvaron är att de parlamentariker med låg närvaro får möjlighet att förklara sig och sedan får väljarna själva värdera det hela. Det är enligt min bedömning viktigt att väljarna som anställt politikerna har möjlighet att värdera politikernas insatser och vad de faktiskt levererar i EU-parlamentet och det gäller även riksdagen. Ett mått är hur aktiva de är i kommunikationen till väljarna men samtidigt kan kvaliteten på kommunikationen variera.

[forminator_poll id="2180"]

24 oktober

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 24

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen. 

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar. 

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland. 

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen. 

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar. 

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen