Här är Sveriges populäraste partiledare – Och minst populära

2021 11 26

En ny mätning över Sveriges partiledare visar att det finns en jätteraket och tre bottennapp.

Den stora raketen utgörs av nykomlingen bland partiledarna som dessutom ser ut att bi statsminister framåt nästa vecka möjligen – nämligen Socialdemokraternas Magdalena Andersson.

Jämförs med Löfven

Hon ligger hela 6 % över Stefan Löfven (S) och eftersom det är hennes första medverkan på Ipsos förtroendemätningar så jämförs hennes siffror med Stefan Löfvens denna gång rapporterar DN.

Bästa siffran på 21 år

Inte nog med att Magdalena Andersson (S) intar toppositionen, hon får dessutom den starkaste startsiffran som någon tidigare ny partiledare haft sedan år 2000 och framåt.

– Det brukar ta tid för en ny partiledare att få fart på siffrorna, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Här är topplistan

Här är den nya förtroendelistan som visar hur stor andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för respektive partiledare. Inom parentes ses förra mätningen.

▪1:a med 42 % (+6)  Magdalena Andersson (S)

▪2.a med 34 % (-1)   Ulf Kristersson (M)

▪3:a med 27 % (-1)   Jimmie Åkesson (SD)

▪4:a med 25 % (-2)   Nooshi Dadgostar (V)

▪5:a med 23 % (-1)   Ebba Bush (KD)

▪5:a med 23 % (+1)   Annie Lööf (C)

▪7:a med 11 % (+0)   Per Bolund (MP)

▪8:a med 10 % (-2)    Nyamko Sabuni (L)

▪9:a med    9 % (-1)   Märta Stenevi (MP)

Mätningen genomfördes 9 – 22 november.

Långt före moderatledaren

Magdalena Andersson (S) ligger hela 8 %-enheter före Ulf Kristersson (M). Som ny partiledare fick Stefan Löfven (S) nästan lika höga siffror men kom inte etta eftersom Fredrik Reinfeldt toppade.

Reinfeldt innehar också det högsta värdet som någon partiledare någonsin haft i Ipsos mätserie då han i mars 2011 fick hela 60 % uppger DN idag.

Stark start

Vid en jämförelse med de tidigare S-ledarnas första mätning ser man att Magdalena Andersson har fått en mycket stark start.

S-ledare när de är nya

▪37 % Mona Sahlin (S) år 2007

▪24 % Håkan Juholt (S) år 2011

▪41 % Stefan Löfven (S) år 2012

▪42 % Magdalena Andersson (S) år 2021

Finns en baksida

DN rapporterar att Stefan Löfvens (S) bästa resultat var 46 % vilket han fick i juni 2014.

– Baksidan av en bra start är att det sedan är lättare att tappa än att öka. Det är en helt annan roll att vara statsminister än finansminister och hon har en mycket besvärlig parlamentarisk situation att hantera, säger Ipsos Nicklas Källebring till DN.

ANALYS

Till skillnad från de allra flesta tidigare partiledarna så gick Magdalena Andersson till rollen som partiledare samtidigt som hon är finansminister. Därmed var hon redan väldigt känd för alla väljare men som finansminister har hon också ett högt förtroende hos väljarna enligt flera mätningar.

Hon har dessutom en stil och en retorik som enligt mätningar hos Ipsos har fått väljarna att koppla hennes namn till kompetens och kunskap. Det är nämligen de två vanligaste termerna som väljarna tänker på när de hör hennes namn enligt Ipsos mätningar.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen