HJÄLPER RYSSLAND: Kraftig kritik mot ett av EU-länderna

2022 05 06

Polens och Slovakiens regeringar rasar mot Ungern och dess ledare Viktor Orban.

Det rapporterar BBC News efter att de båda ländernas premiärministrar träffats för att diskutera hur man ytterligare kan stödja Ukraina mot Putinregimens brutala attacker.

Vill öka stödet till Ukraina

– Slovakiens premiärminister Eduard Heger jobbar för att kraftigt öka sanktionerna mot Ryssland för att sätta större press på Rysslands diktator, rapporterar BBC News.

Slovakiens regering har hållit överläggningar med Polens regering med fokus på hur man kan hjälpa Ukraina så snabbt som möjligt i samband med att de ryska framgångarna i kriget nu ökar.

Kraftig kritik mot Orban

Samtidigt uttrycker Slovakiens och Polens premiärministrar kraftig kritik mot Ungerns Viktor Orban som står i vägen för nya sanktioner mot Putin menar de båda regeringscheferna.

Ungern vägrar att förse Ukraina med vapen och vägrar till och med att tillåta andra länder att transportera vapen genom Ungern till Ukraina.

Är rasande

– Polens premiärminister Morawiekci och hans slovakiska kollega är rasande, rapporterar BBC News Pragkorrespondent Rob Cameron.

Viktor Orban som har nära band till Putin försvårar för Ukrainas chanser att besegra Ryssland menar Polen och Slovakien.

Mycket dålig stämning

Slovakien, Polen, Tjeckien och Ungern har tidigare utgjort ett slags samverkansblock inom EU som har kallats för Viesgradgruppen men nu är stämningen mycket dålig på grund av Ungerns indirekta hjälp till Ryssland.

Sänder stridsvagnar

–Tjeckien, Slovakien och Polen sänder tunga vapen som till exempel stridsvagnar till Ukraina samtidigt som Ungern håller sig neutrala, rapporterar BBC News Pragkorrespondent

Rysk gas

De båda ländernas ledningar är även besvikna på Tyskland som satt sig i knäet på Ryssland när det gäller landets beroende av rysk gas.

Trots att många varningar har framförts genom åren så har både Tyskland och Ungern gjort sig mer och mer beroende av rysk gas.

Tyskland lovar

Nu har dock Tyskland lovat att fasa ut den ryska gasen så snart som möjligt. Men det är en process som tar många månader enligt uppgifter från Tyskland.

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen