Hjälpte Sverige – riskerar halshuggning

2021 08 04

32-åringen tog bilen för att hämta sin syster inför helgens familjefest. Men hans bil stoppades av talibaner och han blev utdragen ur bilen och halshuggen.

Den ohyggliga rapporten om vad som hände den 32-årige tolken Sohail Pardis som jobbat för USA:s militär i Afghanistan bidrog till att öka USA:s insatser för att hjälpa de afghanska tolkarna som hotas att mördas av talibanerna. Händelsen skedde när han färdades i sin bil utanför Kabul. Flera andra länder har också börjat agera allt mer för att hjälpa tolkarna att lämna Afghanistan, bland annat Storbritannien.

Svensk politik

Nu är även de afghanska tolkar som hjälpt Sverige rädda för att de ska spåras upp och mördas av talibanerna och frågan har blivit en het potatis i svensk politik. 

– Talibanerna är bara 5 kilometer bort och vi vet inte när staden faller. Många i min stad vet att jag jobbat för Sverige, säger en afghansk tolk, som jobbat för svenska militären i Afghanistan och som nu fruktar för sitt liv, till Ekot.

Tolken har enligt Migrationsverkets besked inte tjänstgjort tillräckligt länge för att anses ha särskild anknytning till Sverige trots att han jobbat för Sverige i 18 månader.

Har fått avslag

Ekot uppger att cirka 20 afghaner som arbetat för svenska ISAF-styrkan har fått asyl sedan svenska myndigheter tog fram nya regler 2014 som möjliggjorde för lokalt anställda afghaner och deras familjer att komma till Sverige som kvotflyktingar. Men enligt källor till Ekot finns det cirka 15 afghanska tolkar kvar som jobbade för Sverige före 2014 varav flera fått avslag på sina ansökningar.

Högeroppositionen rasar

Flera borgerliga partier rasar mot att regeringen inte agerar för att tolkarna ska beviljas asyl i Sverige.
– Jag skäms å Sveriges vägnar när jag läser om hur andra länder agerar medan Sverige sitter med armarna i kors. Lika lite som vi skulle överge våra veteraner kan vi överge dessa tolkar, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till Ekot.

Sverige har ett ansvar

– Vem kommer någonsin ställa upp som tolk för Sverige i framtiden om vi inte kan skydda dem när de behöver det, säger Mikael Oscarsson, KD:s försvarspolitiska talesperson till Ekot.

– Sverige har ett ansvar att inte lämna dessa personer i sticket, säger M:s försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson som vill att tolkarna prioriteras inom ramen för kvotflyktingmottagandet, vilket innebär att den totala invandringen till Sverige inte skulle påverkas.

Hjälpte ensamkommande

– Regeringen har ägnat extremt mycket kraft åt att hitta särlösningar för gruppen ensammankommande gymnasieungdomar som enligt Migrationsverket saknar skyddsskäl. Då bör man också kunna lägga samma kraft - på den i sammanhanget mycket lilla gruppen - tolkar och lokalanställda som bistått Sveriges insats i Afghanistan och just på grund av det riskerar att råka illa ut, säger Pål Jonsson (M) till Ekot.

S-MP-regeringen säger nej

Men S-MP-regeringen har ikväll lämnat besked om att de inte kommer agera för de afghanska tolkarna. Justitieminister Morgan Johansson förklarar för Ekot varför S säger nej.

– Om oppositionens förslag i praktiken skulle innebära att regeringen instruerar en myndighet att ge enskilda personer asyl så skulle det sannolikt strida mot regeringsformens bestämmelser om att regeringen inte får lägga sig i enskilda ärenden.

ANALYS

Det vore en skam för Sverige om de afghaner som jobbat som tolkar för Sveriges militär lämnas kvar och mördas av talibanerna. Samtidigt talar mycket för den bedömning Migrationsverket har gjort – om en person jobbat som tolk för Sverige  - i Afghanistan - under 18 månader för 7 år sedan eller mer så är anknytningen till Sverige begränsad.

Halshuggning är högt pris

Å andra sidan har Mikael Oscarsson (KD) helt rätt – om Sverige inte hjälper tolkarna vem ska då någonsin vilja jobba som tolk för Sverige i framtiden. Särskilt inte om priset blir halshuggning. Min bedömning är att Försvarsmakten kan komma att agera i frågan genom att ta kontakt med Migrationsverket. Ekot har fått uppgifter om att det är ett alternativ.

Det skulle även underlätta om det kan klargöras för alla som börjar jobba som tolk åt Sveriges militär i utlandet vad som gäller angående asylmöjlighet i Sverige efter att de avslutat sina tolkuppdrag.

Foto: Mikael Skaring, Förvarsmakten

[yop_poll id="449"]

13 juli 2026

Kunder slutar handla – hel butikskedja spås lägga ned

2026 07 14

Det går trögt för en av Sveriges mer omtalade matkedjor.

Idag kan Axfood med butikskedjor som Willys och Hemköp konstatera en historisk milstolpe: koncernen nådde rekordhöga 80,3 procent av hushållen under våren, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till analysföretaget Yougov.

Däremot är City Gross, som togs över av Axfood för ett och ett halvt år sedan, en besvärlig huvudvärk för företaget.

Flera butiker har redan stängts eller konverterats till Willysbutiker och i våras visade City Gross ett rörelseresultat på minus 54 miljoner kronor.

Enligt de senaste siffrorna når kedjans 40 butiker enbart 16,3 procent av hushållen. Och City Gross har dessutom tappat 13 procent av kunderna på ett år.

Ett riktigt bottennapp, konstaterar Fredrik Bendz, analytiker på Yougov.

– Det är i det närmaste rekordlågt, säger han till Dagligvarunytt.

Förutspås lägga ned

City Gross har dock en relativt lojal kundbas med höga snittkvitton. Men inget av det kan kompensera för den låga penetrationen, menar experten.

Och det skulle kunna gå riktigt illa för matkedjan.

Handelsprofessorn Ulf Johansson från Lunds universitet har tidigare förutspått att City Gross så småningom kommer att gå under. Märket är för okänt, löd hans slutsats för drygt ett år sedan.

Varumärket kommer inte att leva vidare, det dog med Bergendahls. Willys är ett mycket starkare varumärke, sade han till Dagligvarunytt då.

Andra läser: Färre svenska bolag går i konkurs

Sänkte priserna

City Gross har det senaste året gjort tappra försök att locka kunder, kanske främst genom omfattande prissänkningar. Förra sommaren sänktes priset på över 2 000 vardagsprodukter, vilket var den andra prissänkningen samma år.

Inför att matmomsen halverades i våras sänkte City Gross sina priser ytterligare.

Momssänkningen ligger helt i linje med vår ambition att göra bra mat mer tillgänglig. Nu tar vi det ett steg längre och väljer att sänka priserna lite mer än momsen. Det är en fortsättning på det arbete vi påbörjade under 2025, då vi genomförde två stora prissänkningar för att långsiktigt positionera oss som Sveriges mest prisvärda matmarknad, sade Patrick Grabenbauer, vd för City Gross, i mars.

Axfood har tidigare påtalat att man betraktar City Grossatsningen ur ett längre perspektiv.

Vårt arbete med att stärka City Gross till att bli en långsiktigt konkurrenskraftig stormarknadsaktör löper enligt plan, och första kvartalet visade på en fortsatt positiv utveckling, framhöll Axfood efter vårens kvartalsiffror.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera döda

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


14 juli 2026

Bostadsrätter ska bli som hyresrätter – ny lag på gång

2026 07 14

Bostadsrättsföreningar ska få mer att säga till om när det gäller vem som ska få lov att bo i deras bostäder.

För två år sedan infördes strängare regler som gjorde det möjligt för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som hamnat på fel sida av lagen.

Nu föreslås liknande regler när det gäller bostadsrätter. Den som missköter bostadsrätten, skapar otrygghet – eller till och med begår brott – ska framöver kunna kastas ut på motsvarande sätt som en hyresgäst kan vräkas från sin lägenhet idag.

Dessutom ska bostadsrättsföreningar redan från början få större makt att neka medlemskap och köp, rapporterar Aftonbladet.

Gränsen inte bestämd

Enligt förslaget ska en person bland annat kunna vräkas från sin lägenhet om den begår ett brott i närområdet. Det kan till exempel vara på en lekplats eller ett torg. Någon exakt gräns finns inte i nuläget.

– Det måste såklart avgöras av rättsvårdande myndigheter och domstolar exakt var gränserna går, säger Martin Kinnunen (SD) på en pressträff tillsammans med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), idag vikarie för justitieminister Gunnar Strömmer (M), enligt tidningen.

Andra läser: Bolånetagare vänder – nästan alla väljer samma ränta

Blir som med hyresrätter

Tanken är att den proposition som föreslås ska likna de lagar som gav hyresvärdar och fastighetsägare större möjlighet att vräka hyresgäster och som alltså infördes 2024.

Redan då gavs vissa bostadsrättsföreningar större makt.

Det här berör förstås de bostadsrättsföreningar som har hyresrätter i sina föreningar. Tyvärr begås ju brott i bostadsområden oavsett upplåtelseform, så det finns även ett behov att se över bostadsrättslagstiftningen på det här området, i varje fall om de föreslagna ändringarna i praktiken ska leda till ökad trygghet i bostadsområden över hela landet, sade Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna, i en kommentar vid tillfället.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Andra läser: Tung smäll för Sveriges bönder

Foto: M. Lis resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen