Hård kritik för iskalla bussar – Resenärer fick åka i 7 grader

2022 01 03

Det var minus 32 och vi hade 7 grader inne i bussen. Iskallt!

Det säger busspendlaren Philip Lidén i Norsjö i Västerbotten till SVT och han inte är glad på Skellefteå Buss.

Politiskt ansvar i botten

Ansvaret ligger ytterst hos politikerna som styr Region Västerbotten. Regionen äger Länstrafiken i Västerbotten AB som är den aktör som upphandlar kollektivtrafiken i Västerbottens län. Problemen med kalla bussar har drabbat flera resenärer den senaste tiden.

Uppskattas inte av resenärerna

Det har tidvis varit rejält kallt i norra Sverige och när man står och väntar på bussen i 32 minusgrader har man förhoppningar om att komma in i en varm buss. Blott 7 plusgrader är inget som uppskattas av resenärerna hos Skellefteå Buss.

Fruktansvärt kallt

– Det var fruktansvärt kallt. Jag hade på mig täckbyxor, jacka, mössa och vantar. När det är 32 minusgrader ute måste det vara varmare bussar, säger säger Philip Lidén till SVT. Han åkte buss från Norjsö till gymnasieskolan i Lycksele.

Väldigt olyckligt

Bussbolaget förklarar att föraren hade att välja på att ställa in bussresan men att folk då inte hade kommit fram dit de skulle.

– Det var väldigt olyckligt. En sådan gång så skulle man kanske rent ha ställt in den turen. Men då gör chauffören en avvägning att det är bättre att turen går. Men så klart olyckligt att det var så kallt hela färden. Och det ska inte vara på det sättet, säger Marie Larsson som är vd för Skellefteå buss, till SVT.

Värmen kollas fyra gånger per dygn

Hon förklarar att det var fel på bussen men det åtgärdades när den kom in till Skellefteå.

– Vi har väldigt mycket rutiner som är insatta de här kalla månaderna. Minst fyra gånger per dygn kontrolleras utrustning i bussarna och värmepaketen som finns i bussen och kopplingarna till dem, säger hon.

Bussar svårare än bilar

Hon förklarar att bussar är lurigare än bilar.

– Det är inte som att värma en bil. En buss tar mycket längre tid att värma upp och det kan inträffa att värmepaketen inte fungerar men vi gör absolut allt det vi kan för det är en viktig fråga för oss att resenärerna får åka i behagligt uppvärma bussar.

Klagomål på fler bussbolag

Även bussbolaget Transdev som trafikerar E4:an i Västerbotten har fått klagomål om kalla bussar.

 – Det gäller två av våra 25 bussar. Värmarna har gått sönder och vi har haft svårt att få fram reservdelar, säger Transdevs marknads- och kommunikationschef till SVT.

Socialdemokraterna

Region Västerbotten styrs av Socialdemokraterna med regionråd Peter Olofsson (S) i spetsen och Region Västerbotten äger Länstrafiken i Västerbotten AB som ansvarar för upphandlingen av busslinjerna.

– Vi har också stött på hos bussbolagen. Så här ska det inte vara och i deras avtal står det angivet att bussarna ska hålla minst 18 plusgrader – annars kan de drabbas av vite, säger Länstrafikens vd Harriet Söder, till SVT.

Äger inga egna bussar

Länstrafiken i Västerbotten förklarar läget på sin webbsida.

– Länstrafiken äger inga egna bussar och har inga chaufförer anställda. Vi anlitar trafikföretag med egna bussar och chaufförer. Länstrafiken anlitar i dag ungefär 30 bussföretag och ett stort antal taxientreprenörer.

Fem största bolagen

Regionens avtal med trafikföretagen ställer krav på bland annat miljö, kvalitet, trafiksäkerhet och funktionsanpassning. De största bolagen som trafikerar Västerbotten busslinjer är följande:
◾Transdev

◾Skellefteå buss

◾Centrala Buss

◾Vilhelmina Taxi

◾Busspoolen

Foto: Länstrafiken Västerbotten FB


4 mars 2026

Tungt besked för folk som hyr bostad

2026 04 05

Det kan bli dyrare att hyra bostad.

Regeringen har presenterat ett nytt förslag om att göra det enklare att hyra ut i andra hand.

Nu varnar kritiker för att förändringarna kan leda till högre hyror för många bostadssökande, rapporterar Sveriges Radio.

Lättare att hyra ut

Regeringen har nyligen lagt fram en proposition som innebär förändringar på andrahandsmarknaden.

Förslaget gör det svårare för bostadsrättsföreningar att neka medlemmar att hyra ut sina lägenheter.

Dessutom föreslås att uthyrning ska kunna ske under längre perioder än idag.

Syftet är att göra marknaden mer flexibel och öka rörligheten.

För många som äger en bostad kan det bli enklare att hyra ut utan att behöva oroa sig för att få avslag.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad. När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga. Det är en viktig målsättning för regeringen, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Risk för högre hyror

Samtidigt innehåller förslaget förändringar i hur hyror sätts.

Hyressättningen ska bli friare, vilket enligt kritiker kan få tydliga konsekvenser för hyresgäster.

Flera varnar för att detta kan pressa upp priserna, särskilt i storstäder där efterfrågan redan är hög.

För den som hyr i andra hand kan det innebära att boendekostnaderna ökar märkbart.

– Andrahandsmarknaden i dag präglas av oskäliga hyror och om det nu tillkommer lägenheter med det här förslaget är risken stor att det också kommer vara oskäliga hyror i de lägenheterna, sade Niclas Sundell, förbundsjurist på Hyresgäst­föreningen, till Sveriges Radio Plånboken, när förslaget presenterades, uppger Hyresgästföreningen.

Fler bostäder på marknaden

Andra bedömare ser dock positivt på förändringarna.

De menar att lättare regler kan göra att fler väljer att hyra ut sina bostäder, vilket i sin tur kan öka utbudet.

– Det vi ser är att det har en potential att leda till en ganska stor utbudsökning på marknaden, säger Maria Björkander, vd på uthyrningsajten Qasa, till SR.

Ändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 juli men inget beslut har fattats än av riksdagen.  

LÄS MER: Framgång för Zelenskyj – fiasko för Ryssland

Foto: Gustav Karlsson

Text: Redaktionen


4 april 2026

Kaos i Rysslands tunnelbanor

2026 04 05

Det råder kaos i det ryska tunnelbanesystemet.

Ett tekniskt fel kopplat till försök att blockera VPN-tjänster har orsakat stora störningar i Rysslands betalningssystem, enligt Telegrams grundare.

Detta har bland annat slagit ut betalningssystemet för landets tunnelbanor, rapporterar Reuters.

VPN-blockering misslyckas

Telegrams grundare Pavel Durov uppger att Rysslands försök att blockera VPN-tjänster har utlöst problem för landets inhemska betalningssystem, enligt Reuters.

– Rysslands försök att blockera virtuella privata nätverk (VPN) utlöste ett problem med ett inhemskt betalningssystem, säger Durov.

Durov noterar att blockeringarna inte uppnått de resultat som myndigheterna förväntade sig, utan istället lett till ett omfattande systemfel.

– Välkomna tillbaka till det digitala motståndet, mina ryska bröder och systrar. Hela nationen är nu mobiliserad för att kringgå dessa absurda restriktioner, fortsätter han.

LÄS MER: Massiv attack – ryska fabriker står i brand

Störningar och kaos 

Problem i betalningssystemet har skapat kaos för många invånare.

I Moskvas tunnelbana har resenärer tillfälligt släppts igenom spärrarna utan att betala.

Detta då systemet för betalning slutat fungera.

Även andra delar av samhället har påverkats med betalningssystem ur bruk, där ett regionalt zoo uppmanat besökare att betala kontant.

Effekterna har enligt uppgifter känts av av tiotals miljoner människor i landet.

Myndigheterna motiverar

Ryska myndigheter har upprepade gånger blockerat mobilt internet och gett omfattande befogenheter att stänga av masskommunikation, samtidigt som de stör meddelandetjänster och VPN i vad diplomater beskrivit som en “stor nedslagning”.

Myndigheterna motiverar åtgärderna med säkerhetsskäl, särskilt med hänvisning till attacker inom Ryssland och påstådda sabotageförsök från västliga underrättelsetjänster.

Rysslands största bank, Sberbank, uppger att de har tekniska problem men gav inga detaljer.

Samtidigt har ryska medier tagit bort rapporter som kopplade störningarna till statliga försök att blockera vissa webbplatser eller VPN-tjänster.

Enligt uppgifter arbetar Ryssland även med att begränsa tjänster som Telegram och liknande plattformar, samtidigt som staten driver på användningen av en statligt stödd app kallad MAX.

LÄS MER: Ryskt fartyg ”utom kontroll”

Foto: E Myznik

Text: Redaktionen