Har hittat fler bevis – forskare kan ha löst livets gåta

2022 09 23

Rymdforskare har gjort en fantastisk upptäckt på en asteroid 30 miljoner mil från vår egen planet.

Det rör sig om material från asteroiden Ryagu som har samlats in av forskningsdrönaren Hayabusa-2, rapporterar The Guardian.

Från asteroiden har man nämligen hittat dammstoft som otroligt nog innehåller en droppe vatten.

– Vi har upptäckt bevis för att detta kan ha varit direkt kopplat till exempelvis havets ursprung eller organiskt material på jorden, säger Tomoki Nakamura, chefsforskare för det japanska rymdprojektet, till tidningen.

Teori får nytt stöd

Upptäckten i fråga innebär att teorin om att livet på jorden kommer från yttre rymden får nytt stöd.

Asteroider, likt Ryugu, skulle enligt forskarna ha kunnat tillhandahålla vatten som innehåller salt och organiskt material i samband med kollisioner med jorden.

– Det faktum att vatten upptäcktes i själva provet är överaskande med tanke på dess bräcklighet och chanserna att det förstörs i yttre rymden, säger Kensei Kobayashi, en astrobiologiexpert och professor vid Yokohama National University, till The Guardian.

Experten tillägger:

– Det tyder på att asteroiden innehöll vatten, i form av vätska och inte bara is, och organiskt material kan ha genererats i det vattnet.

Bekräftar tidigare fynd

Det nya fyndet ligger i linje med upptäckter som den japanska forskargruppen gjorde för en dryg månad sedan.

Då hade japanerna granskat 5,4 gram stenar och damm från samma asteroid, som kunde visa att forskarna hittat organiskt material som pekade på att aminosyror i själva verket sannolikt bildats i rymden, skrev France 24 i augusti med hänvisning till AFP.

300 miljoner kilometer ut i rymden

Hayabusa-2 skickades 300 miljoner kilometer ut i rymden 2014.

För två år sedan återvände den med prover från Ryugu som har analyserats i flera olika omgångar.

– Ryugu-partiklar är utan tvekan bland de mest oförorenade solsystemets material som finns tillgängliga för laboratoriestudier och pågående undersökningar av dessa värdefulla prover kommer säkerligen att utöka vår förståelse av tidiga solsystemprocesser, framhäver forskargruppen i en rapport som publicerats i tidskriften Nature Astronomy.

LÄS MER: Ny spännande upptäckt kan förklara livets ursprung

LÄS MER: Historisk fångst i rymden – första gången någonsin

LÄS MER: Otroliga fynd i universum med Nasas nya teleskop

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen