Hård kritik mot SD gällande Ryssland – SD raderar texten

2022 01 12

– Nu framför Sverigedemokraterna vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga – det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem.

Centerpartiet och Annie Lööf riktar hård kritik mot Sverigedemokraterna kopplat till diktaturen Ryssland.

Kontroversiell SD-text

Det var vid den stora partiledardebatten i riksdagen idag som centerledaren pekade ut en kontroversiell text på SD:s hemsida avseende försvars- och säkerhetspolitik.

Om Putinregimen

Annie Lööf inledde med att kritisera den diktatoriska Putinregimens ökade aggression mot Ukraina och gick sedan över till SD.

Auktoritär och aggressiv regim

– Det är djupt olyckligt att Sverigedemokraterna jämställer en auktoritär, aggressiv, regim som den ryska med det samarbete som finns mellan ett stort antal demokratiska stater.

Respektera balansen

C-ledaren syftar på en text på SD:s hemsida sunder rubriken ”Vad vi vill: Försvarspolitik – Ett tryggt och säkert Sverige”. I texten har bland annat följande mening stått: ”Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.”

Hård kritik

Att SD vill att Sverige ska ”respektera balansen” mellan demokratin USA, som Sverige har en varm relation med, och diktaturen Ryssland som misstänks för att göra sig redo att anfalla Ukraina och dess 40 miljoner invånare, riktar Annie Lööf hård kritik mot.

Diktatur och demokrati

– Det är inte bara otydligt, det är undfallande. På SD:s hemsida kan man nämligen läsa att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna. Varför är det alltid så svårt för SD att välja mellan auktoritära och demokratiska regimer? Och vad exakt menar SD med den här formuleringen, frågar sig Annie Lööf.

Långsökt

Jimmie Åkesson såg inte ut att hänga med på vad Annie Lööf menade.

– Det här var nog något av det mest långsökta som jag upplevt i den här kammaren under alla de här åren och de här partiledardebatterna jag deltagit, svarade han.

Ingen behöver tvivla

– Det är klart att läget är synnerligen allvarligt, sa Jimmie Åkesson. Men han svarade inte på Annie Lööfs fråga om SD:s hemsidas text.

– Ingen behöver tvivla på vår trovärdighet när det gäller Sveriges förhållande till en auktoritär imperialistisk regim som den ryska, fortsatte SD-ledaren.

Det handlar om Ryssland och USA

Då Åkesson inte svarade på frågan ställde Lööf om frågan – nu med ännu hårdare kritik.

– Jag upprepar bara vad som står på Sverigedemokraternas hemsida: att man ska respektera balansen mellan stormakterna, det vill säga mellan Ryssland och USA.

Inte välja mellan Orban och Merkel

– Sanningen är ju att detta är bara ett i raden av exempel på hur svårt Jimmie Åkessons parti har att landa rätt kring värderingar. Jimmie Åkesson kan inte välja mellan Viktor Orban och Merkel. Inte heller mellan Emmanuel Macron eller Vladimir Putin.

Trumps statskupp

– Han stöttade en amerikansk president som anstiftade en statskupp och underkände ett valresultat. Och nu framför SD vilsna idéer om att USA och Ryssland är jämbördiga och att det behöver finnas en balans däremellan.

Demokratiproblem

– Det finns svart på vitt Jimmie Åkesson. Det är er politik. Vad menar man egentligen med detta, det är ju det som är frågan. Det börjar allt mer framstå som att SD har ett demokratiproblem, sa Annie Lööf.

Lööf hittar på

Jimmie Åkesson slog tillbaka.

– Vi har inget demokratiproblem. Det är möjligt att Annie Lööf har svårt att låta bli att dra väldigt långtgående slutsatser utifrån märkligheter som hon själv hittar på. Jag vet inte vilken verklighet Annie Lööf lever i, sa Jimmie Åkesson (SD).

Ryssland hotar sina grannar

Samtidigt gav han även svar på själva frågan om SD:s syn på den ryska regimen.

– Det finns naturligtvis inget som helt utrymme för en demokratiskt sinnad svensk politiker att på något sätt jämställa den delen av världen som vi tillhör med den del av världen som förtrycker människor och hotar sina grannar militärt. Och vi har aldrig gjort det. Utan det är Annie Lööf som står här och hittar på det, svarade SD-ledaren.

Texten var inte påhittad

Men texten är inget påhitt. På SD:s sida har det stått följande under avsnittet om försvarspolitik:

◾Som ett militärt alliansfritt land ska vi inte peka ut fiender även om vi deltar i sanktioner och vapenembargon mot vissa länder. Genom partnerskapet med NATO skapas utökade samarbetsmöjligheter inför internationella insatser. Sverigedemokraterna vill att Sverige ska respektera balansen mellan stormakterna.

SD har nu raderat

Nu på eftermiddagen står det dock klart att SD har raderat den kritiserade texten. Enligt Aftonbladet har formuleringen funnits kvar så sent som 6 januari i år då den också uppmärksammades av försvars- och säkerhetsprofilen Patrik Oksanen.

Från SD:s valmanifest 2018

– Hur ska vi tolka att "balansen mellan stormakterna ska respekteras" i ljuset av Putins kravlista - som även inkräktar på Sverige och Finlands suveränitet? Är inte europeisk säkerhetsordning värd att försvara, frågade sig Oksanen.

SD:s pressavdelning hänvisar enligt tidningen till ett besked från SD om att texten är från SD:s valmanifest 2018 och framhåller att SD:s hemsida inte utvecklats under mandatperioden samtidigt som det säkerhetspolitiska läget har förändrats.

ANALYS

Texten var även 2018 ytterst kontroversiell. Att ”respektera” balansen mellan Ryssland och USA är en retorik som diktatorn Putin själv försöker slå mynt av för att angripa det europeiska landet Ukraina. Det ryska kriget har redan kostat nästan 14 000 personer livet i östra Ukraina. SD:s textformulering är ur ett demokratiskt perspektiv självklart under all kritik.

Rätt riktning

Att SD-ledaren i dag i sina muntliga svar fördömde Ryssland och att texten dessutom försvann illa kvickt från hemsidan är hur som helst ett besked i rätt riktning för den som är kritisk mot den ryska diktaturens och Putingregimens krig.

Men frågan är hur texten överhuvudtaget kunde hamna på SD:s hemsida. Nu är den i alla fall borta - och den lär inte komma tillbaka. SD:s samarbetspartners M, KD och L lär inte uppskatta texten.

Foto: Riksdagen webb-TV


Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen