Här är svenska partiet med sämst närvaro i EU

2021 03 23

SD har sämst närvaro av alla Sveriges partier i EU-parlamentet. Och S har bäst.

Detta konstaterar Europaportalen som granskat de 21 svenska EU-parlamentarikernas närvaro i utskottsarbetet den senaste perioden. En del av politikerna har inte ens varit på hälften av sina utskottsmöten.

Topplaceringarna intas av Erik Bergkvist (S), Alice Bah Kuhnke (MP) och Jytte Guteland (S) som alla når över 60%. Peter Lundgren (SD) kommer i botten av listan på bara 33% när parlamentarikernas ordinarie och ersättarutskott räknas med.

Flera av parlamentarikerna med låg närvaro svarar att flera utskottsmöten där de ska närvara kan pågå samtidigt och att det då blir krockar men Europaportalens granskning visar att det oftast inte varit krockar. Peter Lundgren (SD) framhåller även att han drabbas då han bor på landsbygden som har ett dåligt nät vilket lett till internetproblem med svårigheter att koppla upp sig på EU-parlamentets särskilda möteslänkar.

Partiernas sammantagna närvaro avseende de svenska EU-parlamentarikerna närvaro på utskottsmötena juli 2019 – december 2020:

59% Socialdemokraterna

54% Miljöpartiet

52% Moderaterna

51% Vänsterpartiet

50% Centern

47% KD

40% Liberalerna

39% SD

De enskilda EU-parlamentarikernas närvaro i utskotten 2019-2020:

1, Erik Bergkvist (S), 64%

2, Alice Bah Kuhnke (MP), 63%

3, Jytte Guteland (S), 63%

4, Johan Danielsson (S), 62%

5, Arba Kokalari (M), 59%

6, Abir Al-Sahlani (C), 57% *** (graviditet/födsel)

7, Tomas Tobé (M), 55%

8, David Lega (KD), 54%

9, Heléne Fritzon (S), 54%

10, Jörgen Warborn (M), 53%

11, Jakop Dalunde (MP), 52%

12, Malin Björk (V), 51%

13, Evin Incir (S), 51%

14, Pär Holmgren (MP), 50%

15, Fredrick Federley (C), 45%

16, Charlie Weimers (SD), 44%

17, Jessica Polfjärd (M), 41%

18, Karin Karlsbro (L), 40%

19, Jessica Stegrud (SD), 39%

20, Sara Skyttedal (KD), 35% *** (graviditet/födsel)

21, Peter Lundgren (SD), 33%

ANALYS

Parlamentarikernas närvaro speglar inte en linjär koppling till hur effektiva eller framgångsrika de är i EU-parlamentet men allt annat lika är det givetvis ett plus med god närvaro. Framförallt är det något som är mätbart och tydligt kan redovisas för väljarna.

Det hade varit intressant om EU-parlamentarikerna presenterade egna mått på deras framgångar i EU och inte minst torde parlamentariker som har lägst närvaro kunna vara intresserade av det.

En fördel med att Europaportalen mäter närvaron är att de parlamentariker med låg närvaro får möjlighet att förklara sig och sedan får väljarna själva värdera det hela. Det är enligt min bedömning viktigt att väljarna som anställt politikerna har möjlighet att värdera politikernas insatser och vad de faktiskt levererar i EU-parlamentet och det gäller även riksdagen. Ett mått är hur aktiva de är i kommunikationen till väljarna men samtidigt kan kvaliteten på kommunikationen variera.

[forminator_poll id="2180"]

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen