Här är Sveriges populäraste partiledare – Och minst populära

2021 11 26

En ny mätning över Sveriges partiledare visar att det finns en jätteraket och tre bottennapp.

Den stora raketen utgörs av nykomlingen bland partiledarna som dessutom ser ut att bi statsminister framåt nästa vecka möjligen – nämligen Socialdemokraternas Magdalena Andersson.

Jämförs med Löfven

Hon ligger hela 6 % över Stefan Löfven (S) och eftersom det är hennes första medverkan på Ipsos förtroendemätningar så jämförs hennes siffror med Stefan Löfvens denna gång rapporterar DN.

Bästa siffran på 21 år

Inte nog med att Magdalena Andersson (S) intar toppositionen, hon får dessutom den starkaste startsiffran som någon tidigare ny partiledare haft sedan år 2000 och framåt.

– Det brukar ta tid för en ny partiledare att få fart på siffrorna, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Här är topplistan

Här är den nya förtroendelistan som visar hur stor andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för respektive partiledare. Inom parentes ses förra mätningen.

▪1:a med 42 % (+6)  Magdalena Andersson (S)

▪2.a med 34 % (-1)   Ulf Kristersson (M)

▪3:a med 27 % (-1)   Jimmie Åkesson (SD)

▪4:a med 25 % (-2)   Nooshi Dadgostar (V)

▪5:a med 23 % (-1)   Ebba Bush (KD)

▪5:a med 23 % (+1)   Annie Lööf (C)

▪7:a med 11 % (+0)   Per Bolund (MP)

▪8:a med 10 % (-2)    Nyamko Sabuni (L)

▪9:a med    9 % (-1)   Märta Stenevi (MP)

Mätningen genomfördes 9 – 22 november.

Långt före moderatledaren

Magdalena Andersson (S) ligger hela 8 %-enheter före Ulf Kristersson (M). Som ny partiledare fick Stefan Löfven (S) nästan lika höga siffror men kom inte etta eftersom Fredrik Reinfeldt toppade.

Reinfeldt innehar också det högsta värdet som någon partiledare någonsin haft i Ipsos mätserie då han i mars 2011 fick hela 60 % uppger DN idag.

Stark start

Vid en jämförelse med de tidigare S-ledarnas första mätning ser man att Magdalena Andersson har fått en mycket stark start.

S-ledare när de är nya

▪37 % Mona Sahlin (S) år 2007

▪24 % Håkan Juholt (S) år 2011

▪41 % Stefan Löfven (S) år 2012

▪42 % Magdalena Andersson (S) år 2021

Finns en baksida

DN rapporterar att Stefan Löfvens (S) bästa resultat var 46 % vilket han fick i juni 2014.

– Baksidan av en bra start är att det sedan är lättare att tappa än att öka. Det är en helt annan roll att vara statsminister än finansminister och hon har en mycket besvärlig parlamentarisk situation att hantera, säger Ipsos Nicklas Källebring till DN.

ANALYS

Till skillnad från de allra flesta tidigare partiledarna så gick Magdalena Andersson till rollen som partiledare samtidigt som hon är finansminister. Därmed var hon redan väldigt känd för alla väljare men som finansminister har hon också ett högt förtroende hos väljarna enligt flera mätningar.

Hon har dessutom en stil och en retorik som enligt mätningar hos Ipsos har fått väljarna att koppla hennes namn till kompetens och kunskap. Det är nämligen de två vanligaste termerna som väljarna tänker på när de hör hennes namn enligt Ipsos mätningar.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen