Hjälpte Sverige – riskerar halshuggning

2021 08 04

32-åringen tog bilen för att hämta sin syster inför helgens familjefest. Men hans bil stoppades av talibaner och han blev utdragen ur bilen och halshuggen.

Den ohyggliga rapporten om vad som hände den 32-årige tolken Sohail Pardis som jobbat för USA:s militär i Afghanistan bidrog till att öka USA:s insatser för att hjälpa de afghanska tolkarna som hotas att mördas av talibanerna. Händelsen skedde när han färdades i sin bil utanför Kabul. Flera andra länder har också börjat agera allt mer för att hjälpa tolkarna att lämna Afghanistan, bland annat Storbritannien.

Svensk politik

Nu är även de afghanska tolkar som hjälpt Sverige rädda för att de ska spåras upp och mördas av talibanerna och frågan har blivit en het potatis i svensk politik. 

– Talibanerna är bara 5 kilometer bort och vi vet inte när staden faller. Många i min stad vet att jag jobbat för Sverige, säger en afghansk tolk, som jobbat för svenska militären i Afghanistan och som nu fruktar för sitt liv, till Ekot.

Tolken har enligt Migrationsverkets besked inte tjänstgjort tillräckligt länge för att anses ha särskild anknytning till Sverige trots att han jobbat för Sverige i 18 månader.

Har fått avslag

Ekot uppger att cirka 20 afghaner som arbetat för svenska ISAF-styrkan har fått asyl sedan svenska myndigheter tog fram nya regler 2014 som möjliggjorde för lokalt anställda afghaner och deras familjer att komma till Sverige som kvotflyktingar. Men enligt källor till Ekot finns det cirka 15 afghanska tolkar kvar som jobbade för Sverige före 2014 varav flera fått avslag på sina ansökningar.

Högeroppositionen rasar

Flera borgerliga partier rasar mot att regeringen inte agerar för att tolkarna ska beviljas asyl i Sverige.
– Jag skäms å Sveriges vägnar när jag läser om hur andra länder agerar medan Sverige sitter med armarna i kors. Lika lite som vi skulle överge våra veteraner kan vi överge dessa tolkar, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till Ekot.

Sverige har ett ansvar

– Vem kommer någonsin ställa upp som tolk för Sverige i framtiden om vi inte kan skydda dem när de behöver det, säger Mikael Oscarsson, KD:s försvarspolitiska talesperson till Ekot.

– Sverige har ett ansvar att inte lämna dessa personer i sticket, säger M:s försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson som vill att tolkarna prioriteras inom ramen för kvotflyktingmottagandet, vilket innebär att den totala invandringen till Sverige inte skulle påverkas.

Hjälpte ensamkommande

– Regeringen har ägnat extremt mycket kraft åt att hitta särlösningar för gruppen ensammankommande gymnasieungdomar som enligt Migrationsverket saknar skyddsskäl. Då bör man också kunna lägga samma kraft - på den i sammanhanget mycket lilla gruppen - tolkar och lokalanställda som bistått Sveriges insats i Afghanistan och just på grund av det riskerar att råka illa ut, säger Pål Jonsson (M) till Ekot.

S-MP-regeringen säger nej

Men S-MP-regeringen har ikväll lämnat besked om att de inte kommer agera för de afghanska tolkarna. Justitieminister Morgan Johansson förklarar för Ekot varför S säger nej.

– Om oppositionens förslag i praktiken skulle innebära att regeringen instruerar en myndighet att ge enskilda personer asyl så skulle det sannolikt strida mot regeringsformens bestämmelser om att regeringen inte får lägga sig i enskilda ärenden.

ANALYS

Det vore en skam för Sverige om de afghaner som jobbat som tolkar för Sveriges militär lämnas kvar och mördas av talibanerna. Samtidigt talar mycket för den bedömning Migrationsverket har gjort – om en person jobbat som tolk för Sverige  - i Afghanistan - under 18 månader för 7 år sedan eller mer så är anknytningen till Sverige begränsad.

Halshuggning är högt pris

Å andra sidan har Mikael Oscarsson (KD) helt rätt – om Sverige inte hjälper tolkarna vem ska då någonsin vilja jobba som tolk för Sverige i framtiden. Särskilt inte om priset blir halshuggning. Min bedömning är att Försvarsmakten kan komma att agera i frågan genom att ta kontakt med Migrationsverket. Ekot har fått uppgifter om att det är ett alternativ.

Det skulle även underlätta om det kan klargöras för alla som börjar jobba som tolk åt Sveriges militär i utlandet vad som gäller angående asylmöjlighet i Sverige efter att de avslutat sina tolkuppdrag.

Foto: Mikael Skaring, Förvarsmakten

[yop_poll id="449"]

2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen