Helt unik miljonauktion hos Kronofogden – första någonsin

2025 11 20

Kronofogden auktionerar ut en helt ny typ av föremål som har blivit utmätt.

Det handlar om två föremål med ett totalt värde på över 1,4 miljoner kronor.

De unika objekten är kryptokonstverk, som alltså gör premiär bland Kronofogdens auktioner.

– Det här är helt nytt för oss, men det är bra att vi har lyckats med detta, säger Kronofogdens sektionschef i Malmö, Katarina Erman, i ett inlägg på Linkedin.

– Kryptokonst ska inte kunna vara ett sätt att gömma undan tillgångar, vi ska kunna utmäta även det. Det kan också vara ett sätt att återta brottsvinster i vissa fall.

Säljs på Aktionstorget

Det har inte varit helt självklart hur försäljningen av kryptokonsten skulle gå till.

Ofta görs affärer med kryptokost med kryptovalutor, men Kronofogden har valt ett mer traditionellt tillvägagångssätt.

– De som handlar med kryptokonst gör det på utländska webbplatser där man handlar med kryptovaluta. Vi har undersökt vilka olika alternativ som är tillgängliga för oss och landat i att vi kommer att sälja via Auktionstorget och betalning görs i kronor, säger den ansvarige kronoinspektören Roger Lagerström, i ett uttalande.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

Ligger i digitala plånböcker

Tillgångarna som beslagtagits av Kronofogden ligger i två digitala plånböcker som är kopplade till kryptovalutorna bitcoin och ethereum, rapporterar SvD.

Hela innehållet i respektive plånbok tillfaller en eventuell köpare.

För att hämta ut objektet får man bege sig till Kronofogden i Malmö för att hämta upp en slags nyckel till plånböckerna.

Under pandemin växte intresset för kryptokonst.

De populäraste konstverken såldes för många miljoner, men efter pandemin har marknaden kraschat och många har förlorat stora pengar, uppger tidningen.

Kryptokonst

- Kryptokonst är en beteckning på konstnärliga verk som är i digital form.

- Konstverket skyddas mot kopiering med hjälp av en blockkedja.

- Det innebär att det endast finns ett äkta exemplar som kan identifieras med hjälp av blockkedjan.

Källa: Computer Sweden

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: S. Burman Kronofogden

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen