Här är Sveriges populäraste partiledare – Och minst populära

2021 11 26

En ny mätning över Sveriges partiledare visar att det finns en jätteraket och tre bottennapp.

Den stora raketen utgörs av nykomlingen bland partiledarna som dessutom ser ut att bi statsminister framåt nästa vecka möjligen – nämligen Socialdemokraternas Magdalena Andersson.

Jämförs med Löfven

Hon ligger hela 6 % över Stefan Löfven (S) och eftersom det är hennes första medverkan på Ipsos förtroendemätningar så jämförs hennes siffror med Stefan Löfvens denna gång rapporterar DN.

Bästa siffran på 21 år

Inte nog med att Magdalena Andersson (S) intar toppositionen, hon får dessutom den starkaste startsiffran som någon tidigare ny partiledare haft sedan år 2000 och framåt.

– Det brukar ta tid för en ny partiledare att få fart på siffrorna, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Här är topplistan

Här är den nya förtroendelistan som visar hur stor andel av väljarna som har stort eller mycket stort förtroende för respektive partiledare. Inom parentes ses förra mätningen.

▪1:a med 42 % (+6)  Magdalena Andersson (S)

▪2.a med 34 % (-1)   Ulf Kristersson (M)

▪3:a med 27 % (-1)   Jimmie Åkesson (SD)

▪4:a med 25 % (-2)   Nooshi Dadgostar (V)

▪5:a med 23 % (-1)   Ebba Bush (KD)

▪5:a med 23 % (+1)   Annie Lööf (C)

▪7:a med 11 % (+0)   Per Bolund (MP)

▪8:a med 10 % (-2)    Nyamko Sabuni (L)

▪9:a med    9 % (-1)   Märta Stenevi (MP)

Mätningen genomfördes 9 – 22 november.

Långt före moderatledaren

Magdalena Andersson (S) ligger hela 8 %-enheter före Ulf Kristersson (M). Som ny partiledare fick Stefan Löfven (S) nästan lika höga siffror men kom inte etta eftersom Fredrik Reinfeldt toppade.

Reinfeldt innehar också det högsta värdet som någon partiledare någonsin haft i Ipsos mätserie då han i mars 2011 fick hela 60 % uppger DN idag.

Stark start

Vid en jämförelse med de tidigare S-ledarnas första mätning ser man att Magdalena Andersson har fått en mycket stark start.

S-ledare när de är nya

▪37 % Mona Sahlin (S) år 2007

▪24 % Håkan Juholt (S) år 2011

▪41 % Stefan Löfven (S) år 2012

▪42 % Magdalena Andersson (S) år 2021

Finns en baksida

DN rapporterar att Stefan Löfvens (S) bästa resultat var 46 % vilket han fick i juni 2014.

– Baksidan av en bra start är att det sedan är lättare att tappa än att öka. Det är en helt annan roll att vara statsminister än finansminister och hon har en mycket besvärlig parlamentarisk situation att hantera, säger Ipsos Nicklas Källebring till DN.

ANALYS

Till skillnad från de allra flesta tidigare partiledarna så gick Magdalena Andersson till rollen som partiledare samtidigt som hon är finansminister. Därmed var hon redan väldigt känd för alla väljare men som finansminister har hon också ett högt förtroende hos väljarna enligt flera mätningar.

Hon har dessutom en stil och en retorik som enligt mätningar hos Ipsos har fått väljarna att koppla hennes namn till kompetens och kunskap. Det är nämligen de två vanligaste termerna som väljarna tänker på när de hör hennes namn enligt Ipsos mätningar.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen