Här är svenska partiet med sämst närvaro i EU

2021 03 23

SD har sämst närvaro av alla Sveriges partier i EU-parlamentet. Och S har bäst.

Detta konstaterar Europaportalen som granskat de 21 svenska EU-parlamentarikernas närvaro i utskottsarbetet den senaste perioden. En del av politikerna har inte ens varit på hälften av sina utskottsmöten.

Topplaceringarna intas av Erik Bergkvist (S), Alice Bah Kuhnke (MP) och Jytte Guteland (S) som alla når över 60%. Peter Lundgren (SD) kommer i botten av listan på bara 33% när parlamentarikernas ordinarie och ersättarutskott räknas med.

Flera av parlamentarikerna med låg närvaro svarar att flera utskottsmöten där de ska närvara kan pågå samtidigt och att det då blir krockar men Europaportalens granskning visar att det oftast inte varit krockar. Peter Lundgren (SD) framhåller även att han drabbas då han bor på landsbygden som har ett dåligt nät vilket lett till internetproblem med svårigheter att koppla upp sig på EU-parlamentets särskilda möteslänkar.

Partiernas sammantagna närvaro avseende de svenska EU-parlamentarikerna närvaro på utskottsmötena juli 2019 – december 2020:

59% Socialdemokraterna

54% Miljöpartiet

52% Moderaterna

51% Vänsterpartiet

50% Centern

47% KD

40% Liberalerna

39% SD

De enskilda EU-parlamentarikernas närvaro i utskotten 2019-2020:

1, Erik Bergkvist (S), 64%

2, Alice Bah Kuhnke (MP), 63%

3, Jytte Guteland (S), 63%

4, Johan Danielsson (S), 62%

5, Arba Kokalari (M), 59%

6, Abir Al-Sahlani (C), 57% *** (graviditet/födsel)

7, Tomas Tobé (M), 55%

8, David Lega (KD), 54%

9, Heléne Fritzon (S), 54%

10, Jörgen Warborn (M), 53%

11, Jakop Dalunde (MP), 52%

12, Malin Björk (V), 51%

13, Evin Incir (S), 51%

14, Pär Holmgren (MP), 50%

15, Fredrick Federley (C), 45%

16, Charlie Weimers (SD), 44%

17, Jessica Polfjärd (M), 41%

18, Karin Karlsbro (L), 40%

19, Jessica Stegrud (SD), 39%

20, Sara Skyttedal (KD), 35% *** (graviditet/födsel)

21, Peter Lundgren (SD), 33%

ANALYS

Parlamentarikernas närvaro speglar inte en linjär koppling till hur effektiva eller framgångsrika de är i EU-parlamentet men allt annat lika är det givetvis ett plus med god närvaro. Framförallt är det något som är mätbart och tydligt kan redovisas för väljarna.

Det hade varit intressant om EU-parlamentarikerna presenterade egna mått på deras framgångar i EU och inte minst torde parlamentariker som har lägst närvaro kunna vara intresserade av det.

En fördel med att Europaportalen mäter närvaron är att de parlamentariker med låg närvaro får möjlighet att förklara sig och sedan får väljarna själva värdera det hela. Det är enligt min bedömning viktigt att väljarna som anställt politikerna har möjlighet att värdera politikernas insatser och vad de faktiskt levererar i EU-parlamentet och det gäller även riksdagen. Ett mått är hur aktiva de är i kommunikationen till väljarna men samtidigt kan kvaliteten på kommunikationen variera.

[forminator_poll id="2180"]

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Använd inte denna solkräm – läkare avråder

2026 06 22

Årets första kanske riktiga värmebölja är på ingång.

Högsommarvärmen smyger sig på, ökar successivt i veckan för att sedan nå sin topp framåt veckoslutet.

– Under helgen ser värmen ut att kulminera och det är inte omöjligt med temperaturer kring 30 grader på många håll om prognosen står sig, förutspår SMHI på måndagen.

Överläkaren: hellre brun utan sol

Sommarvädret lär sannolikt locka soltörstande svenskar till stranden. Kanske med målet att få lite färg.

Men det varnar överläkaren Kari Nielsen för. Han jobbar på hudmottagningen på Skånes universitetssjukhus och är dessutom docent i dermatologi. Han flaggar för att en solbränna i själva verket är en konsekvens av skadad hud som försöker skydda sig.

– Ur en hudläkares synvinkel finns det alltså inget helt säkert sätt att bli brun, i alla fall inte fort. Vill man få en snabb solbränna tipsar vi hellre om brun utan sol, säger Kari Nielsen till DN.

Läkaren menar också att valet av solskyddskräm är avgörande. Leta efter UVA-symbolen på förpackningen.

– Valet av SPF bör baseras på hudtyp, UV-index, hur länge man är i solen och om man badar eller svettas mycket, säger Kari Nielsen och uppmanar att fråga efter vilket UVA-skydd solkrämen har.

Rådet: undvik denna sort

Det finns dock fler fallgropar i valet av solkräm än vilken SPF och UV-skydd produkten har.

Exempelvis har andra läkare och experter avrått från de populära solkrämerna som köps på sprayflaska. Varianten är oftare dyrare, men upplevs ofta som mer bekväm än den på tub.

– Problemet med sprayer är att folk ofta inte vet om de använder den mängd som krävs, har dermatologen Cristina Psomadakis sagt till Daily Mail.

Läs också: Vanlig miss på svenska flygplatser – kan kosta 1 600 kronor

Läkaren syftade då på mängden solkrämen som behöver appliceras på huden för att krämen ska kunna leva upp till den faktor som anges på förpackningen, något som blir svårt atta avgöra när innehållet sprayas ut.

Dessutom är sannolikheten stor att mycket av innehållet går förlorat när du sprutar ut det. En australisk studie från 2021 fann att hela 93 procent av solskyddet kan slösas bort om man applicerar sprayen en relativt blåsig dag.

Det är dock bättre att använda sprayvarianten än att inte smörja in sig alls.

– Om någon är mer benägen att använda en sprayflaska på grund av användarvänligheten än att inte använda solskyddsmedel alls så är jag för det, för det är bättre än ingenting, säger Cristina Psomadakis.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: M. Cox

Text: Redaktionen