Här är Sveriges populäraste partiledare – Och minst populära

2021 11 26

En ny mätning över Sveriges partiledare visar att det finns en jätteraket och tre bottennapp.

Den stora raketen utgörs av nykomlingen bland partiledarna som dessutom ser ut att bi statsminister framåt nästa vecka möjligen – nämligen Socialdemokraternas Magdalena Andersson.

Jämförs med Löfven

Hon ligger hela 6 % över Stefan Löfven (S) och eftersom det är hennes första medverkan på Ipsos förtroendemätningar så jämförs hennes siffror med Stefan Löfvens denna gång rapporterar DN.

Bästa siffran på 21 år

Inte nog med att Magdalena Andersson (S) intar toppositionen, hon får dessutom den starkaste startsiffran som någon tidigare ny partiledare haft sedan år 2000 och framåt.

– Det brukar ta tid för en ny partiledare att få fart på siffrorna, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Här är topplistan

Här är den nya förtroendelistan som visar hur stor andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för respektive partiledare. Inom parentes ses förra mätningen.

1:a med 42 % (+6) Magdalena Andersson (S)

2.a med 34 % (-1) Ulf Kristersson (M)

3:a med 27 % (-1) Jimmie Åkesson (SD)

4:a med 25 % (-2) Nooshi Dadgostar (V)

5:a med 23 % (-1) Ebba Bush (KD)

5:a med 23 % (+1) Annie Lööf (C)

7:a med 11 % (+0) Per Bolund (MP)

8:a med 10 % (-2) Nyamko Sabuni (L)

9:a med 9 % (-1) Märta Stenevi (MP)

Mätningen genomfördes 9 – 22 november.

Långt före moderatledaren

Magdalena Andersson (S) ligger hela 8 %-enheter före Ulf Kristersson (M). Som ny partiledare fick Stefan Löfven (S) nästan lika höga siffror men kom inte etta eftersom Fredrik Reinfeldt toppade.

Reinfeldt innehar också det högsta värdet som någon partiledare någonsin haft i Ipsos mätserie då han i mars 2011 fick hela 60 % uppger DN idag.

Stark start

Vid en jämförelse med de tidigare S-ledarnas första mätning ser man att Magdalena Andersson har fått en mycket stark start.

S-ledare när de är nya

37 % Mona Sahlin (S) år 2007

24 % Håkan Juholt (S) år 2011

41 % Stefan Löfven (S) år 2012

42 % Magdalena Andersson (S) år 2021

Finns en baksida

DN rapporterar att Stefan Löfvens (S) bästa resultat var 46 % vilket han fick i juni 2014.

– Baksidan av en bra start är att det sedan är lättare att tappa än att öka. Det är en helt annan roll att vara statsminister än finansminister och hon har en mycket besvärlig parlamentarisk situation att hantera, säger Ipsos Nicklas Källebring till DN.

ANALYS

Till skillnad från de allra flesta tidigare partiledarna så gick Magdalena Andersson till rollen som partiledare samtidigt som hon är finansminister. Därmed var hon redan väldigt känd för alla väljare men som finansminister har hon också ett högt förtroende hos väljarna enligt flera mätningar.

Hon har dessutom en stil och en retorik som enligt mätningar hos Ipsos har fått väljarna att koppla hennes namn till kompetens och kunskap. Det är nämligen de två vanligaste termerna som väljarna tänker på när de hör hennes namn enligt Ipsos mätningar.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen