Hård kritik för iskalla bussar – Resenärer fick åka i 7 grader

2022 01 03

Det var minus 32 och vi hade 7 grader inne i bussen. Iskallt!

Det säger busspendlaren Philip Lidén i Norsjö i Västerbotten till SVT och han inte är glad på Skellefteå Buss.

Politiskt ansvar i botten

Ansvaret ligger ytterst hos politikerna som styr Region Västerbotten. Regionen äger Länstrafiken i Västerbotten AB som är den aktör som upphandlar kollektivtrafiken i Västerbottens län. Problemen med kalla bussar har drabbat flera resenärer den senaste tiden.

Uppskattas inte av resenärerna

Det har tidvis varit rejält kallt i norra Sverige och när man står och väntar på bussen i 32 minusgrader har man förhoppningar om att komma in i en varm buss. Blott 7 plusgrader är inget som uppskattas av resenärerna hos Skellefteå Buss.

Fruktansvärt kallt

– Det var fruktansvärt kallt. Jag hade på mig täckbyxor, jacka, mössa och vantar. När det är 32 minusgrader ute måste det vara varmare bussar, säger säger Philip Lidén till SVT. Han åkte buss från Norjsö till gymnasieskolan i Lycksele.

Väldigt olyckligt

Bussbolaget förklarar att föraren hade att välja på att ställa in bussresan men att folk då inte hade kommit fram dit de skulle.

– Det var väldigt olyckligt. En sådan gång så skulle man kanske rent ha ställt in den turen. Men då gör chauffören en avvägning att det är bättre att turen går. Men så klart olyckligt att det var så kallt hela färden. Och det ska inte vara på det sättet, säger Marie Larsson som är vd för Skellefteå buss, till SVT.

Värmen kollas fyra gånger per dygn

Hon förklarar att det var fel på bussen men det åtgärdades när den kom in till Skellefteå.

– Vi har väldigt mycket rutiner som är insatta de här kalla månaderna. Minst fyra gånger per dygn kontrolleras utrustning i bussarna och värmepaketen som finns i bussen och kopplingarna till dem, säger hon.

Bussar svårare än bilar

Hon förklarar att bussar är lurigare än bilar.

– Det är inte som att värma en bil. En buss tar mycket längre tid att värma upp och det kan inträffa att värmepaketen inte fungerar men vi gör absolut allt det vi kan för det är en viktig fråga för oss att resenärerna får åka i behagligt uppvärma bussar.

Klagomål på fler bussbolag

Även bussbolaget Transdev som trafikerar E4:an i Västerbotten har fått klagomål om kalla bussar.

 – Det gäller två av våra 25 bussar. Värmarna har gått sönder och vi har haft svårt att få fram reservdelar, säger Transdevs marknads- och kommunikationschef till SVT.

Socialdemokraterna

Region Västerbotten styrs av Socialdemokraterna med regionråd Peter Olofsson (S) i spetsen och Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB som ansvarar för upphandlingen av busslinjerna.

– Vi har också stött på hos bussbolagen. Så här ska det inte vara och i deras avtal står det angivet att bussarna ska hålla minst 18 plusgrader – annars kan de drabbas av vite, säger Länstrafikens vd Harriet Söder, till SVT.

Äger inga egna bussar

Länstrafiken i Västerbotten förklarar läget på sin webbsida.

– Länstrafiken äger inga egna bussar och har inga chaufförer anställda. Vi anlitar trafikföretag med egna bussar och chaufförer. Länstrafiken anlitar i dag ungefär 30 bussföretag och ett stort antal taxientreprenörer.

Fem största bolagen

Regionens avtal med trafikföretagen ställer krav på bland annat miljö, kvalitet, trafiksäkerhet och funktionsanpassning. De största bolagen som trafikerar Västerbotten busslinjer är följande:
◾Transdev

◾Skellefteå buss

◾Centrala Buss

◾Vilhelmina Taxi

◾Busspoolen

Foto: Länstrafiken Västerbotten FB


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen