Hemliga symboler på tak i Ukraina – en kamp på liv och död

2022 03 01

Infiltratörer och ryska agenter misstänks ligga bakom de mystiska symboler som har dykt upp på tak och husfasader runt om i Ukraina.

Inte minst förekommer symbolerna en hel del i huvudstaden Kyiv.

En del är osynliga

Vissa ser ut som vardagliga arbetsmärken men andra är osynliga förutom under UV-ljus. Det finns även mindre märken som är svårare att urskilja, rapporterar NZ Herald.

Direkt livsfara

De märkliga symbolerna på taken är designade för att guida ryska trupper, drönare och fientliga artillerioperatörer till sina mål i Ukraina och de utgör därmed en direkt livsfara för invånarna.

Farligt att radera dem

Symbolerna är ett tecken på ett hemligt krig i Ukraina, och att radera dem kan vara en fråga om liv och död. Samtidigt har Ukrainas försvarsminister lagt ut en varning till alla medborgare: att hitta dem och ta bort dem.

Omedelbart rapportera

– Stadstjänstemän uppmanar medborgarna att omedelbart rapportera taggade platser, skicka in foton till brottsbekämpande myndigheter och rapportera misstänkta som kan vara inblandade i taggning, förklarar Kyivs borgmästare Vitali Klitschko.

Antal symboler och märken har ökat

I takt med att den väntade ryska anstormningen mot huvudstaden rycker allt närmare rapporteras antalet markeringar öka i snabbt takt.

– I Ukraina, i synnerhet i huvudstaden, har antalet upptäckta märken av sabotörer direkt på gatorna och byggnaderna i både bostadshus och företag ökat, säger borgmästare Klitschko.

Uttalande på sociala medier

Kyiv City State Administration har även gått ut med ett uttalande på Facebook kring symbolerna som placeras i Ukraina.

– Stadens myndigheter ber invånarna i höghus, som har tillgång till taket, att skyndsamt kontrollera taken för skyltar. Om några märken hittas, täck dem med jord eller täck dem med något.

Hårda fängelsestraff

Om någon avslöjas rita markeringar vänta ett fängelsestraff på 12 till 15 år framhåller ukrainska myndigheter. Brottet klassas som förräderi.

Oron är enorm i landet och i sociala medier cirkulerar det nu bilder på misstänkta personer som bedöms vara i färd med att rita markeringar.

Olika signaler

Markeringarna har olika utformning och analytiker tror att de signalerar olika saker:

◾Strategiska byggnader

◾Förslag på framfartsvägar för ryska soldater

◾Indelning av lokalbefolkningen

Brandbomber och gevär

Kyivs befolkning förbereder sig på att möta de ryska soldaterna.

Ukrainsk TV informerar om hur vanligt folk kan tillverka brandbomber och gevär delas ut till människor som helt saknar erfarenhet av att skjuta.

Ofattbar utveckling

Alla som kan måste bidra när den ryska diktatorns trupper närmar sig. Det är en ofattbar utveckling i en stad med hela 3 miljoner invånare i Europa år 2022.

En stad som för alldeles nyligen sedan blomstrade med torgmarknader, idrottsevenemang, konserter och glädje. Nu har Rysslands diktator ersatt allt med bomber, missiler och ond bråd död. Målet är krossa demokratin och införa rysk överhöget och diktatur.

Foto: Twitter

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen