HJÄLPER RYSSLAND: Kraftig kritik mot ett av EU-länderna

2022 05 06

Polens och Slovakiens regeringar rasar mot Ungern och dess ledare Viktor Orban.

Det rapporterar BBC News efter att de båda ländernas premiärministrar träffats för att diskutera hur man ytterligare kan stödja Ukraina mot Putinregimens brutala attacker.

Vill öka stödet till Ukraina

– Slovakiens premiärminister Eduard Heger jobbar för att kraftigt öka sanktionerna mot Ryssland för att sätta större press på Rysslands diktator, rapporterar BBC News.

Slovakiens regering har hållit överläggningar med Polens regering med fokus på hur man kan hjälpa Ukraina så snabbt som möjligt i samband med att de ryska framgångarna i kriget nu ökar.

Kraftig kritik mot Orban

Samtidigt uttrycker Slovakiens och Polens premiärministrar kraftig kritik mot Ungerns Viktor Orban som står i vägen för nya sanktioner mot Putin menar de båda regeringscheferna.

Ungern vägrar att förse Ukraina med vapen och vägrar till och med att tillåta andra länder att transportera vapen genom Ungern till Ukraina.

Är rasande

– Polens premiärminister Morawiekci och hans slovakiska kollega är rasande, rapporterar BBC News Pragkorrespondent Rob Cameron.

Viktor Orban som har nära band till Putin försvårar för Ukrainas chanser att besegra Ryssland menar Polen och Slovakien.

Mycket dålig stämning

Slovakien, Polen, Tjeckien och Ungern har tidigare utgjort ett slags samverkansblock inom EU som har kallats för Viesgradgruppen men nu är stämningen mycket dålig på grund av Ungerns indirekta hjälp till Ryssland.

Sänder stridsvagnar

–Tjeckien, Slovakien och Polen sänder tunga vapen som till exempel stridsvagnar till Ukraina samtidigt som Ungern håller sig neutrala, rapporterar BBC News Pragkorrespondent

Rysk gas

De båda ländernas ledningar är även besvikna på Tyskland som satt sig i knäet på Ryssland när det gäller landets beroende av rysk gas.

Trots att många varningar har framförts genom åren så har både Tyskland och Ungern gjort sig mer och mer beroende av rysk gas.

Tyskland lovar

Nu har dock Tyskland lovat att fasa ut den ryska gasen så snart som möjligt. Men det är en process som tar många månader enligt uppgifter från Tyskland.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen