Hård kritik för iskalla bussar – Resenärer fick åka i 7 grader

2022 01 03

Det var minus 32 och vi hade 7 grader inne i bussen. Iskallt!

Det säger busspendlaren Philip Lidén i Norsjö i Västerbotten till SVT och han inte är glad på Skellefteå Buss.

Politiskt ansvar i botten

Ansvaret ligger ytterst hos politikerna som styr Region Västerbotten. Regionen äger Länstrafiken i Västerbotten AB som är den aktör som upphandlar kollektivtrafiken i Västerbottens län. Problemen med kalla bussar har drabbat flera resenärer den senaste tiden.

Uppskattas inte av resenärerna

Det har tidvis varit rejält kallt i norra Sverige och när man står och väntar på bussen i 32 minusgrader har man förhoppningar om att komma in i en varm buss. Blott 7 plusgrader är inget som uppskattas av resenärerna hos Skellefteå Buss.

Fruktansvärt kallt

– Det var fruktansvärt kallt. Jag hade på mig täckbyxor, jacka, mössa och vantar. När det är 32 minusgrader ute måste det vara varmare bussar, säger säger Philip Lidén till SVT. Han åkte buss från Norjsö till gymnasieskolan i Lycksele.

Väldigt olyckligt

Bussbolaget förklarar att föraren hade att välja på att ställa in bussresan men att folk då inte hade kommit fram dit de skulle.

– Det var väldigt olyckligt. En sådan gång så skulle man kanske rent ha ställt in den turen. Men då gör chauffören en avvägning att det är bättre att turen går. Men så klart olyckligt att det var så kallt hela färden. Och det ska inte vara på det sättet, säger Marie Larsson som är vd för Skellefteå buss, till SVT.

Värmen kollas fyra gånger per dygn

Hon förklarar att det var fel på bussen men det åtgärdades när den kom in till Skellefteå.

– Vi har väldigt mycket rutiner som är insatta de här kalla månaderna. Minst fyra gånger per dygn kontrolleras utrustning i bussarna och värmepaketen som finns i bussen och kopplingarna till dem, säger hon.

Bussar svårare än bilar

Hon förklarar att bussar är lurigare än bilar.

– Det är inte som att värma en bil. En buss tar mycket längre tid att värma upp och det kan inträffa att värmepaketen inte fungerar men vi gör absolut allt det vi kan för det är en viktig fråga för oss att resenärerna får åka i behagligt uppvärma bussar.

Klagomål på fler bussbolag

Även bussbolaget Transdev som trafikerar E4:an i Västerbotten har fått klagomål om kalla bussar.

 – Det gäller två av våra 25 bussar. Värmarna har gått sönder och vi har haft svårt att få fram reservdelar, säger Transdevs marknads- och kommunikationschef till SVT.

Socialdemokraterna

Region Västerbotten styrs av Socialdemokraterna med regionråd Peter Olofsson (S) i spetsen och Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB som ansvarar för upphandlingen av busslinjerna.

– Vi har också stött på hos bussbolagen. Så här ska det inte vara och i deras avtal står det angivet att bussarna ska hålla minst 18 plusgrader – annars kan de drabbas av vite, säger Länstrafikens vd Harriet Söder, till SVT.

Äger inga egna bussar

Länstrafiken i Västerbotten förklarar läget på sin webbsida.

– Länstrafiken äger inga egna bussar och har inga chaufförer anställda. Vi anlitar trafikföretag med egna bussar och chaufförer. Länstrafiken anlitar i dag ungefär 30 bussföretag och ett stort antal taxientreprenörer.

Fem största bolagen

Regionens avtal med trafikföretagen ställer krav på bland annat miljö, kvalitet, trafiksäkerhet och funktionsanpassning. De största bolagen som trafikerar Västerbotten busslinjer är följande:
◾Transdev

◾Skellefteå buss

◾Centrala Buss

◾Vilhelmina Taxi

◾Busspoolen

Foto: Länstrafiken Västerbotten FB


Stor anstormning till Sverige väntas nästa vecka

2026 03 29

Nästa vecka väntas det bli rusning till Sverige.

Den kommande veckan förväntas ovanligt många norrmän resa över gränsen till Sverige.

Skälet är att de vill köpa billiga livsmedelsvaror.

Stort tryck på butikerna

Den 1 april, alltså på onsdag nästa vecka, sänks matmomsen.

Det gör att extra många norrmän väntas söka sig till gränshandeln i Sverige, rapporterar SR.

Intresset för att åka över gränsen till Sverige för att handla billigare mat är redan stort bland norrmän, och när matmomsen sänks väntas trycket på butikerna öka ytterligare.

