Hjälpte Sverige – riskerar halshuggning

2021 08 04

32-åringen tog bilen för att hämta sin syster inför helgens familjefest. Men hans bil stoppades av talibaner och han blev utdragen ur bilen och halshuggen.

Den ohyggliga rapporten om vad som hände den 32-årige tolken Sohail Pardis som jobbat för USA:s militär i Afghanistan bidrog till att öka USA:s insatser för att hjälpa de afghanska tolkarna som hotas att mördas av talibanerna. Händelsen skedde när han färdades i sin bil utanför Kabul. Flera andra länder har också börjat agera allt mer för att hjälpa tolkarna att lämna Afghanistan, bland annat Storbritannien.

Svensk politik

Nu är även de afghanska tolkar som hjälpt Sverige rädda för att de ska spåras upp och mördas av talibanerna och frågan har blivit en het potatis i svensk politik. 

– Talibanerna är bara 5 kilometer bort och vi vet inte när staden faller. Många i min stad vet att jag jobbat för Sverige, säger en afghansk tolk, som jobbat för svenska militären i Afghanistan och som nu fruktar för sitt liv, till Ekot.

Tolken har enligt Migrationsverkets besked inte tjänstgjort tillräckligt länge för att anses ha särskild anknytning till Sverige trots att han jobbat för Sverige i 18 månader.

Har fått avslag

Ekot uppger att cirka 20 afghaner som arbetat för svenska ISAF-styrkan har fått asyl sedan svenska myndigheter tog fram nya regler 2014 som möjliggjorde för lokalt anställda afghaner och deras familjer att komma till Sverige som kvotflyktingar. Men enligt källor till Ekot finns det cirka 15 afghanska tolkar kvar som jobbade för Sverige före 2014 varav flera fått avslag på sina ansökningar.

Högeroppositionen rasar

Flera borgerliga partier rasar mot att regeringen inte agerar för att tolkarna ska beviljas asyl i Sverige.
– Jag skäms å Sveriges vägnar när jag läser om hur andra länder agerar medan Sverige sitter med armarna i kors. Lika lite som vi skulle överge våra veteraner kan vi överge dessa tolkar, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till Ekot.

Sverige har ett ansvar

– Vem kommer någonsin ställa upp som tolk för Sverige i framtiden om vi inte kan skydda dem när de behöver det, säger Mikael Oscarsson, KD:s försvarspolitiska talesperson till Ekot.

– Sverige har ett ansvar att inte lämna dessa personer i sticket, säger M:s försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson som vill att tolkarna prioriteras inom ramen för kvotflyktingmottagandet, vilket innebär att den totala invandringen till Sverige inte skulle påverkas.

Hjälpte ensamkommande

– Regeringen har ägnat extremt mycket kraft åt att hitta särlösningar för gruppen ensammankommande gymnasieungdomar som enligt Migrationsverket saknar skyddsskäl. Då bör man också kunna lägga samma kraft - på den i sammanhanget mycket lilla gruppen - tolkar och lokalanställda som bistått Sveriges insats i Afghanistan och just på grund av det riskerar att råka illa ut, säger Pål Jonsson (M) till Ekot.

S-MP-regeringen säger nej

Men S-MP-regeringen har ikväll lämnat besked om att de inte kommer agera för de afghanska tolkarna. Justitieminister Morgan Johansson förklarar för Ekot varför S säger nej.

– Om oppositionens förslag i praktiken skulle innebära att regeringen instruerar en myndighet att ge enskilda personer asyl så skulle det sannolikt strida mot regeringsformens bestämmelser om att regeringen inte får lägga sig i enskilda ärenden.

ANALYS

Det vore en skam för Sverige om de afghaner som jobbat som tolkar för Sveriges militär lämnas kvar och mördas av talibanerna. Samtidigt talar mycket för den bedömning Migrationsverket har gjort – om en person jobbat som tolk för Sverige  - i Afghanistan - under 18 månader för 7 år sedan eller mer så är anknytningen till Sverige begränsad.

Halshuggning är högt pris

Å andra sidan har Mikael Oscarsson (KD) helt rätt – om Sverige inte hjälper tolkarna vem ska då någonsin vilja jobba som tolk för Sverige i framtiden. Särskilt inte om priset blir halshuggning. Min bedömning är att Försvarsmakten kan komma att agera i frågan genom att ta kontakt med Migrationsverket. Ekot har fått uppgifter om att det är ett alternativ.

Det skulle även underlätta om det kan klargöras för alla som börjar jobba som tolk åt Sveriges militär i utlandet vad som gäller angående asylmöjlighet i Sverige efter att de avslutat sina tolkuppdrag.

Foto: Mikael Skaring, Förvarsmakten

[yop_poll id="449"]

5 okt 2026

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp 

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Hugger Ryssland i ryggen – Moskva varnar för “nytt Ukraina”

2026 10 05

En av de forna Sovjetstaterna har huggit Ryssland i ryggen.

Det anser den före detta ryska presidenten Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet.

Armenien, på många sätt militärt och ekonomiskt allierat med Ryssland, har den senaste tiden förändrat sin utrikespolitik och närmat sig Europa och USA.

– Det nuvarande armeniska ledarskapet har beslutat att ändra sin riktning. Jag är säker på att detta inte kommer att leda till något gott. Det värsta som kan hända är dess förvandling till ett nytt Ukraina, säger Medvedev i en intervju med iransk statlig tv, enligt den ryska exiltidningen The Moscow Times.

"Testar" relationen

I samma veva går Kremlhöken till attack mot flera länder, som han inte nämner vid namn, för att “uppvigla något” och splittra länderna i Sydkaukasien. 

Han pekar på Georgien som tidigare öppnat för att gå med i Nato, vilket “ledde till konflikt”, enligt Medvedevs ord. Nu “testar” väst styrkan i relationen mellan Ryssland och Armenien på samma sätt, påstår han.

Väckt Putins vrede

Armenien har länge varit allierat till Ryssland, bland annat i den ryskledda militäralliansen CSTO. Förra året inledde landet emellertid en process för att kunna gå med i EU, vilket väckt Moskvas vrede. Även Vladimir Putin har varnat för att Armenien riskerar att bli ett “nytt Ukraina” och uppmanat till folkomröstning om frågan då han anser ett medlemskap i EU vara “omöjligt” att förena med medlemskap i den Eurasiska ekonomiska unionen EAEU.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade diktatorn i våras enligt RBC Ukraine.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Dumpat diktatorn

Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan har sagt att det är meningslöst att hålla en folkomröstning innan landet tilldelades kandidatstatus för EU-medlemskap. 

Tidigare i år ingick landet ett stort avtal med USA för att utveckla den armeniska kärnenergisektorn, vilket ytterligare ökade avståndet till Moskva.

Pashinyan har även uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

Andra läser: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen