HJÄLPER RYSSLAND: Kraftig kritik mot ett av EU-länderna

2022 05 06

Polens och Slovakiens regeringar rasar mot Ungern och dess ledare Viktor Orban.

Det rapporterar BBC News efter att de båda ländernas premiärministrar träffats för att diskutera hur man ytterligare kan stödja Ukraina mot Putinregimens brutala attacker.

Vill öka stödet till Ukraina

– Slovakiens premiärminister Eduard Heger jobbar för att kraftigt öka sanktionerna mot Ryssland för att sätta större press på Rysslands diktator, rapporterar BBC News.

Slovakiens regering har hållit överläggningar med Polens regering med fokus på hur man kan hjälpa Ukraina så snabbt som möjligt i samband med att de ryska framgångarna i kriget nu ökar.

Kraftig kritik mot Orban

Samtidigt uttrycker Slovakiens och Polens premiärministrar kraftig kritik mot Ungerns Viktor Orban som står i vägen för nya sanktioner mot Putin menar de båda regeringscheferna.

Ungern vägrar att förse Ukraina med vapen och vägrar till och med att tillåta andra länder att transportera vapen genom Ungern till Ukraina.

Är rasande

– Polens premiärminister Morawiekci och hans slovakiska kollega är rasande, rapporterar BBC News Pragkorrespondent Rob Cameron.

Viktor Orban som har nära band till Putin försvårar för Ukrainas chanser att besegra Ryssland menar Polen och Slovakien.

Mycket dålig stämning

Slovakien, Polen, Tjeckien och Ungern har tidigare utgjort ett slags samverkansblock inom EU som har kallats för Viesgradgruppen men nu är stämningen mycket dålig på grund av Ungerns indirekta hjälp till Ryssland.

Sänder stridsvagnar

–Tjeckien, Slovakien och Polen sänder tunga vapen som till exempel stridsvagnar till Ukraina samtidigt som Ungern håller sig neutrala, rapporterar BBC News Pragkorrespondent

Rysk gas

De båda ländernas ledningar är även besvikna på Tyskland som satt sig i knäet på Ryssland när det gäller landets beroende av rysk gas.

Trots att många varningar har framförts genom åren så har både Tyskland och Ungern gjort sig mer och mer beroende av rysk gas.

Tyskland lovar

Nu har dock Tyskland lovat att fasa ut den ryska gasen så snart som möjligt. Men det är en process som tar många månader enligt uppgifter från Tyskland.

Text: Redaktionen


2 maj 2026

Trump kan stoppas

2026 05 03

Trump kan hindras från att förverkliga ett tungt hot.

President Donald Trump har meddelat att 5 000 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka.

Samtidigt säger han att det bara är början och att många fler soldater kan dras tillbaka från Tyskland.

Han hotar också med att dra tillbaka soldater från Italien och Spanien.

Men Trumps hot om minskad truppnärvaro i Europa kan stöta på rejäla hinder.

Begränsningar för Trump

Planerna kan möta stora hinder i kongressen, rapporterar Fox News.

En av de senaste försvarslagarna som har antagits gör gällande att truppnärvaron inte får dras ned till under 76 000, såvida inte administrationen lämnar in en detaljerad riskbedömning. Vita huset måste visa för kongressen att åtgärden inte skadar USA:s och Natos intressen.

Och även om så sker kan ytterligare hinder uppstå.

– Bestämmelsen förbjuder inte administrationen att gå under 76 000, men den etablerar hinder som den måste övervinna, säger Jeff Rathke, ordförande för American-German Institute vid Johns Hopkins University och tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet, till kanalen.

Kongressen har alltså inget direkt veto, men kan ställa villkor som lamslår processen. De kan bland annat begränsa finansieringen. Oavsett om soldater dras tillbaka eller omplaceras så kostar det pengar.

En rad republikaner har också ifrågasatt Trumps vilja att dra tillbaka trupper, vilket gör det svårare för Vita huset.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Har mött hinder tidigare

Trump kan undvika kongressens regler genom att omplacera soldaterna istället för att dra tillbaka dem, men större omplaceringar skulle ändå kräva finansiering, vilket gör det svårt att runda kongressen.

Kongressen har tidigare satt käppar i hjulen för Trump. Under sin förra mandatperiod ville presidenten dra tillbaka runt 12 000 amerikanska soldater från Tyskland.

Detta fick kongressen att införa den nya försvarslagen och kräva garantier för att USA:s och Natos intressen inte hotas.

Förändringen genomfördes därför aldrig fullt ut, enligt kanalen.

Att dra sig tillbaka från länder som Tyskland, Italien och Spanien är också komplicerat av strategiska skäl, eftersom det finns baser där som är viktiga för amerikanska insatser i Europa, Mellanöstern och Afrika, och som inte kan ersättas på kort sikt.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 03

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen