Hård kritik för iskalla bussar – Resenärer fick åka i 7 grader

2022 01 03

– Det var minus 32 och vi hade 7 grader inne i bussen. Iskallt!

Det säger busspendlaren Philip Lidén i Norsjö i Västerbotten till SVT och han inte är glad på Skellefteå Buss.

Politiskt ansvar i botten

Ansvaret ligger ytterst hos politikerna som styr Region Västerbotten. Regionen äger Länstrafiken i Västerbotten AB som är den aktör som upphandlar kollektivtrafiken i Västerbottens län. Problemen med kalla bussar har drabbat flera resenärer den senaste tiden.

Uppskattas inte av resenärerna

Det har tidvis varit rejält kallt i norra Sverige och när man står och väntar på bussen i 32 minusgrader har man förhoppningar om att komma in i en varm buss. Blott 7 plusgrader är inget som uppskattas av resenärerna hos Skellefteå Buss.

Fruktansvärt kallt

– Det var fruktansvärt kallt. Jag hade på mig täckbyxor, jacka, mössa och vantar. När det är 32 minusgrader ute måste det vara varmare bussar, säger säger Philip Lidén till SVT. Han åkte buss från Norjsö till gymnasieskolan i Lycksele.

Väldigt olyckligt

Bussbolaget förklarar att föraren hade att välja på att ställa in bussresan men att folk då inte hade kommit fram dit de skulle.

– Det var väldigt olyckligt. En sådan gång så skulle man kanske rent ha ställt in den turen. Men då gör chauffören en avvägning att det är bättre att turen går. Men så klart olyckligt att det var så kallt hela färden. Och det ska inte vara på det sättet, säger Marie Larsson som är vd för Skellefteå buss, till SVT.

Värmen kollas fyra gånger per dygn

Hon förklarar att det var fel på bussen men det åtgärdades när den kom in till Skellefteå.

– Vi har väldigt mycket rutiner som är insatta de här kalla månaderna. Minst fyra gånger per dygn kontrolleras utrustning i bussarna och värmepaketen som finns i bussen och kopplingarna till dem, säger hon.

Bussar svårare än bilar

Hon förklarar att bussar är lurigare än bilar.

– Det är inte som att värma en bil. En buss tar mycket längre tid att värma upp och det kan inträffa att värmepaketen inte fungerar men vi gör absolut allt det vi kan för det är en viktig fråga för oss att resenärerna får åka i behagligt uppvärma bussar.

Klagomål på fler bussbolag

Även bussbolaget Transdev som trafikerar E4:an i Västerbotten har fått klagomål om kalla bussar.

– Det gäller två av våra 25 bussar. Värmarna har gått sönder och vi har haft svårt att få fram reservdelar, säger Transdevs marknads- och kommunikationschef till SVT.

Socialdemokraterna

Region Västerbotten styrs av Socialdemokraterna med regionråd Peter Olofsson (S) i spetsen och Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB som ansvarar för upphandlingen av busslinjerna.

– Vi har också stött på hos bussbolagen. Så här ska det inte vara och i deras avtal står det angivet att bussarna ska hålla minst 18 plusgrader – annars kan de drabbas av vite, säger Länstrafikens vd Harriet Söder, till SVT.

Äger inga egna bussar

Länstrafiken i Västerbotten förklarar läget på sin webbsida.

– Länstrafiken äger inga egna bussar och har inga chaufförer anställda. Vi anlitar trafikföretag med egna bussar och chaufförer. Länstrafiken anlitar i dag ungefär 30 bussföretag och ett stort antal taxientreprenörer.

Fem största bolagen

Regionens avtal med trafikföretagen ställer krav på bland annat miljö, kvalitet, trafiksäkerhet och funktionsanpassning. De största bolagen som trafikerar Västerbotten busslinjer är följande:
Transdev

Skellefteå buss

Centrala Buss

Vilhelmina Taxi

Busspoolen

Foto: Länstrafiken Västerbotten FB

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Hundratals drönare drar in – total förvirring i Ryssland

2026 05 31

Ukraina har gång på gång slagit till långt bakom den ryska fronten.

Med drönarattacker som sträcker sig hundratals mil in i Ryssland är stora delar av befolkningen i riskzonen att drabbas. Det gäller även huvudstaden Moskva, som flera gånger utsatts för attacker.

Nu avslöjar Ukraina en taktik som de använder vid sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

I samband med de planerade attackerna skickar de upp hundratals drönare i luften, för att förvirra det ryska luftförsvaret, rapporterar Kyiv Post.

– Det här är lockbeten, säger en befälhavare för den ukrainska underrättelsetjänsten HUR, enligt tidningen.

– Vi har skickat hundratals av dem. Vissa är tomma, andra bär en stridsladdning som är liten, men tillräcklig för att förstöra luftförsvarssystemen.

Radarsystemen klarar inte av det

Tack vare den ukrainska strategin klarar de ryska luftförsvaren och radarsystemen inte av att hantera anfallen, och avgöra vilka drönare som innehåller sprängämnen, uppger Kyiv Post.

– Endast en liten procentandel av de uppskjutna drönarna är utrustade med tunga sprängladdningar, medan en parallell våg av lockbeten samtidigt skickas upp för att överbelasta de ryska radarsystemen, framhåller tidningen.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Avslöjar sig

Att skicka in en stor mängd drönare utan sprängladdningar fyller flera syften.

Det ryska försvaret slösar onödig ammunition på att skjuta ner ofarliga ukrainska drönare, men det finns ytterligare en fördel för Ukraina.

– De avslöjar de exakta geografiska koordinaterna för sina radar- och luftförsvarsenheter. De beväpnade drönarna kan sedan slå till mot de exponerade positionerna, uppger tidningen.

Användes i natt

Den ukrainska strategin användes bland annat under natten mot söndag.

Då träffades ett oljeraffinaderi i Saratov med en stor brand som följd.

Och avledningsmanövern används i allt större utsträckning när Ukraina slår mot mål djupt inne i Ryssland.

– Denna kalkylerade användning av högteknologiska lockbeten utgör den taktiska grunden för Ukrainas utökade djupattacker, rapporterar tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: N Ermilov

Text: Redaktionen