– Vi är sällan i Sverige, men när vi är här så handlar vi det vi behöver för längre perioder. Kaffe, te, ost, en del sådana basvaror och varor som håller sig länge, berättar Tom, en av många norrmän som har åkt till Strömstad för att handla, för radiokanalen.

”Har laddat länge”

Butikerna förbereder sig nu för en väntad rusning nästa vecka.

– Vi har ju laddat inför det länge och förstått att det är en stor sak för oss, så vi har jobbat stenhårt här nu några nätter för att ändra alla prisskyltar och system och allt vad det är, säger Patrik Zäll, butikschef i Strömstad, till radiokanalen.

Norrmännen åker sällan till Sverige för små vardagsinköp, det är vanligare att de åker över några gånger om året och då fyller upp sina korgar rejält.

Intresset är stort: Norrmän handlade för över 11 miljarder kronor vid gränshandeln förra året, visar norsk statistik, enligt radiokanalen.

Både priserna och utbudet lockar, och sänkningen av matmomsen gör att prisskillnaden mellan Sverige och Norge blir ännu större.

LÄS OCKSÅ: Storhandla inte - ovanlig uppmaning till svenska folket

Butiker ”tjuvstartar” med prissänkningar

Vissa butiker vid gränsen har redan ”tjuvstartat” med lägre priser, trots att momssänkningen inte infaller förrän den 1 april.

Redan i onsdags, en vecka före momssänkningen, valde exempelvis Coop-ägda Grensemats butiker i Strömstad och Svinesund att sänka priserna, rapporterar Dagligvarunytt.

Trycket väntas bli extra högt också för att påsken närmar sig.

– Vi gör en rejäl investering i pris inför årets största försäljningsvecka. Man ska inte behöva vänta till 1 april, utan vi valde att gå ut en vecka innan, säger Göran Lundgren, driftchef på Grensemat, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Mohamed B.

Text: Redaktionen


29 mars 26

Ny lag i Ryssland: Tillåts stjäla från Sverige

2026 03 29

Ryssar ska få stjäla i Sverige, enligt Putinregimen.

Putinregimens Ryssland planerar en lagändring som gör det tillåtet att i Ryssland sälja och registrera bilar som har stulits i bland annat Sverige och andra europeiska länder.

Lagändringen beskrivs som en hjälpande hand till biltjuvar, och nu varnas det för att Europa kan drabbas av en våg av bilstölder.

Får stjäla från ”fientliga stater”

Om lagändringen går igenom så kommer Ryssland inte ens att ta hänsyn till om det inkommer en internationell brottsanmälan, rapporterar Iltalehti.

Bilar som har stulits från ”fientliga länder” ska kunna köpas och registreras i eget namn och få ryska nummerplåtar.

Det skulle underlätta avsevärt för biltjuvar som slår till bland annat i Sverige och i resten av Europa. Dessa kommer bara behöva transportera bilarna till Ryssland, där de alltså inte kommer att räknas som stulna.

Att äga en stulen bil blir alltså lagligt på villkoret att den har stulits i ett land som Ryssland klassar som en fientlig stat.

Sverige räknas definitivt till den kategorin, liksom de flesta västländer.

LÄS OCKSÅ: Ryska planen går i kras - "dömd att misslyckas"

Reaktioner i Ryssland

Lagförslaget har mottagits med entusiasm i vissa ryska medier.

Tidningen Novie Izvestia gläder sig åt de ”enorma importmöjligheter” som lagändringen skulle medföra, och landar i den något oväntade slutsatsen att ”alla vinner” på upplägget.

Europeiska bilägare kan sälja bilen svart till en mellanhand och samtidigt anmäla den som stulen och få ut pengar på försäkringen, samtidigt som den ryska köparen också är en vinnare eftersom han eller hon får köpa en bil under marknadspris, resonerar den ryska tidningen.

Bloggaren Oleg på den ryska affärssajten Smart-Lab konstaterar att bilstölder i Europa lär skjuta i höjden.

– Wow, om det här går igenom kommer det att bli en boom av bilstölder i Europa. Jag är säker på att olika semi-kriminella gäng kommer att kunna ordna leverans av bilar från fientliga länder till Ryssland, skriver bloggaren.

– Det här kommer att bli en riktig guldgruva för dem och samtidigt en möjlighet för ryssarna att få bra bilar till ett billigare pris, tillägger han.

Efter viss eftertanke landar han ändå i att lagändringen är problematisk.

– Av någon anledning är jag dock inte särskilt entusiastisk över trenden att legalisera stulna saker. Efter bilar kan samma praxis gälla andra stulna föremål, konstaterar bloggaren Oleg, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen