14 aug 26

Har hittat fler bevis – forskare kan ha löst livets gåta

2022 09 23

Rymdforskare har gjort en fantastisk upptäckt på en asteroid 30 miljoner mil från vår egen planet.

Det rör sig om material från asteroiden Ryagu som har samlats in av forskningsdrönaren Hayabusa-2, rapporterar The Guardian.

Från asteroiden har man nämligen hittat dammstoft som otroligt nog innehåller en droppe vatten.

– Vi har upptäckt bevis för att detta kan ha varit direkt kopplat till exempelvis havets ursprung eller organiskt material på jorden, säger Tomoki Nakamura, chefsforskare för det japanska rymdprojektet, till tidningen.

Teori får nytt stöd

Upptäckten i fråga innebär att teorin om att livet på jorden kommer från yttre rymden får nytt stöd.

Asteroider, likt Ryugu, skulle enligt forskarna ha kunnat tillhandahålla vatten som innehåller salt och organiskt material i samband med kollisioner med jorden.

– Det faktum att vatten upptäcktes i själva provet är överaskande med tanke på dess bräcklighet och chanserna att det förstörs i yttre rymden, säger Kensei Kobayashi, en astrobiologiexpert och professor vid Yokohama National University, till The Guardian.

Experten tillägger:

– Det tyder på att asteroiden innehöll vatten, i form av vätska och inte bara is, och organiskt material kan ha genererats i det vattnet.

Bekräftar tidigare fynd

Det nya fyndet ligger i linje med upptäckter som den japanska forskargruppen gjorde för en dryg månad sedan.

Då hade japanerna granskat 5,4 gram stenar och damm från samma asteroid, som kunde visa att forskarna hittat organiskt material som pekade på att aminosyror i själva verket sannolikt bildats i rymden, skrev France 24 i augusti med hänvisning till AFP.

300 miljoner kilometer ut i rymden

Hayabusa-2 skickades 300 miljoner kilometer ut i rymden 2014.

För två år sedan återvände den med prover från Ryugu som har analyserats i flera olika omgångar.

– Ryugu-partiklar är utan tvekan bland de mest oförorenade solsystemets material som finns tillgängliga för laboratoriestudier och pågående undersökningar av dessa värdefulla prover kommer säkerligen att utöka vår förståelse av tidiga solsystemprocesser, framhäver forskargruppen i en rapport som publicerats i tidskriften Nature Astronomy.

LÄS MER: Ny spännande upptäckt kan förklara livets ursprung 

LÄS MER: Historisk fångst i rymden – första gången någonsin

LÄS MER: Otroliga fynd i universum med Nasas nya teleskop

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen