Hjälpte Sverige – riskerar halshuggning

2021 08 04

32-åringen tog bilen för att hämta sin syster inför helgens familjefest. Men hans bil stoppades av talibaner och han blev utdragen ur bilen och halshuggen.

Den ohyggliga rapporten om vad som hände den 32-årige tolken Sohail Pardis som jobbat för USA:s militär i Afghanistan bidrog till att öka USA:s insatser för att hjälpa de afghanska tolkarna som hotas att mördas av talibanerna. Händelsen skedde när han färdades i sin bil utanför Kabul. Flera andra länder har också börjat agera allt mer för att hjälpa tolkarna att lämna Afghanistan, bland annat Storbritannien.

Svensk politik

Nu är även de afghanska tolkar som hjälpt Sverige rädda för att de ska spåras upp och mördas av talibanerna och frågan har blivit en het potatis i svensk politik. 

– Talibanerna är bara 5 kilometer bort och vi vet inte när staden faller. Många i min stad vet att jag jobbat för Sverige, säger en afghansk tolk, som jobbat för svenska militären i Afghanistan och som nu fruktar för sitt liv, till Ekot.

Tolken har enligt Migrationsverkets besked inte tjänstgjort tillräckligt länge för att anses ha särskild anknytning till Sverige trots att han jobbat för Sverige i 18 månader.

Har fått avslag

Ekot uppger att cirka 20 afghaner som arbetat för svenska ISAF-styrkan har fått asyl sedan svenska myndigheter tog fram nya regler 2014 som möjliggjorde för lokalt anställda afghaner och deras familjer att komma till Sverige som kvotflyktingar. Men enligt källor till Ekot finns det cirka 15 afghanska tolkar kvar som jobbade för Sverige före 2014 varav flera fått avslag på sina ansökningar.

Högeroppositionen rasar

Flera borgerliga partier rasar mot att regeringen inte agerar för att tolkarna ska beviljas asyl i Sverige.
– Jag skäms å Sveriges vägnar när jag läser om hur andra länder agerar medan Sverige sitter med armarna i kors. Lika lite som vi skulle överge våra veteraner kan vi överge dessa tolkar, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till Ekot.

Sverige har ett ansvar

– Vem kommer någonsin ställa upp som tolk för Sverige i framtiden om vi inte kan skydda dem när de behöver det, säger Mikael Oscarsson, KD:s försvarspolitiska talesperson till Ekot.

– Sverige har ett ansvar att inte lämna dessa personer i sticket, säger M:s försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson som vill att tolkarna prioriteras inom ramen för kvotflyktingmottagandet, vilket innebär att den totala invandringen till Sverige inte skulle påverkas.

Hjälpte ensamkommande

– Regeringen har ägnat extremt mycket kraft åt att hitta särlösningar för gruppen ensammankommande gymnasieungdomar som enligt Migrationsverket saknar skyddsskäl. Då bör man också kunna lägga samma kraft - på den i sammanhanget mycket lilla gruppen - tolkar och lokalanställda som bistått Sveriges insats i Afghanistan och just på grund av det riskerar att råka illa ut, säger Pål Jonsson (M) till Ekot.

S-MP-regeringen säger nej

Men S-MP-regeringen har ikväll lämnat besked om att de inte kommer agera för de afghanska tolkarna. Justitieminister Morgan Johansson förklarar för Ekot varför S säger nej.

– Om oppositionens förslag i praktiken skulle innebära att regeringen instruerar en myndighet att ge enskilda personer asyl så skulle det sannolikt strida mot regeringsformens bestämmelser om att regeringen inte får lägga sig i enskilda ärenden.

ANALYS

Det vore en skam för Sverige om de afghaner som jobbat som tolkar för Sveriges militär lämnas kvar och mördas av talibanerna. Samtidigt talar mycket för den bedömning Migrationsverket har gjort – om en person jobbat som tolk för Sverige  - i Afghanistan - under 18 månader för 7 år sedan eller mer så är anknytningen till Sverige begränsad.

Halshuggning är högt pris

Å andra sidan har Mikael Oscarsson (KD) helt rätt – om Sverige inte hjälper tolkarna vem ska då någonsin vilja jobba som tolk för Sverige i framtiden. Särskilt inte om priset blir halshuggning. Min bedömning är att Försvarsmakten kan komma att agera i frågan genom att ta kontakt med Migrationsverket. Ekot har fått uppgifter om att det är ett alternativ.

Det skulle även underlätta om det kan klargöras för alla som börjar jobba som tolk åt Sveriges militär i utlandet vad som gäller angående asylmöjlighet i Sverige efter att de avslutat sina tolkuppdrag.

Foto: Mikael Skaring, Förvarsmakten

[yop_poll id="449"]

14 september 2026

Många får samma samtal just nu – lägg på direkt

2026 09 14

Konsumentverket, polisen och Finansinspektionen har varnat för samma sak.

Investeringsbedrägerier.

Miljontals svenskar har olika typer av fonder som sparande, andra föredrar aktier eller till och med kryptovalutor som sparform.

Samtidigt genomför illasinnade aktörer bedrägerier som går ut på att lura tilltänkta offer på sina pengar genom att erbjuda potentiella investeringar.

Förlorade pengar

Två män på Kungsholmen har blivit av med totalt 1,7 miljoner kronor på investeringsbedrägerier, rapporterar Mitt i.

Den ena klickade på en annons, och den andra blev uppringd och övertalades att investera i en kryptovaluta.

Troligen lyckades bedragarna senare fjärrstyra mannens dator.

– Det har blivit allt vanligare och vi har flera ärenden i närtid som sticker ut där äldre personer på Kungsholmen har lurats på stora summor, säger kommunpolis Ola Åkesson.

Ofta telefonsamtal

Konsumentverket konstaterar att ett investeringsbedrägeri ofta börjar med ett telefonsamtal från någon som erbjuder en lönsam investering. 

Bedragarna arbetar ofta långsiktigt, och försöker bygga upp ett förtroende genom att ställa frågor och besvara det tilltänkta offrets frågor.

– Ibland får du även en inloggning där du ser hur värdet stiger. Detta är manipulerat för att skapa trygghet och övertyga om att du ska sätta in mer pengar, förklarar myndigheten.

Den som vill undvika denna typ av bedrägerier bör direkt lägga på luren när ett sådant samtal kommer.

Läs mer: 1 500 kronor dyrare – kalldusch för Iphone-användare

192 aktörer

Hittills under 2026 har Finansinspektionen varnat för 197 aktörer som misstänks ligga bakom investeringsbedrägerier.  

– Bedragarna använder alltmer avancerade metoder för att få sina erbjudanden att framstå som seriösa, säger myndighetens konsumentskyddsekonom Moa Langemark.

Polisens uppmaningar

Polisen har flera punkter att följa:

- Acceptera aldrig att någon tar kontroll över din dator genom ett fjärrstyrningsprogram.

- Kontrollera i Finansinspektionens företagsregister att företaget existerar och har nödvändiga tillstånd och registreringar.

- Kontrollera att företaget inte finns på Finansinspektionens varningslista.

Läs mer: Trädgårdsbolag i konkurs – ”Fruktansvärt”

Foto: T. Repin

Text: Redaktionen


14 september 2026

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 09 14

Polisen sätter in extra kontroller under hela veckan.

Med start idag den 14 september kommer extra hastighetskontroller genomföras längs de svenska vägarna i hela landet. Satsningen gäller veckan ut.

– En vanlig missuppfattning är att polisens roll i trafiken är att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

– Det stämmer inte – vi är där för att förebygga olyckor och rädda liv. Det är också anledningen till att vi berättar i förväg om hastighetskontrollerna

Här ligger fokus

Under årets inledande sex månader omkom 76 personer i vägtrafikolyckor i Sverige, enligt statistik från Transportstyrelsen. Vägar med högre hastigheter är överrepresenterade i den statistiken.

Därför kommer polisen särskilt fokusera på vägar med hastighetsbegränsningar från 70 kilometer i timmen och uppåt under veckans utökade kontroller. Målet är att svenska bilister ska sänka hastigheten och hålla sig inom lagens ramar.

– Dock är det fortfarande många som underskattar vad några fåtal kilometer i timmen kan få för konsekvenser vid en olycka. I en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 kilometer i timmen, säger Ursula Edström.

Läs också: Stor bank höjer räntan

Räddar 20 liv varje år

Hastigheten har en avgörande faktor för utgången av en eventuell kollision, menar Trafikverket. Det är en av anledningarna till den stora satsningen på fartkameror längs svenska vägar.

– Trafiksäkerhetskamerorna som finns utplacerade längs de statliga vägarna räddar cirka 20 liv årligen. Dessutom räddas fler än 70 personer från att bli allvarligt skadade, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

– Kamerorna är placerade där de gör mest nytta för att sänka hastigheten på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor

Nationella trafikveckan

Polisen genomför flera trafiksäkerhetsveckor varje år.

Förutom hastighetskontroller kan fokus för kontrollerna vara exempelvis nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

Kontrollerna är också en del av en större satsning på kontroller inom hela EU.

Läs mer: Ryssland går om USA

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen