Hård kritik mot SD gällande Ryssland – SD raderar texten

2022 01 12

– Nu framför Sverigedemokraterna vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga – det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem.

Centerpartiet och Annie Lööf riktar hård kritik mot Sverigedemokraterna kopplat till diktaturen Ryssland.

Kontroversiell SD-text

Det var vid den stora partiledardebatten i riksdagen idag som centerledaren pekade ut en kontroversiell text på SD:s hemsida avseende försvars- och säkerhetspolitik.

Om Putinregimen

Annie Lööf inledde med att kritisera den diktatoriska Putinregimens ökade aggression mot Ukraina och gick sedan över till SD.

Auktoritär och aggressiv regim

– Det är djupt olyckligt att Sverigedemokraterna jämställer en auktoritär, aggressiv, regim som den ryska med det samarbete som finns mellan ett stort antal demokratiska stater.

Respektera balansen

C-ledaren syftar på en text på SD:s hemsida sunder rubriken ”Vad vi vill: Försvarspolitik – Ett tryggt och säkert Sverige”. I texten har bland annat följande mening stått: ”Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.”

Hård kritik

Att SD vill att Sverige ska ”respektera balansen” mellan demokratin USA, som Sverige har en varm relation med, och diktaturen Ryssland som misstänks för att göra sig redo att anfalla Ukraina och dess 40 miljoner invånare, riktar Annie Lööf hård kritik mot.

Diktatur och demokrati

– Det är inte bara otydligt, det är undfallande. På SD:s hemsida kan man nämligen läsa att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna. Varför är det alltid så svårt för SD att välja mellan auktoritära och demokratiska regimer? Och vad exakt menar SD med den här formuleringen, frågar sig Annie Lööf.

Långsökt

Jimmie Åkesson såg inte ut att hänga med på vad Annie Lööf menade.

– Det här var nog något av det mest långsökta som jag upplevt i den här kammaren under alla de här åren och de här partiledardebatterna jag deltagit, svarade han.

Ingen behöver tvivla

– Det är klart att läget är synnerligen allvarligt, sa Jimmie Åkesson. Men han svarade inte på Annie Lööfs fråga om SD:s hemsidas text.

– Ingen behöver tvivla på vår trovärdighet när det gäller Sveriges förhållande till en auktoritär imperialistisk regim som den ryska, fortsatte SD-ledaren.

Det handlar om Ryssland och USA

Då Åkesson inte svarade på frågan ställde Lööf om frågan – nu med ännu hårdare kritik.

– Jag upprepar bara vad som står på Sverigedemokraternas hemsida: att man ska respektera balansen mellan stormakterna, det vill säga mellan Ryssland och USA.

Inte välja mellan Orban och Merkel

– Sanningen är ju att detta är bara ett i raden av exempel på hur svårt Jimmie Åkessons parti har att landa rätt kring värderingar. Jimmie Åkesson kan inte välja mellan Viktor Orban och Merkel. Inte heller mellan Emmanuel Macron eller Vladimir Putin.

Trumps statskupp

– Han stöttade en amerikansk president som anstiftade en statskupp och underkände ett valresultat. Och nu framför SD vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga och att det behöver finnas en balans däremellan.

Demokratiproblem

– Det finns svart på vitt Jimmie Åkesson. Det är er politik. Vad menar man egentligen med detta, det är ju det som är frågan. Det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem, sa Annie Lööf.

Lööf hittar på

Jimmie Åkesson slog tillbaka.

– Vi har inget demokratiproblem. Det är möjligt att Annie Lööf har svårt att låta bli att dra väldigt långtgående slutsatser utifrån märkligheter som hon själv hittar på. Jag vet inte vilken verklighet Annie Lööf lever i, sa Jimmie Åkesson (SD).

Ryssland hotar sina grannar

Samtidigt gav han även svar på själva frågan om SD:s syn på den ryska regimen.

– Det finns naturligtvis inget som helt utrymme för en demokratiskt sinnad svensk politiker att på något sätt jämställa den delen av världen som vi tillhör med den del av världen som förtrycker människor och hotar sina grannar militärt. Och vi har aldrig gjort det. Utan det är Annie Lööf som står här och hittar på det, svarade SD-ledaren.

Texten var inte påhittad

Men texten är inget påhitt. På SD:s sida har det stått följande under avsnittet om försvarspolitik:

◾Som ett militärt alliansfritt land ska vi inte peka ut fiender även om vi deltar i sanktioner och vapenembargon mot vissa länder. Genom partnerskapet med NATO skapas utökade samarbetsmöjligheter inför internationella insatser. Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.

SD har nu raderat

Nu på eftermiddagen står det dock klart att SD har raderat den kritiserade texten. Enligt Aftonbladet har formuleringen funnits kvar så sent som 6 januari i år då den också uppmärksammades av försvars- och säkerhetsprofilen Patrik Oksanen.

Från SD:s valmanifest 2018

– Hur ska vi tolka att "balansen mellan stormakterna ska respekteras" i ljuset av Putins kravlista - som även inkräktar på Sverige och Finlands suveränitet? Är inte europeisk säkerhetsordning värd att försvara, frågade sig Oksanen.

SD:s pressavdelning hänvisar enligt tidningen till ett besked från SD om att texten är från SD:s valmanifest 2018 och framhåller att SD:s hemsida inte utvecklats under mandatperioden samtidigt som det säkerhetspolitiska läget har förändrats.

ANALYS

Texten var även 2018 ytterst kontroversiell. Att ”respektera” balansen mellan Ryssland och USA är en retorik som diktatorn Putin själv försöker slå mynt av för att angripa det europeiska landet Ukraina. Det ryska kriget har redan kostat nästan 14 000 personer livet i östra Ukraina. SD:s textformulering är ur ett demokratiskt perspektiv självklart under all kritik.

Rätt riktning

Att SD-ledaren i dag i sina muntliga svar fördömde Ryssland och att texten dessutom försvann illa kvickt från hemsidan är hur som helst ett besked i rätt riktning för den som är kritisk mot den ryska diktaturens och Putingregimens krig.

Men frågan är hur texten överhuvudtaget kunde hamna på SD:s hemsida. Nu är den i alla fall borta - och den lär inte komma tillbaka. SD:s samarbetspartners M, KD och L lär inte uppskatta texten.

Foto: Riksdagen webb-TV


5 okt 2026

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp 

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 okt 26

”Ner med tsaren” – ryssar tar till gatorna i Moskva

2026 10 05

Ryssar har tagit till gatorna i huvudstaden.

En stor demonstration i Rysslands huvudstad urartade under gårdagen.

Slagrop med ”Ner med tsaren” hördes på gatorna – omkring 60 personer greps efter demonstrationen, rapporterar Kyiv Post.

Godkänd demonstration

Demonstrationen arrangerades av Rysslands kommunistparti, KPRF, och hade godkänts av Moskvas myndigheter.

Den hölls på söndagen nära monumentet över hjältarna från 1905 års revolution på Krasnopresnenskaja Zastava-torget. Enligt olika uppskattningar deltog mellan flera hundra och omkring 2 000 personer.

Demonstrationen hölls för att uppmärksamma årsdagen av den politiska krisen i Ryssland 1993, då landets parlament besköts.

Demonstrationen tog dock en oväntad vändning och urartade.

”Ner med tsaren”

Mot slutet av demonstrationen började deltagarna ropa flera regimkritiska slagord.

– Bland annat hördes ”Ner med tsaren”, ”För rättvisa val”, ”Vi vill ha frihet”, ”Ner med Roskomnadzor”, ”Nej till politiskt förtryck” och ”Frihet åt politiska fångar”, enligt ryska Telegramkanaler och organisationen OVD-Info.

Det var efter att slagorden började ropas som polisen började ingripa.

– När manifestationen avslutades genomförde polisen gripanden. Omkring 60 personer, huvudsakligen ungdomar, fördes in i fångtransportfordon, säger Dmitrij Novikovs, vice ordförande i centralkommittén för Rysslands kommunistparti (KPRF), i ett inlägg på Telegram.

Enligt uppgifter fanns 26 KPRF-medlemmar och omkring 30 medlemmar från partiet Jabloko bland de gripna, tillsammans med flera andra aktivister.

De fördes till flera polisstationer runt om i Moskva.

Ögonvittnen uppger samtidigt att polisen gick in i folkmassan och grep demonstranter med våld. OVD-Info rapporterade även anklagelser om att en polis sparkade en person som hade fallit till marken och att en annan deltagare drogs bort i håret.

Vissa av de gripna uppges senare ha släppts, medan andra fortfarande befann sig på polisstationer i väntan på domstolsförhandlingar, enligt ryska medier.

Krävde frihet för politiska fångar

Demonstranterna krävde också att politiska fångar skulle släppas.

Bland annat uttrycktes stöd för aktivisten Dmitry Morozov från Izjevsk, som greps av den ryska säkerhetstjänsten FSB den 2 oktober efter att ha kampanjat för en demonstration mot påstått valfusk.

Demonstranterna visade även stöd för KPRF-medlemmen Nikolai Bondarenko, som stoppades från att kandidera i valet till den ryska statsduman.

KPRF uppgav att partiet arbetade för att få de gripna frigivna och ge dem juridisk hjälp.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen