Här är Sveriges populäraste partiledare – Och minst populära

2021 11 26

En ny mätning över Sveriges partiledare visar att det finns en jätteraket och tre bottennapp.

Den stora raketen utgörs av nykomlingen bland partiledarna som dessutom ser ut att bi statsminister framåt nästa vecka möjligen – nämligen Socialdemokraternas Magdalena Andersson.

Jämförs med Löfven

Hon ligger hela 6 % över Stefan Löfven (S) och eftersom det är hennes första medverkan på Ipsos förtroendemätningar så jämförs hennes siffror med Stefan Löfvens denna gång rapporterar DN.

Bästa siffran på 21 år

Inte nog med att Magdalena Andersson (S) intar toppositionen, hon får dessutom den starkaste startsiffran som någon tidigare ny partiledare haft sedan år 2000 och framåt.

– Det brukar ta tid för en ny partiledare att få fart på siffrorna, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Här är topplistan

Här är den nya förtroendelistan som visar hur stor andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för respektive partiledare. Inom parentes ses förra mätningen.

▪1:a med 42 % (+6)  Magdalena Andersson (S)

▪2.a med 34 % (-1)   Ulf Kristersson (M)

▪3:a med 27 % (-1)   Jimmie Åkesson (SD)

▪4:a med 25 % (-2)   Nooshi Dadgostar (V)

▪5:a med 23 % (-1)   Ebba Bush (KD)

▪5:a med 23 % (+1)   Annie Lööf (C)

▪7:a med 11 % (+0)   Per Bolund (MP)

▪8:a med 10 % (-2)    Nyamko Sabuni (L)

▪9:a med    9 % (-1)   Märta Stenevi (MP)

Mätningen genomfördes 9 – 22 november.

Långt före moderatledaren

Magdalena Andersson (S) ligger hela 8 %-enheter före Ulf Kristersson (M). Som ny partiledare fick Stefan Löfven (S) nästan lika höga siffror men kom inte etta eftersom Fredrik Reinfeldt toppade.

Reinfeldt innehar också det högsta värdet som någon partiledare någonsin haft i Ipsos mätserie då han i mars 2011 fick hela 60 % uppger DN idag.

Stark start

Vid en jämförelse med de tidigare S-ledarnas första mätning ser man att Magdalena Andersson har fått en mycket stark start.

S-ledare när de är nya

▪37 % Mona Sahlin (S) år 2007

▪24 % Håkan Juholt (S) år 2011

▪41 % Stefan Löfven (S) år 2012

▪42 % Magdalena Andersson (S) år 2021

Finns en baksida

DN rapporterar att Stefan Löfvens (S) bästa resultat var 46 % vilket han fick i juni 2014.

– Baksidan av en bra start är att det sedan är lättare att tappa än att öka. Det är en helt annan roll att vara statsminister än finansminister och hon har en mycket besvärlig parlamentarisk situation att hantera, säger Ipsos Nicklas Källebring till DN.

ANALYS

Till skillnad från de allra flesta tidigare partiledarna så gick Magdalena Andersson till rollen som partiledare samtidigt som hon är finansminister. Därmed var hon redan väldigt känd för alla väljare men som finansminister har hon också ett högt förtroende hos väljarna enligt flera mätningar.

Hon har dessutom en stil och en retorik som enligt mätningar hos Ipsos har fått väljarna att koppla hennes namn till kompetens och kunskap. Det är nämligen de två vanligaste termerna som väljarna tänker på när de hör hennes namn enligt Ipsos mätningar.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson


13 april 26

UPPGIFTER: Orbán lämnar landet

2026 04 13

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har försvunnit från offentligheten.

Efter att Orban förklarat sig besegrad i söndagens val har han inte synts till.

Nu spekuleras det i att premiärministern har lämnat Ungern, rapporterar Bloomberg.

Samma rykte sprids om utrikesministern Peter Szijjarto, som också har försvunnit från offentligheten efter valförlusten.

Den ungerske grävjournalisten Szabolcs Panyi kommenterar ministerns frånvaro i ett inlägg på X.

– Sitter han redan på ett plan till Moskva, skriver Panyi som tidigare avslöjat kontakter mellan Péter Szijjártó och ryska företrädare.

Korruptionen har skjutit i höjden

Ungerns nyvalde premiärminister Péter Magyar har flaggat för att personer, som berikat sig under Orbans styre, kan komma att fly landet efter valförlusten.

Under Orbáns 16 år vid makten har korruptionen ökat i Ungern. Statligt stöd har styrts om till företag och personer som stöttat regeringspartiet Fidesz.

Totalstopp för Orbán

Korruptionen har möjliggjorts av reformer som har försvagat domstolars oberoende, ökat regeringspartiets politiska inflytande och kontrollen över medierna.

Dessutom har Viktor Orbán ändrat valsystemet till sin egen fördel – bland annat genom att rita om valkretsarna.

Men nu är hans tid vid makten över.

På en pressträff uppger Péter Magyar att en gräns kommer att införas för hur länge en premiärminister kan sitta kvar vid makten. 

Den nya gränsen kommer att sättas till två mandatperioder, vilket motsvarar åtta år. Det innebär att Viktor Orbán, som varit premiärminister i 16 år, inte kan återvända till makten.

– En sådan konstitutionell förändring skulle göra det omöjligt för Orbán att bli premiärminister igen, säger Magyar enligt TV2.

LÄS MER: Dubbelsmäll på gång för Ryssland – efter Orbans förlust 

Jordskredsseger 

Magyars liberalkonservativa Tisza fick över två tredjedelar av platserna i det ungerska parlamentet i söndagens val. Den så kallade ”supermajoriteten” innebär att Tizsa har möjlighet att ändra den ungerska konstitutionen.

– Vi kommer att göra allt för att återställa demokratin och få tillbaka kontrollmekanismer och maktdelning igen, säger Péter Magyar.

 LÄS OCKSÅ: Bästa bilen i världen har utsetts 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


13 april 2026

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Uppemot 2 000 kronor ska sättas in på miljoner svenskars bankkonton.

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

  • en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
  • ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
  • förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
  • att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
  • bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
  • stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
  • ett vaccinationspaket för äldre,
  • satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
  • satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen