Hjälpte Sverige – riskerar halshuggning

2021 08 04

32-åringen tog bilen för att hämta sin syster inför helgens familjefest. Men hans bil stoppades av talibaner och han blev utdragen ur bilen och halshuggen.

Den ohyggliga rapporten om vad som hände den 32-årige tolken Sohail Pardis som jobbat för USA:s militär i Afghanistan bidrog till att öka USA:s insatser för att hjälpa de afghanska tolkarna som hotas att mördas av talibanerna. Händelsen skedde när han färdades i sin bil utanför Kabul. Flera andra länder har också börjat agera allt mer för att hjälpa tolkarna att lämna Afghanistan, bland annat Storbritannien.

Svensk politik

Nu är även de afghanska tolkar som hjälpt Sverige rädda för att de ska spåras upp och mördas av talibanerna och frågan har blivit en het potatis i svensk politik. 

– Talibanerna är bara 5 kilometer bort och vi vet inte när staden faller. Många i min stad vet att jag jobbat för Sverige, säger en afghansk tolk, som jobbat för svenska militären i Afghanistan och som nu fruktar för sitt liv, till Ekot.

Tolken har enligt Migrationsverkets besked inte tjänstgjort tillräckligt länge för att anses ha särskild anknytning till Sverige trots att han jobbat för Sverige i 18 månader.

Har fått avslag

Ekot uppger att cirka 20 afghaner som arbetat för svenska ISAF-styrkan har fått asyl sedan svenska myndigheter tog fram nya regler 2014 som möjliggjorde för lokalt anställda afghaner och deras familjer att komma till Sverige som kvotflyktingar. Men enligt källor till Ekot finns det cirka 15 afghanska tolkar kvar som jobbade för Sverige före 2014 varav flera fått avslag på sina ansökningar.

Högeroppositionen rasar

Flera borgerliga partier rasar mot att regeringen inte agerar för att tolkarna ska beviljas asyl i Sverige.
– Jag skäms å Sveriges vägnar när jag läser om hur andra länder agerar medan Sverige sitter med armarna i kors. Lika lite som vi skulle överge våra veteraner kan vi överge dessa tolkar, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till Ekot.

Sverige har ett ansvar

– Vem kommer någonsin ställa upp som tolk för Sverige i framtiden om vi inte kan skydda dem när de behöver det, säger Mikael Oscarsson, KD:s försvarspolitiska talesperson till Ekot.

– Sverige har ett ansvar att inte lämna dessa personer i sticket, säger M:s försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson som vill att tolkarna prioriteras inom ramen för kvotflyktingmottagandet, vilket innebär att den totala invandringen till Sverige inte skulle påverkas.

Hjälpte ensamkommande

– Regeringen har ägnat extremt mycket kraft åt att hitta särlösningar för gruppen ensammankommande gymnasieungdomar som enligt Migrationsverket saknar skyddsskäl. Då bör man också kunna lägga samma kraft - på den i sammanhanget mycket lilla gruppen - tolkar och lokalanställda som bistått Sveriges insats i Afghanistan och just på grund av det riskerar att råka illa ut, säger Pål Jonsson (M) till Ekot.

S-MP-regeringen säger nej

Men S-MP-regeringen har ikväll lämnat besked om att de inte kommer agera för de afghanska tolkarna. Justitieminister Morgan Johansson förklarar för Ekot varför S säger nej.

– Om oppositionens förslag i praktiken skulle innebära att regeringen instruerar en myndighet att ge enskilda personer asyl så skulle det sannolikt strida mot regeringsformens bestämmelser om att regeringen inte får lägga sig i enskilda ärenden.

ANALYS

Det vore en skam för Sverige om de afghaner som jobbat som tolkar för Sveriges militär lämnas kvar och mördas av talibanerna. Samtidigt talar mycket för den bedömning Migrationsverket har gjort – om en person jobbat som tolk för Sverige  - i Afghanistan - under 18 månader för 7 år sedan eller mer så är anknytningen till Sverige begränsad.

Halshuggning är högt pris

Å andra sidan har Mikael Oscarsson (KD) helt rätt – om Sverige inte hjälper tolkarna vem ska då någonsin vilja jobba som tolk för Sverige i framtiden. Särskilt inte om priset blir halshuggning. Min bedömning är att Försvarsmakten kan komma att agera i frågan genom att ta kontakt med Migrationsverket. Ekot har fått uppgifter om att det är ett alternativ.

Det skulle även underlätta om det kan klargöras för alla som börjar jobba som tolk åt Sveriges militär i utlandet vad som gäller angående asylmöjlighet i Sverige efter att de avslutat sina tolkuppdrag.

Foto: Mikael Skaring, Förvarsmakten

[yop_poll id="449"]

19 dec 2025

Norwegian sätter in direktflyg – ingen konkurrent vill flyga dit

2025 12 20

Norwegian satsar på en ny direktlinje under 2026.

Flygbolaget kommer i juni 2026 inviga den nya linjen som kommer trafikeras två gånger i veckan.

– Den 27 juni 2026 inviger Norwegian sin första direktlinje mellan Köpenhamn och Tbilisi, uppger Norwegian.

– Det är första gången Georgiens huvudstad får direktflyg från Norden – ett steg som väntas underlätta resandet för både turister och affärsresenärer.

Välkomnas av Georgien

Beskedet välkomnas i Georgien som tror att den nya direktlinjen kommer bli värdefull för båda länderna.

– Den här nya rutten representerar ett viktigt steg i att stärka Georgiens förbindelser med norra Europa och skapa fler möjligheter till kulturutbyte, växande turism och affärssamarbeten, säger chefen för Georgiens nationella turistorganisation, Maia Omiadze, i ett uttalande.

Restiden halveras

I dagsläget kräver resor från Skandinavien till Georgiens huvudstad minst ett byte och restiden blir därav oftast uppemot elva timmar.

Med den nya linjen kortas tiden ner ordentligt, då flyget endast kommer ta omkring 4,5 timmar.

– Vi ser fram emot att välkomna fler turister från Danmark och södra Sverige för att upptäcka Georgiens mångsidiga upplevelser, rika historia och varma gästfrihet – där tiden står stilla, säger Maia Omiadze.

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: Här är årets smartaste bilköp

Georgien

Georgien ligger på gränsen mellan Europa och Asien.

Landet har en kuststräcka vid Svarta havet men sträcker sig också högt upp i Kaukasusbergen.

Sidenvägen passerar landet och regionen har därför varit en mötesplats för världens civilisationer under historien.

Gränsar mot Ryssland

I norr gränsar Georgien till Ryssland.

Söder om landet ligger Armenien och Turkiet och Azerbajdzjan ligger österut.

– Georgien har identifierat de skandinaviska länderna som en av de viktigaste marknaderna i processen att utveckla flyg- och turismsektorerna, uppger Norwegian.

– Norwegians direktlinje möjliggör både affärs- och fritidsresor från Nordeuropa, vilket kommer att bredda Georgiens synlighet i en region där direkt tillgång fram till nu har varit begränsad.

LÄS OCKSÅ: Helt unik fabrik ska byggas i Sverige – ska stå färdig 2028

Foto: Norwegian

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 20

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen