Hjälpte Sverige – riskerar halshuggning

2021 08 04

32-åringen tog bilen för att hämta sin syster inför helgens familjefest. Men hans bil stoppades av talibaner och han blev utdragen ur bilen och halshuggen.

Den ohyggliga rapporten om vad som hände den 32-årige tolken Sohail Pardis som jobbat för USA:s militär i Afghanistan bidrog till att öka USA:s insatser för att hjälpa de afghanska tolkarna som hotas att mördas av talibanerna. Händelsen skedde när han färdades i sin bil utanför Kabul. Flera andra länder har också börjat agera allt mer för att hjälpa tolkarna att lämna Afghanistan, bland annat Storbritannien.

Svensk politik

Nu är även de afghanska tolkar som hjälpt Sverige rädda för att de ska spåras upp och mördas av talibanerna och frågan har blivit en het potatis i svensk politik. 

– Talibanerna är bara 5 kilometer bort och vi vet inte när staden faller. Många i min stad vet att jag jobbat för Sverige, säger en afghansk tolk, som jobbat för svenska militären i Afghanistan och som nu fruktar för sitt liv, till Ekot.

Tolken har enligt Migrationsverkets besked inte tjänstgjort tillräckligt länge för att anses ha särskild anknytning till Sverige trots att han jobbat för Sverige i 18 månader.

Har fått avslag

Ekot uppger att cirka 20 afghaner som arbetat för svenska ISAF-styrkan har fått asyl sedan svenska myndigheter tog fram nya regler 2014 som möjliggjorde för lokalt anställda afghaner och deras familjer att komma till Sverige som kvotflyktingar. Men enligt källor till Ekot finns det cirka 15 afghanska tolkar kvar som jobbade för Sverige före 2014 varav flera fått avslag på sina ansökningar.

Högeroppositionen rasar

Flera borgerliga partier rasar mot att regeringen inte agerar för att tolkarna ska beviljas asyl i Sverige.
– Jag skäms å Sveriges vägnar när jag läser om hur andra länder agerar medan Sverige sitter med armarna i kors. Lika lite som vi skulle överge våra veteraner kan vi överge dessa tolkar, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till Ekot.

Sverige har ett ansvar

– Vem kommer någonsin ställa upp som tolk för Sverige i framtiden om vi inte kan skydda dem när de behöver det, säger Mikael Oscarsson, KD:s försvarspolitiska talesperson till Ekot.

– Sverige har ett ansvar att inte lämna dessa personer i sticket, säger M:s försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson som vill att tolkarna prioriteras inom ramen för kvotflyktingmottagandet, vilket innebär att den totala invandringen till Sverige inte skulle påverkas.

Hjälpte ensamkommande

– Regeringen har ägnat extremt mycket kraft åt att hitta särlösningar för gruppen ensammankommande gymnasieungdomar som enligt Migrationsverket saknar skyddsskäl. Då bör man också kunna lägga samma kraft - på den i sammanhanget mycket lilla gruppen - tolkar och lokalanställda som bistått Sveriges insats i Afghanistan och just på grund av det riskerar att råka illa ut, säger Pål Jonsson (M) till Ekot.

S-MP-regeringen säger nej

Men S-MP-regeringen har ikväll lämnat besked om att de inte kommer agera för de afghanska tolkarna. Justitieminister Morgan Johansson förklarar för Ekot varför S säger nej.

– Om oppositionens förslag i praktiken skulle innebära att regeringen instruerar en myndighet att ge enskilda personer asyl så skulle det sannolikt strida mot regeringsformens bestämmelser om att regeringen inte får lägga sig i enskilda ärenden.

ANALYS

Det vore en skam för Sverige om de afghaner som jobbat som tolkar för Sveriges militär lämnas kvar och mördas av talibanerna. Samtidigt talar mycket för den bedömning Migrationsverket har gjort – om en person jobbat som tolk för Sverige  - i Afghanistan - under 18 månader för 7 år sedan eller mer så är anknytningen till Sverige begränsad.

Halshuggning är högt pris

Å andra sidan har Mikael Oscarsson (KD) helt rätt – om Sverige inte hjälper tolkarna vem ska då någonsin vilja jobba som tolk för Sverige i framtiden. Särskilt inte om priset blir halshuggning. Min bedömning är att Försvarsmakten kan komma att agera i frågan genom att ta kontakt med Migrationsverket. Ekot har fått uppgifter om att det är ett alternativ.

Det skulle även underlätta om det kan klargöras för alla som börjar jobba som tolk åt Sveriges militär i utlandet vad som gäller angående asylmöjlighet i Sverige efter att de avslutat sina tolkuppdrag.

Foto: Mikael Skaring, Förvarsmakten

[yop_poll id="449"]

UPPGIFTER: Här är Sveriges nya talman

2026 09 16

Andreas Norlén (M) har varit riksdagens talman sedan 2018.

Nu väntas han få träda åt sidan.

Allt tyder på att Norlén kommer att få lämna posten, rapporterar SvD med hänvisning till källor med insyn.

När det slutgiltiga valresultatet är fastställt väntas S göra anspråk på talmansposten i enlighet med den etablerade praxisen om att talmannen hämtas från riksdagens största parti. Den nya talmannen kan väljas redan måndagen den 28 september.

Att Norlén blir omvald beskrivs som osannolikt. 

– Det finns ingen rörelse för Norlén, den är obefintlig, säger en S-källa.

Han väntas ta över

Flera socialdemokrater har pekats ut som möjliga efterträdare till Norlén – däribland veteranerna Morgan Johansson, Peter Hultqvist och Anders Ygeman.

Enligt SvD:s uppgifter ligger Anders Ygeman bäst till för att ta över talmansposten. Han uppges vara den kandidat som har störst möjligheter att få brett stöd i riksdagen.

Ordern till nya talmannen

S vill inte att riksdagens nästa talman lägger sig i regeringsbildningen mer än nödvändigt. Partiet anser att processerna under Norlén varit alltför långdragna, rapporterar DN.

Från socialdemokratiskt håll kritiseras Norlén även för att ha gett sonderingsuppdrag till kandidater som saknat möjlighet att väljas till statsminister.

LÄS OCKSÅ: Halverar priset – alla filmer blir billigare

FAKTA: Talmannen

- Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. I formell rang kommer talmannen efter statschefen, alltså kungen, men före statsministern. 

Talmannens uppdrag kan delas in i tre delar:

- Talmannen leder kammarens sammanträden och planerar riksdagens arbete. Talmannen samråder i många frågor med partiernas gruppledare och har även återkommande möten med utskottens ordförande respektive presidierna i riksdagens delegationer till internationella församlingar.

- Talmannen är ordförande i riksdagsstyrelsen som framför allt är styrelse för myndigheten Riksdagsförvaltningen, vars uppgift är att stödja riksdagens och ledamöternas arbete.

- Talmannen företräder riksdagen och tar emot många besök, bland annat internationella gäster såsom presidenter, talmän och premiärministrar. Talmannen gör även själv besök såväl utomlands som i Sverige.

Källa: Riksdagen

ANDRA LÄSER: USA öppnar dörren för Putinallierad 

Foto: Alessandro Raffaele Berellini Sveriges riksdag

Text: Redaktionen


16 september 2026

Butikskedja i konkurs – har 46 butiker i Sverige

2026 09 16

Butikskedjan Life går i konkurs – igen.

För lite mer än ett år sedan kom besked om att Life Europe AB ansökt om konkurs i Sverige och Finland.

Anledningarna till konkursen förklarades av ökade kostnader och ett förändrat konsumentbeteende.

Sedan återuppstod kedjan under Life Stores AB – men nu går de i konkurs igen, rapporterar Market.

I konkurs – igen

Det var den 11 juli 2025 som Life Europe AB ansökte om konkurs i Sverige och Finland.

79 svenska butiker påverkades då.

Norska Life Norden AS köpte dock upp konkursboet, de flesta butiker räddades och Life i Sverige återuppstod under namnet Life Stores AB.

Men nu går Life i konkurs igen. Bolaget har enligt konkursansökan 46 butiker i Sverige.

Skulderna till Kronofogden uppgår till totalt 5,8 miljarder kronor.

“Tillfälligt stängd”

Life har ännu inte kommenterat konkursen.

– Bolaget saknar förmåga att betala sina klara och förfallna skulder, står det dock i konkursansökan.

På kedjans hemsida står det att “Lifebutiken.se är tillfälligt stängd på grund av tekniska problem på lagret”.

Om det finns några intressenter för att ta över kedjans tillgångar och skulder är i nuläget oklart. Det är också oklart hur många anställda som drabbas.

Läs mer: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med fem procent under augusti månad jämfört med samma period föregående år. 

– UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om nio procent, inom hotell- och restaurang syns en minskning om 33 procent, framhåller UC.

“Positivt tecken”

UC:s analytiker Amanda Aldestam kommenterar utvecklingen.

– Att konkurserna minskar totalt är ett positivt tecken och kan tyda på att fler företag börjar få fäste i ett något stabilare ekonomiskt läge, säger hon.

– Även utvecklingen inom hotell och restaurang går i rätt riktning. Senaste årets minskningar talar för att vi förhoppningsvis börjar återgå till mer historiskt stabila nivåer.

Läs mer: Halverar priset – alla filmer blir billigare

Foto: L. Bresler

Text: Redaktionen