Hjälpte Sverige – riskerar halshuggning

2021 08 04

32-åringen tog bilen för att hämta sin syster inför helgens familjefest. Men hans bil stoppades av talibaner och han blev utdragen ur bilen och halshuggen.

Den ohyggliga rapporten om vad som hände den 32-årige tolken Sohail Pardis som jobbat för USA:s militär i Afghanistan bidrog till att öka USA:s insatser för att hjälpa de afghanska tolkarna som hotas att mördas av talibanerna. Händelsen skedde när han färdades i sin bil utanför Kabul. Flera andra länder har också börjat agera allt mer för att hjälpa tolkarna att lämna Afghanistan, bland annat Storbritannien.

Svensk politik

Nu är även de afghanska tolkar som hjälpt Sverige rädda för att de ska spåras upp och mördas av talibanerna och frågan har blivit en het potatis i svensk politik. 

– Talibanerna är bara 5 kilometer bort och vi vet inte när staden faller. Många i min stad vet att jag jobbat för Sverige, säger en afghansk tolk, som jobbat för svenska militären i Afghanistan och som nu fruktar för sitt liv, till Ekot.

Tolken har enligt Migrationsverkets besked inte tjänstgjort tillräckligt länge för att anses ha särskild anknytning till Sverige trots att han jobbat för Sverige i 18 månader.

Har fått avslag

Ekot uppger att cirka 20 afghaner som arbetat för svenska ISAF-styrkan har fått asyl sedan svenska myndigheter tog fram nya regler 2014 som möjliggjorde för lokalt anställda afghaner och deras familjer att komma till Sverige som kvotflyktingar. Men enligt källor till Ekot finns det cirka 15 afghanska tolkar kvar som jobbade för Sverige före 2014 varav flera fått avslag på sina ansökningar.

Högeroppositionen rasar

Flera borgerliga partier rasar mot att regeringen inte agerar för att tolkarna ska beviljas asyl i Sverige.
– Jag skäms å Sveriges vägnar när jag läser om hur andra länder agerar medan Sverige sitter med armarna i kors. Lika lite som vi skulle överge våra veteraner kan vi överge dessa tolkar, säger L-ledaren Nyamko Sabuni till Ekot.

Sverige har ett ansvar

– Vem kommer någonsin ställa upp som tolk för Sverige i framtiden om vi inte kan skydda dem när de behöver det, säger Mikael Oscarsson, KD:s försvarspolitiska talesperson till Ekot.

– Sverige har ett ansvar att inte lämna dessa personer i sticket, säger M:s försvarspolitiska talesperson Pål Jonsson som vill att tolkarna prioriteras inom ramen för kvotflyktingmottagandet, vilket innebär att den totala invandringen till Sverige inte skulle påverkas.

Hjälpte ensamkommande

– Regeringen har ägnat extremt mycket kraft åt att hitta särlösningar för gruppen ensammankommande gymnasieungdomar som enligt Migrationsverket saknar skyddsskäl. Då bör man också kunna lägga samma kraft - på den i sammanhanget mycket lilla gruppen - tolkar och lokalanställda som bistått Sveriges insats i Afghanistan och just på grund av det riskerar att råka illa ut, säger Pål Jonsson (M) till Ekot.

S-MP-regeringen säger nej

Men S-MP-regeringen har ikväll lämnat besked om att de inte kommer agera för de afghanska tolkarna. Justitieminister Morgan Johansson förklarar för Ekot varför S säger nej.

– Om oppositionens förslag i praktiken skulle innebära att regeringen instruerar en myndighet att ge enskilda personer asyl så skulle det sannolikt strida mot regeringsformens bestämmelser om att regeringen inte får lägga sig i enskilda ärenden.

ANALYS

Det vore en skam för Sverige om de afghaner som jobbat som tolkar för Sveriges militär lämnas kvar och mördas av talibanerna. Samtidigt talar mycket för den bedömning Migrationsverket har gjort – om en person jobbat som tolk för Sverige  - i Afghanistan - under 18 månader för 7 år sedan eller mer så är anknytningen till Sverige begränsad.

Halshuggning är högt pris

Å andra sidan har Mikael Oscarsson (KD) helt rätt – om Sverige inte hjälper tolkarna vem ska då någonsin vilja jobba som tolk för Sverige i framtiden. Särskilt inte om priset blir halshuggning. Min bedömning är att Försvarsmakten kan komma att agera i frågan genom att ta kontakt med Migrationsverket. Ekot har fått uppgifter om att det är ett alternativ.

Det skulle även underlätta om det kan klargöras för alla som börjar jobba som tolk åt Sveriges militär i utlandet vad som gäller angående asylmöjlighet i Sverige efter att de avslutat sina tolkuppdrag.

Foto: Mikael Skaring, Förvarsmakten

[yop_poll id="449"]

29 juli 2026

UPPGIFTER: Melania Trump försvunnen

2026 07 29

Var är Melania Trump?

Det är en fråga som många ställer sig för närvarande.

USA:s första dam tycks ha försvunnit från offentligheten den senaste tiden. 

När den avlidna senatorn Lindsey Graham igår begravdes fanns inte Melania Trump på plats vid sidan av sin make Donald Trump.

Det har eldat på spekulationerna om var presidentfrun håller hus. 

– Melanias frånvaro var anmärkningsvärd då hennes make satt bredvid vicepresident JD Vance, finansminister Scott Bessant, Eric Trump och Lara Trump (Donald Trumps son respektive svärdotter, red. anm.), skriver den brittiska tidningen Daily Express.

Publicerade kuslig video

Melania Trumps frånvaro har en kuslig timing.

I dagarna släpptes en iransk video där en statligt styrd iransk nyhetsbyrå uppmanade till att mörda USA:s första dam.

Klippet har titeln “Var man dödar Melania” och utreds för närvarande av amerikansk polis. 

– Secret Service är medvetna om videon och utreder allt som kan uppfattas som ett hot mot våra beskyddare, säger Nate Herring, chefsspecialist inom informationsfrågor vid Secret Services kommunikations- och medieavdelning, till Newsweek.

Andra läser: Uppgifter: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

Ovanligt frånvarande

Det är inte första gången som Melania Trump undviker offentligheten. Flera USA-experter har flaggat för presidentfruns anmärkningsvärda frånvaro.

Hon lyser med sin frånvaro. Det är i grunden svårt att få något intryck av Melania Trump i rollen som USA:s första dam eftersom hon helt enkelt inte syns, har Sigrid Rege Gårdsvoll, USA-kännare och politisk kommentator, sagt till norska Dagbladet tidigare i år.

Enligt Gårdsvoll signalerar Melanias frånvaro ett ointresse för makens politiska utspel. USA-experten Eirik Løkke, rådgivare på den liberala tankesmedjan Civita, har fört liknande resonemang.

– Hon vill inte ta en offentlig roll, utan håller sig hellre i bakgrunden. Det var konsekvent under valkampanjen 2024 och skiljer sig från både tidigare första damer och presidentkandidatfruar, sade han till samma tidning i januari.

Vita huset har inte kommenterat Melania Trumps senaste frånvaro eller den iranska hotvideon.

Andra läser: Lavrov: Historisk vändning med Putin

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks

Text: Redaktionen


29 juli 2026

UPPGIFTER: Ryska trupper kapitulerar

2026 07 29

Ryska soldater överlämnar sig till Ukraina.

Både Ryssland och Ukraina tar återkommande fångar bland motståndarnas trupper.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 har många fångutbyten gjorts mellan länderna.

Nu märker Ukraina en allt vanligare trend från de stridande på den ryska sidan, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ryska soldater som skickas tillbaka till fronten efter att ha utväxlats kapitulerar i allt högre grad till ukrainska styrkor istället för att återvända till strid, uppger ledningen för den enhet som samordnar hanteringen av Ukrainas krigsfångar, enligt tidningen.

20 soldater just nu

Enligt Ukraina hålls just nu 20 ryska soldater som har kapitulerat för andra gången, efter att ha fått återvända genom ett fångutbyte, som fångar i landet.

Den växande trenden vittnar om skillnaderna mellan länderna, enligt den ukrainska sidan.

– Denna situation visar också den grundläggande skillnaden mellan Ukrainas och Rysslands tillvägagångssätt gentemot sin egen militära personal, uppger samordningsledningen.

– I Ukraina har militär personal som återvänt från fångenskap laglig rätt att av egen fri vilja gå i pension från militärtjänsten. Efter utbytet lämnar den ryska ledningen sina soldater inget val – de skickar alla till frontlinjen igen.

Dessutom följer Ukraina internationell humanitär rätt och Genèvekonventionen, vilket de som tidigare suttit fångar är medvetna om. Det gör att förhållandena som fångar i Ukraina är bättre än i den ryska militären, menar samordningsledningen för krigsfångarna.

Läs också: UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

Viktigt med fångar

Andrii Yusov är biträdande chef för samordningshögkvarteret. Han menar att de ryska fångarna har en viktig funktion.

– Det är viktigt för oss att så många ryssar som möjligt kapitulerar, säger han, enligt tidningen.

– Varje sådan krigsfånge ökar vår utbytespool och ökar vår förmåga att ta hem ukrainska försvarare från rysk fångenskap.

Enligt Ukrainas parlamentariska ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, håller Ryssland omkring 1 900 ukrainare som fångar.

Andra läser: Lavrov: Historisk vändning med Putin

Foto: Bohan_伯韩 Shen_沈 

Text: Redaktionen