Hård kritik mot SD gällande Ryssland – SD raderar texten

2022 01 12

– Nu framför Sverigedemokraterna vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga – det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem.

Centerpartiet och Annie Lööf riktar hård kritik mot Sverigedemokraterna kopplat till diktaturen Ryssland.

Kontroversiell SD-text

Det var vid den stora partiledardebatten i riksdagen idag som centerledaren pekade ut en kontroversiell text på SD:s hemsida avseende försvars- och säkerhetspolitik.

Om Putinregimen

Annie Lööf inledde med att kritisera den diktatoriska Putinregimens ökade aggression mot Ukraina och gick sedan över till SD.

Auktoritär och aggressiv regim

– Det är djupt olyckligt att Sverigedemokraterna jämställer en auktoritär, aggressiv, regim som den ryska med det samarbete som finns mellan ett stort antal demokratiska stater.

Respektera balansen

C-ledaren syftar på en text på SD:s hemsida sunder rubriken ”Vad vi vill: Försvarspolitik – Ett tryggt och säkert Sverige”. I texten har bland annat följande mening stått: ”Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.”

Hård kritik

Att SD vill att Sverige ska ”respektera balansen” mellan demokratin USA, som Sverige har en varm relation med, och diktaturen Ryssland som misstänks för att göra sig redo att anfalla Ukraina och dess 40 miljoner invånare, riktar Annie Lööf hård kritik mot.

Diktatur och demokrati

– Det är inte bara otydligt, det är undfallande. På SD:s hemsida kan man nämligen läsa att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna. Varför är det alltid så svårt för SD att välja mellan auktoritära och demokratiska regimer? Och vad exakt menar SD med den här formuleringen, frågar sig Annie Lööf.

Långsökt

Jimmie Åkesson såg inte ut att hänga med på vad Annie Lööf menade.

– Det här var nog något av det mest långsökta som jag upplevt i den här kammaren under alla de här åren och de här partiledardebatterna jag deltagit, svarade han.

Ingen behöver tvivla

– Det är klart att läget är synnerligen allvarligt, sa Jimmie Åkesson. Men han svarade inte på Annie Lööfs fråga om SD:s hemsidas text.

– Ingen behöver tvivla på vår trovärdighet när det gäller Sveriges förhållande till en auktoritär imperialistisk regim som den ryska, fortsatte SD-ledaren.

Det handlar om Ryssland och USA

Då Åkesson inte svarade på frågan ställde Lööf om frågan – nu med ännu hårdare kritik.

– Jag upprepar bara vad som står på Sverigedemokraternas hemsida: att man ska respektera balansen mellan stormakterna, det vill säga mellan Ryssland och USA.

Inte välja mellan Orban och Merkel

– Sanningen är ju att detta är bara ett i raden av exempel på hur svårt Jimmie Åkessons parti har att landa rätt kring värderingar. Jimmie Åkesson kan inte välja mellan Viktor Orban och Merkel. Inte heller mellan Emmanuel Macron eller Vladimir Putin.

Trumps statskupp

– Han stöttade en amerikansk president som anstiftade en statskupp och underkände ett valresultat. Och nu framför SD vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga och att det behöver finnas en balans däremellan.

Demokratiproblem

– Det finns svart på vitt Jimmie Åkesson. Det är er politik. Vad menar man egentligen med detta, det är ju det som är frågan. Det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem, sa Annie Lööf.

Lööf hittar på

Jimmie Åkesson slog tillbaka.

– Vi har inget demokratiproblem. Det är möjligt att Annie Lööf har svårt att låta bli att dra väldigt långtgående slutsatser utifrån märkligheter som hon själv hittar på. Jag vet inte vilken verklighet Annie Lööf lever i, sa Jimmie Åkesson (SD).

Ryssland hotar sina grannar

Samtidigt gav han även svar på själva frågan om SD:s syn på den ryska regimen.

– Det finns naturligtvis inget som helt utrymme för en demokratiskt sinnad svensk politiker att på något sätt jämställa den delen av världen som vi tillhör med den del av världen som förtrycker människor och hotar sina grannar militärt. Och vi har aldrig gjort det. Utan det är Annie Lööf som står här och hittar på det, svarade SD-ledaren.

Texten var inte påhittad

Men texten är inget påhitt. På SD:s sida har det stått följande under avsnittet om försvarspolitik:

◾Som ett militärt alliansfritt land ska vi inte peka ut fiender även om vi deltar i sanktioner och vapenembargon mot vissa länder. Genom partnerskapet med NATO skapas utökade samarbetsmöjligheter inför internationella insatser. Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.

SD har nu raderat

Nu på eftermiddagen står det dock klart att SD har raderat den kritiserade texten. Enligt Aftonbladet har formuleringen funnits kvar så sent som 6 januari i år då den också uppmärksammades av försvars- och säkerhetsprofilen Patrik Oksanen.

Från SD:s valmanifest 2018

– Hur ska vi tolka att "balansen mellan stormakterna ska respekteras" i ljuset av Putins kravlista - som även inkräktar på Sverige och Finlands suveränitet? Är inte europeisk säkerhetsordning värd att försvara, frågade sig Oksanen.

SD:s pressavdelning hänvisar enligt tidningen till ett besked från SD om att texten är från SD:s valmanifest 2018 och framhåller att SD:s hemsida inte utvecklats under mandatperioden samtidigt som det säkerhetspolitiska läget har förändrats.

ANALYS

Texten var även 2018 ytterst kontroversiell. Att ”respektera” balansen mellan Ryssland och USA är en retorik som diktatorn Putin själv försöker slå mynt av för att angripa det europeiska landet Ukraina. Det ryska kriget har redan kostat nästan 14 000 personer livet i östra Ukraina. SD:s textformulering är ur ett demokratiskt perspektiv självklart under all kritik.

Rätt riktning

Att SD-ledaren i dag i sina muntliga svar fördömde Ryssland och att texten dessutom försvann illa kvickt från hemsidan är hur som helst ett besked i rätt riktning för den som är kritisk mot den ryska diktaturens och Putingregimens krig.

Men frågan är hur texten överhuvudtaget kunde hamna på SD:s hemsida. Nu är den i alla fall borta - och den lär inte komma tillbaka. SD:s samarbetspartners M, KD och L lär inte uppskatta texten.

Foto: Riksdagen webb-TV


15 dec 2025

Stort teknikföretag i konkurs – dess prylar på rea hos Elgiganten

2025 12 16

Redan i slutet av november varnades det för att konkursen var nära.

Inför Black Fridayrean sänkte mängder av företag sina priser.

Teknikföretaget iRobot, som sålt tiotals miljoner robotdammsugare över hela världen, var inget undantag.

Men kunder varnades för att nappa på dess erbjudanden eftersom produkterna kunde bli helt värdelösa om iRobot kastar in handduken.

Nu har så skett.

På måndagen meddelar iRobot att man ansöker om konkurs, rapporterar BBC.

Produkterna på rea

Det amerikanska företaget har gjort sig ett namn även i Sverige. I många butiker är dess produkter slutsålda, men några robotar från företaget finns fortfarande att köpa hos exempelvis Elgiganten. 

På butikskedjans hemsida är bland annat en av Roombamodellerna, iRobots flaggskepp, sedan tidigare nedsatt med 4 500 kronor, från ordinarie pris på nästan 12 000 kronor.

Men.

– Experter och teknikmedier världen över varnar nu konsumenter för att köpa Roomba, eftersom ett köp potentiellt är en biljett till ett sjunkande skepp. Företaget riskerar konkurs, uppgav danska Ekstra Bladet i slutet av november.

Servarna kan stänga

Anledningen till att tekniken kan bli oanvändbar är att servarna riskerar att stängas vid en konkurs. Tekniken är starkt beroende av molntjänster, appstöd och löpande säkerhetsuppdateringar från tillverkaren.

Risken är att därmed att kunden sitter fast med en klump elektronik som varken kan styras via din telefon eller fungera optimalt i hemmet.

Hade ingen plan B

Enligt BBC kommer dock huvudtillverkaren av enheterna, Shenzen-baserade Pocea Robotics, att ta över ägandet av företaget.

Bakgrunden till iRobots fall är ökad konkurrens från kinesiska företag i kombination med högre tullar.

Det tuffa kommersiella landskapet hade tvingat iRobot att sänka sina priser och göra stora investeringar i ny teknik, skriver den brittiska kanalen.

LÄS MER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Beskedet kommer efter att iRobots aktier föll med mer än 13 procent på handelsplattformen Nasdaq i New York i fredags.

Krisen eskalerade efter att Amazons planerade förvärv av bolaget gick upp i rök tidigare i år. Det fanns ingen plan B och den 1 december löpte ett kritiskt låneavtal ut.

Företaget har fler än 7 000 anställda över hela världen och har sålt mer än 40 miljoner robotar, i synnerhet av modellen Roomba.

LÄS MER: Byggbolag i konkurs – omsatte hundratals miljoner

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen


15 dec 2025

Skatten för pensionärer ändras – ”skillnad på flera tusen”

2025 12 16

Vid årsskiftet träder flera förändringar i kraft, både för de som redan är pensionärer och för blivande pensionärer.

Många pensionärer kommer få mer kvar i plånboken efter skatt.

Men den nya skattesänkningen gäller inte riktigt alla.

Pensionsinkomster beskattas olika beroende på ålder och för den som är yngre än 67 år gäller en högre skatt på pensionen i jämförelse med de som är äldre.

”Flera tusen kronor varje månad”

Bakom skillnaden ligger det förhöjda grundavdraget som gäller först från det året en person fyller 67 år.

– För dem som inte kan eller får jobba längre kan det framstå som orättvist att pension som tas ut före 67 års ålder beskattas högre än pension som tas ut från det år man fyller 67. Skillnaden kan vara flera tusen kronor varje månad, säger Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman, i ett uttalande.

Avdraget höjs

Från och med januari 2026 blir skillnaden ännu större, eftersom avdraget höjs ytterligare.

För en genomsnittspensionär över 67 år innebär det omkring 150 kronor mer i plånboken varje månad.

– Att sänkt skatt är välbehövligt för många pensionärer är ingen hemlighet, särskilt mot bakgrund av att den allmänna pensionen sjunkit kraftigt under de senaste 17 åren, säger Håkan Svärdman.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Riktåldern ändras

En annan förändring som träder i kraft vid årsskiftet är den ändrade riktåldern för pension.

Den nya riktåldern blir 67 år för personer som är födda mellan 1960 och 1964.

Åldern sätts utifrån den förväntade genomsnittliga livslängden.

Mer pengar i plånboken

Det påverkar när det är möjligt att ta ut allmän pension och ta del av grundskyddet som pensionär.

– Den allmänna pensionen har på 17 år sjunkit från 61 till 43 procent av slutlönen för vanliga löntagare, vilket är långt ifrån den ursprungliga ambitionen om en allmän pension på minst 60 procent av slutlönen, säger Håkan Svärdman.

– Det har fått våra politiker att till slut agera, men det är inte tillräckligt. För dem som har möjlighet jobba längre ger en höjd riktålder visserligen mer pengar i plånboken, men det beror huvudsakligen på att pensionspengarna utbetalas under färre år, inte att pensionen faktiskt har höjts.

LÄS OCKSÅ: Drämmer till – storbank höjer räntan

Foto: P. Leone

Text: Redaktionen