HJÄLPER RYSSLAND: Kraftig kritik mot ett av EU-länderna

2022 05 06

Polens och Slovakiens regeringar rasar mot Ungern och dess ledare Viktor Orban.

Det rapporterar BBC News efter att de båda ländernas premiärministrar träffats för att diskutera hur man ytterligare kan stödja Ukraina mot Putinregimens brutala attacker.

Vill öka stödet till Ukraina

– Slovakiens premiärminister Eduard Heger jobbar för att kraftigt öka sanktionerna mot Ryssland för att sätta större press på Rysslands diktator, rapporterar BBC News.

Slovakiens regering har hållit överläggningar med Polens regering med fokus på hur man kan hjälpa Ukraina så snabbt som möjligt i samband med att de ryska framgångarna i kriget nu ökar.

Kraftig kritik mot Orban

Samtidigt uttrycker Slovakiens och Polens premiärministrar kraftig kritik mot Ungerns Viktor Orban som står i vägen för nya sanktioner mot Putin menar de båda regeringscheferna.

Ungern vägrar att förse Ukraina med vapen och vägrar till och med att tillåta andra länder att transportera vapen genom Ungern till Ukraina.

Är rasande

– Polens premiärminister Morawiekci och hans slovakiska kollega är rasande, rapporterar BBC News Pragkorrespondent Rob Cameron.

Viktor Orban som har nära band till Putin försvårar för Ukrainas chanser att besegra Ryssland menar Polen och Slovakien.

Mycket dålig stämning

Slovakien, Polen, Tjeckien och Ungern har tidigare utgjort ett slags samverkansblock inom EU som har kallats för Viesgradgruppen men nu är stämningen mycket dålig på grund av Ungerns indirekta hjälp till Ryssland.

Sänder stridsvagnar

–Tjeckien, Slovakien och Polen sänder tunga vapen som till exempel stridsvagnar till Ukraina samtidigt som Ungern håller sig neutrala, rapporterar BBC News Pragkorrespondent

Rysk gas

De båda ländernas ledningar är även besvikna på Tyskland som satt sig i knäet på Ryssland när det gäller landets beroende av rysk gas.

Trots att många varningar har framförts genom åren så har både Tyskland och Ungern gjort sig mer och mer beroende av rysk gas.

Tyskland lovar

Nu har dock Tyskland lovat att fasa ut den ryska gasen så snart som möjligt. Men det är en process som tar många månader enligt uppgifter från Tyskland.

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen