Hård kritik mot SD gällande Ryssland – SD raderar texten

2022 01 12

– Nu framför Sverigedemokraterna vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga – det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem.

Centerpartiet och Annie Lööf riktar hård kritik mot Sverigedemokraterna kopplat till diktaturen Ryssland.

Kontroversiell SD-text

Det var vid den stora partiledardebatten i riksdagen idag som centerledaren pekade ut en kontroversiell text på SD:s hemsida avseende försvars- och säkerhetspolitik.

Om Putinregimen

Annie Lööf inledde med att kritisera den diktatoriska Putinregimens ökade aggression mot Ukraina och gick sedan över till SD.

Auktoritär och aggressiv regim

– Det är djupt olyckligt att Sverigedemokraterna jämställer en auktoritär, aggressiv, regim som den ryska med det samarbete som finns mellan ett stort antal demokratiska stater.

Respektera balansen

C-ledaren syftar på en text på SD:s hemsida sunder rubriken ”Vad vi vill: Försvarspolitik – Ett tryggt och säkert Sverige”. I texten har bland annat följande mening stått: ”Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.”

Hård kritik

Att SD vill att Sverige ska ”respektera balansen” mellan demokratin USA, som Sverige har en varm relation med, och diktaturen Ryssland som misstänks för att göra sig redo att anfalla Ukraina och dess 40 miljoner invånare, riktar Annie Lööf hård kritik mot.

Diktatur och demokrati

– Det är inte bara otydligt, det är undfallande. På SD:s hemsida kan man nämligen läsa att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna. Varför är det alltid så svårt för SD att välja mellan auktoritära och demokratiska regimer? Och vad exakt menar SD med den här formuleringen, frågar sig Annie Lööf.

Långsökt

Jimmie Åkesson såg inte ut att hänga med på vad Annie Lööf menade.

– Det här var nog något av det mest långsökta som jag upplevt i den här kammaren under alla de här åren och de här partiledardebatterna jag deltagit, svarade han.

Ingen behöver tvivla

– Det är klart att läget är synnerligen allvarligt, sa Jimmie Åkesson. Men han svarade inte på Annie Lööfs fråga om SD:s hemsidas text.

– Ingen behöver tvivla på vår trovärdighet när det gäller Sveriges förhållande till en auktoritär imperialistisk regim som den ryska, fortsatte SD-ledaren.

Det handlar om Ryssland och USA

Då Åkesson inte svarade på frågan ställde Lööf om frågan – nu med ännu hårdare kritik.

– Jag upprepar bara vad som står på Sverigedemokraternas hemsida: att man ska respektera balansen mellan stormakterna, det vill säga mellan Ryssland och USA.

Inte välja mellan Orban och Merkel

– Sanningen är ju att detta är bara ett i raden av exempel på hur svårt Jimmie Åkessons parti har att landa rätt kring värderingar. Jimmie Åkesson kan inte välja mellan Viktor Orban och Merkel. Inte heller mellan Emmanuel Macron eller Vladimir Putin.

Trumps statskupp

– Han stöttade en amerikansk president som anstiftade en statskupp och underkände ett valresultat. Och nu framför SD vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga och att det behöver finnas en balans däremellan.

Demokratiproblem

– Det finns svart på vitt Jimmie Åkesson. Det är er politik. Vad menar man egentligen med detta, det är ju det som är frågan. Det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem, sa Annie Lööf.

Lööf hittar på

Jimmie Åkesson slog tillbaka.

– Vi har inget demokratiproblem. Det är möjligt att Annie Lööf har svårt att låta bli att dra väldigt långtgående slutsatser utifrån märkligheter som hon själv hittar på. Jag vet inte vilken verklighet Annie Lööf lever i, sa Jimmie Åkesson (SD).

Ryssland hotar sina grannar

Samtidigt gav han även svar på själva frågan om SD:s syn på den ryska regimen.

– Det finns naturligtvis inget som helt utrymme för en demokratiskt sinnad svensk politiker att på något sätt jämställa den delen av världen som vi tillhör med den del av världen som förtrycker människor och hotar sina grannar militärt. Och vi har aldrig gjort det. Utan det är Annie Lööf som står här och hittar på det, svarade SD-ledaren.

Texten var inte påhittad

Men texten är inget påhitt. På SD:s sida har det stått följande under avsnittet om försvarspolitik:

◾Som ett militärt alliansfritt land ska vi inte peka ut fiender även om vi deltar i sanktioner och vapenembargon mot vissa länder. Genom partnerskapet med NATO skapas utökade samarbetsmöjligheter inför internationella insatser. Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.

SD har nu raderat

Nu på eftermiddagen står det dock klart att SD har raderat den kritiserade texten. Enligt Aftonbladet har formuleringen funnits kvar så sent som 6 januari i år då den också uppmärksammades av försvars- och säkerhetsprofilen Patrik Oksanen.

Från SD:s valmanifest 2018

– Hur ska vi tolka att "balansen mellan stormakterna ska respekteras" i ljuset av Putins kravlista - som även inkräktar på Sverige och Finlands suveränitet? Är inte europeisk säkerhetsordning värd att försvara, frågade sig Oksanen.

SD:s pressavdelning hänvisar enligt tidningen till ett besked från SD om att texten är från SD:s valmanifest 2018 och framhåller att SD:s hemsida inte utvecklats under mandatperioden samtidigt som det säkerhetspolitiska läget har förändrats.

ANALYS

Texten var även 2018 ytterst kontroversiell. Att ”respektera” balansen mellan Ryssland och USA är en retorik som diktatorn Putin själv försöker slå mynt av för att angripa det europeiska landet Ukraina. Det ryska kriget har redan kostat nästan 14 000 personer livet i östra Ukraina. SD:s textformulering är ur ett demokratiskt perspektiv självklart under all kritik.

Rätt riktning

Att SD-ledaren i dag i sina muntliga svar fördömde Ryssland och att texten dessutom försvann illa kvickt från hemsidan är hur som helst ett besked i rätt riktning för den som är kritisk mot den ryska diktaturens och Putingregimens krig.

Men frågan är hur texten överhuvudtaget kunde hamna på SD:s hemsida. Nu är den i alla fall borta - och den lär inte komma tillbaka. SD:s samarbetspartners M, KD och L lär inte uppskatta texten.

Foto: Riksdagen webb-TV


25 sep 2026

UPPMANING: Tanka inte bilen full

2026 09 25

De senaste dagarna har larmen avlöst varandra om att bensin- och dieselpriserna är på väg att skjuta i höjden.

Under hösten försvinner två skattesänkningar på drivmedel, vilket leder till fyra kronor dyrare literpris vid pump. Dessutom har störningar av trafiken genom Hormuzsundet bidragit till högre priser under större delen av året, inte minst nu.

Av det skälet kanske många av ekonomiska skäl drar sig från att fylla tanken. Men det finns ytterligare en anledning att låta bli att tanka bilen helt full. Det menar åtminstone mekanikern Juan José Ebenezer, som varnar just för att låta pumpen ticka på.

– Du ska aldrig köra med full tank, säger han till tidningen Melty.

Oväntade rådet: tre fjärdedelar

Skälet till uppmaningen är att en helt fylld bensintank kan påverka bilens totala prestanda kraftigt. I en full tank riskerar flytande bensin att ta sig in i områden avsedda för ångor, vilket kan orsaka skada på komponenter om det sker regelbundet.

Istället har mekanikern följande uppmaning.

– Helst rekommenderar jag att man alltid håller tanken på tre fjärdedelar och minst en fjärdedel. 

Andra läser: Omtalad skattesänkning kan bli kvar

Toyotas rekommendation

Biljätten Toyota har en stående varning om samma sak. Biltillverkaren är dock inte lika petig i sin rekommendation om att hålla tanken på drygt tre fjärdedelar, men flaggar desto mer för att inte fylla på med en extra dos bensin efter att det automatiska stoppet aktiverats.

– De automatiska avstängningsventilerna finns där av en anledning. Bensin behöver utrymme för att expandera inuti tanken, så när du fyller förbi den automatiska avstängningsventilens "klick" kan du fylla på för mycket bensin i tanken, framhåller Toyota och tillägger:

– Detta kan leda till för mycket tryck inuti tanken och därmed en läcka när bensinen expanderar. Fyll tills du hör klicket och stanna sedan.

Läs mer om bränsle- och dieselpriserna här:

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som kör dieselbil

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen


25 sep 2026

UPPGIFTER: Bakslag nära för S – partiet håller andan

2026 09 26

Det har gått en vecka sedan Magdalena Andersson (S) fick uppdraget av talmannen att försöka bilda regering.

Igår var tongångarna positiva då turbulensen inom V efter det misstänkta valfusket i Borlänge ska ha försvagat Vänsterns position i förhandlingarna. En fördel för S-ledaren i regeringsbildningen, uppgav en partikälla för Aftonbladet.

Nu låter det något annorlunda.

Inga gemensamma regeringsförhandlingar mellan de rödgröna partier har inletts, erfar SVT. Det är just Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer som fortsatt uppges stå i vägen.

"Stressat"

Dessutom håller S andan för att hinna få in en höstbudget till riksdagen. Deadline är 12 november. Då måste partierna ha kommit fram till en lösning.

– Det är stressat över budgeten. Det är ganska få som tänker att vi kommer hinna, säger en person som uppges ha insyn till SVT, samtidigt som det finns andra källor som tonar ned paniken.

Enligt tv-kanalen är det dock C och V som agerar “bromsklossar” även när det gäller budgeten. Och nu tickar klockan för de rödgröna.

– Nu är det upp till de partierna som håller på med röda linjer. Jag hoppas de slutar med det så snart som möjligt, säger en av källorna.

Andra läser: ”En miljard kan dö” – Bill Gates varnar

Uppgifter: mest sannolika regeringen

Enligt den S-källa som Aftonbladet talat med är en tvåpartiregering med S och C den mest sannolika konstellationen. Men det kommer dock krävas betydande eftergifter, till exempel en miljardskatt, erfar tidningen.

Magdalena Andersson har själv varit relativt fåordig när det gäller den senaste veckans förhandlingar. I onsdags kommenterade hon för första gången regeringsbildningen.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, sade hon då till SR.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar. 

– Ja, svarade partiledaren. 

Andra läser: Uppgifter: Zelenskyj ska bort – order från Putin

Foto: Bene Riobó Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen