Hård kritik mot SD gällande Ryssland – SD raderar texten

2022 01 12

– Nu framför Sverigedemokraterna vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga – det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem.

Centerpartiet och Annie Lööf riktar hård kritik mot Sverigedemokraterna kopplat till diktaturen Ryssland.

Kontroversiell SD-text

Det var vid den stora partiledardebatten i riksdagen idag som centerledaren pekade ut en kontroversiell text på SD:s hemsida avseende försvars- och säkerhetspolitik.

Om Putinregimen

Annie Lööf inledde med att kritisera den diktatoriska Putinregimens ökade aggression mot Ukraina och gick sedan över till SD.

Auktoritär och aggressiv regim

– Det är djupt olyckligt att Sverigedemokraterna jämställer en auktoritär, aggressiv, regim som den ryska med det samarbete som finns mellan ett stort antal demokratiska stater.

Respektera balansen

C-ledaren syftar på en text på SD:s hemsida sunder rubriken ”Vad vi vill: Försvarspolitik – Ett tryggt och säkert Sverige”. I texten har bland annat följande mening stått: ”Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.”

Hård kritik

Att SD vill att Sverige ska ”respektera balansen” mellan demokratin USA, som Sverige har en varm relation med, och diktaturen Ryssland som misstänks för att göra sig redo att anfalla Ukraina och dess 40 miljoner invånare, riktar Annie Lööf hård kritik mot.

Diktatur och demokrati

– Det är inte bara otydligt, det är undfallande. På SD:s hemsida kan man nämligen läsa att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna. Varför är det alltid så svårt för SD att välja mellan auktoritära och demokratiska regimer? Och vad exakt menar SD med den här formuleringen, frågar sig Annie Lööf.

Långsökt

Jimmie Åkesson såg inte ut att hänga med på vad Annie Lööf menade.

– Det här var nog något av det mest långsökta som jag upplevt i den här kammaren under alla de här åren och de här partiledardebatterna jag deltagit, svarade han.

Ingen behöver tvivla

– Det är klart att läget är synnerligen allvarligt, sa Jimmie Åkesson. Men han svarade inte på Annie Lööfs fråga om SD:s hemsidas text.

– Ingen behöver tvivla på vår trovärdighet när det gäller Sveriges förhållande till en auktoritär imperialistisk regim som den ryska, fortsatte SD-ledaren.

Det handlar om Ryssland och USA

Då Åkesson inte svarade på frågan ställde Lööf om frågan – nu med ännu hårdare kritik.

– Jag upprepar bara vad som står på Sverigedemokraternas hemsida: att man ska respektera balansen mellan stormakterna, det vill säga mellan Ryssland och USA.

Inte välja mellan Orban och Merkel

– Sanningen är ju att detta är bara ett i raden av exempel på hur svårt Jimmie Åkessons parti har att landa rätt kring värderingar. Jimmie Åkesson kan inte välja mellan Viktor Orban och Merkel. Inte heller mellan Emmanuel Macron eller Vladimir Putin.

Trumps statskupp

– Han stöttade en amerikansk president som anstiftade en statskupp och underkände ett valresultat. Och nu framför SD vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga och att det behöver finnas en balans däremellan.

Demokratiproblem

– Det finns svart på vitt Jimmie Åkesson. Det är er politik. Vad menar man egentligen med detta, det är ju det som är frågan. Det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem, sa Annie Lööf.

Lööf hittar på

Jimmie Åkesson slog tillbaka.

– Vi har inget demokratiproblem. Det är möjligt att Annie Lööf har svårt att låta bli att dra väldigt långtgående slutsatser utifrån märkligheter som hon själv hittar på. Jag vet inte vilken verklighet Annie Lööf lever i, sa Jimmie Åkesson (SD).

Ryssland hotar sina grannar

Samtidigt gav han även svar på själva frågan om SD:s syn på den ryska regimen.

– Det finns naturligtvis inget som helt utrymme för en demokratiskt sinnad svensk politiker att på något sätt jämställa den delen av världen som vi tillhör med den del av världen som förtrycker människor och hotar sina grannar militärt. Och vi har aldrig gjort det. Utan det är Annie Lööf som står här och hittar på det, svarade SD-ledaren.

Texten var inte påhittad

Men texten är inget påhitt. På SD:s sida har det stått följande under avsnittet om försvarspolitik:

◾Som ett militärt alliansfritt land ska vi inte peka ut fiender även om vi deltar i sanktioner och vapenembargon mot vissa länder. Genom partnerskapet med NATO skapas utökade samarbetsmöjligheter inför internationella insatser. Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.

SD har nu raderat

Nu på eftermiddagen står det dock klart att SD har raderat den kritiserade texten. Enligt Aftonbladet har formuleringen funnits kvar så sent som 6 januari i år då den också uppmärksammades av försvars- och säkerhetsprofilen Patrik Oksanen.

Från SD:s valmanifest 2018

– Hur ska vi tolka att "balansen mellan stormakterna ska respekteras" i ljuset av Putins kravlista - som även inkräktar på Sverige och Finlands suveränitet? Är inte europeisk säkerhetsordning värd att försvara, frågade sig Oksanen.

SD:s pressavdelning hänvisar enligt tidningen till ett besked från SD om att texten är från SD:s valmanifest 2018 och framhåller att SD:s hemsida inte utvecklats under mandatperioden samtidigt som det säkerhetspolitiska läget har förändrats.

ANALYS

Texten var även 2018 ytterst kontroversiell. Att ”respektera” balansen mellan Ryssland och USA är en retorik som diktatorn Putin själv försöker slå mynt av för att angripa det europeiska landet Ukraina. Det ryska kriget har redan kostat nästan 14 000 personer livet i östra Ukraina. SD:s textformulering är ur ett demokratiskt perspektiv självklart under all kritik.

Rätt riktning

Att SD-ledaren i dag i sina muntliga svar fördömde Ryssland och att texten dessutom försvann illa kvickt från hemsidan är hur som helst ett besked i rätt riktning för den som är kritisk mot den ryska diktaturens och Putingregimens krig.

Men frågan är hur texten överhuvudtaget kunde hamna på SD:s hemsida. Nu är den i alla fall borta - och den lär inte komma tillbaka. SD:s samarbetspartners M, KD och L lär inte uppskatta texten.

Foto: Riksdagen webb-TV


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen