Hård kritik för iskalla bussar – Resenärer fick åka i 7 grader

2022 01 03

Det var minus 32 och vi hade 7 grader inne i bussen. Iskallt!

Det säger busspendlaren Philip Lidén i Norsjö i Västerbotten till SVT och han inte är glad på Skellefteå Buss.

Politiskt ansvar i botten

Ansvaret ligger ytterst hos politikerna som styr Region Västerbotten. Regionen äger Länstrafiken i Västerbotten AB som är den aktör som upphandlar kollektivtrafiken i Västerbottens län. Problemen med kalla bussar har drabbat flera resenärer den senaste tiden.

Uppskattas inte av resenärerna

Det har tidvis varit rejält kallt i norra Sverige och när man står och väntar på bussen i 32 minusgrader har man förhoppningar om att komma in i en varm buss. Blott 7 plusgrader är inget som uppskattas av resenärerna hos Skellefteå Buss.

Fruktansvärt kallt

– Det var fruktansvärt kallt. Jag hade på mig täckbyxor, jacka, mössa och vantar. När det är 32 minusgrader ute måste det vara varmare bussar, säger säger Philip Lidén till SVT. Han åkte buss från Norjsö till gymnasieskolan i Lycksele.

Väldigt olyckligt

Bussbolaget förklarar att föraren hade att välja på att ställa in bussresan men att folk då inte hade kommit fram dit de skulle.

– Det var väldigt olyckligt. En sådan gång så skulle man kanske rent ha ställt in den turen. Men då gör chauffören en avvägning att det är bättre att turen går. Men så klart olyckligt att det var så kallt hela färden. Och det ska inte vara på det sättet, säger Marie Larsson som är vd för Skellefteå buss, till SVT.

Värmen kollas fyra gånger per dygn

Hon förklarar att det var fel på bussen men det åtgärdades när den kom in till Skellefteå.

– Vi har väldigt mycket rutiner som är insatta de här kalla månaderna. Minst fyra gånger per dygn kontrolleras utrustning i bussarna och värmepaketen som finns i bussen och kopplingarna till dem, säger hon.

Bussar svårare än bilar

Hon förklarar att bussar är lurigare än bilar.

– Det är inte som att värma en bil. En buss tar mycket längre tid att värma upp och det kan inträffa att värmepaketen inte fungerar men vi gör absolut allt det vi kan för det är en viktig fråga för oss att resenärerna får åka i behagligt uppvärma bussar.

Klagomål på fler bussbolag

Även bussbolaget Transdev som trafikerar E4:an i Västerbotten har fått klagomål om kalla bussar.

 – Det gäller två av våra 25 bussar. Värmarna har gått sönder och vi har haft svårt att få fram reservdelar, säger Transdevs marknads- och kommunikationschef till SVT.

Socialdemokraterna

Region Västerbotten styrs av Socialdemokraterna med regionråd Peter Olofsson (S) i spetsen och Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB som ansvarar för upphandlingen av busslinjerna.

– Vi har också stött på hos bussbolagen. Så här ska det inte vara och i deras avtal står det angivet att bussarna ska hålla minst 18 plusgrader – annars kan de drabbas av vite, säger Länstrafikens vd Harriet Söder, till SVT.

Äger inga egna bussar

Länstrafiken i Västerbotten förklarar läget på sin webbsida.

– Länstrafiken äger inga egna bussar och har inga chaufförer anställda. Vi anlitar trafikföretag med egna bussar och chaufförer. Länstrafiken anlitar i dag ungefär 30 bussföretag och ett stort antal taxientreprenörer.

Fem största bolagen

Regionens avtal med trafikföretagen ställer krav på bland annat miljö, kvalitet, trafiksäkerhet och funktionsanpassning. De största bolagen som trafikerar Västerbotten busslinjer är följande:
◾Transdev

◾Skellefteå buss

◾Centrala Buss

◾Vilhelmina Taxi

◾Busspoolen

Foto: Länstrafiken Västerbotten FB


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen