Hemliga symboler på tak i Ukraina – en kamp på liv och död

2022 03 01

Infiltratörer och ryska agenter misstänks ligga bakom de mystiska symboler som har dykt upp på tak och husfasader runt om i Ukraina.

Inte minst förekommer symbolerna en hel del i huvudstaden Kyiv.

En del är osynliga

Vissa ser ut som vardagliga arbetsmärken men andra är osynliga förutom under UV-ljus. Det finns även mindre märken som är svårare att urskilja, rapporterar NZ Herald.

Direkt livsfara

De märkliga symbolerna på taken är designade för att guida ryska trupper, drönare och fientliga artillerioperatörer till sina mål i Ukraina och de utgör därmed en direkt livsfara för invånarna.

Farligt att radera dem

Symbolerna är ett tecken på ett hemligt krig i Ukraina, och att radera dem kan vara en fråga om liv och död. Samtidigt har Ukrainas försvarsminister lagt ut en varning till alla medborgare: att hitta dem och ta bort dem.

Omedelbart rapportera

– Stadstjänstemän uppmanar medborgarna att omedelbart rapportera taggade platser, skicka in foton till brottsbekämpande myndigheter och rapportera misstänkta som kan vara inblandade i taggning, förklarar Kyivs borgmästare Vitali Klitschko.

Antal symboler och märken har ökat

I takt med att den väntade ryska anstormningen mot huvudstaden rycker allt närmare rapporteras antalet markeringar öka i snabbt takt.

– I Ukraina, i synnerhet i huvudstaden, har antalet upptäckta märken av sabotörer direkt på gatorna och byggnaderna i både bostadshus och företag ökat, säger borgmästare Klitschko.

Uttalande på sociala medier

Kyiv City State Administration har även gått ut med ett uttalande på Facebook kring symbolerna som placeras i Ukraina.

– Stadens myndigheter ber invånarna i höghus, som har tillgång till taket, att skyndsamt kontrollera taken för skyltar. Om några märken hittas, täck dem med jord eller täck dem med något.

Hårda fängelsestraff

Om någon avslöjas rita markeringar vänta ett fängelsestraff på 12 till 15 år framhåller ukrainska myndigheter. Brottet klassas som förräderi.

Oron är enorm i landet och i sociala medier cirkulerar det nu bilder på misstänkta personer som bedöms vara i färd med att rita markeringar.

Olika signaler

Markeringarna har olika utformning och analytiker tror att de signalerar olika saker:

Strategiska byggnader

Förslag på framfartsvägar för ryska soldater

Indelning av lokalbefolkningen

Brandbomber och gevär

Kyivs befolkning förbereder sig på att möta de ryska soldaterna.

Ukrainsk TV informerar om hur vanligt folk kan tillverka brandbomber och gevär delas ut till människor som helt saknar erfarenhet av att skjuta.

Ofattbar utveckling

Alla som kan måste bidra när den ryska diktatorns trupper närmar sig. Det är en ofattbar utveckling i en stad med hela 3 miljoner invånare i Europa år 2022.

En stad som för alldeles nyligen sedan blomstrade med torgmarknader, idrottsevenemang, konserter och glädje. Nu har Rysslands diktator ersatt allt med bomber, missiler och ond bråd död. Målet är krossa demokratin och införa rysk överhöget och diktatur.

Foto: Twitter

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen