Hollywoodstjärna: ”Jag är redo att dö för Putin”

2024 10 11

Den amerikanska filmstjärnan Steven Seagal är en välkänd beundrare av Ryssland och landets diktator Vladimir Putin.

Nu har han återigen stått för ett uppmärksammat uttalande om den ryske ledare.

I sin nya dokumentär "In the Name of Justice" säger 72-årige Seagal att han är beredd att strida och dö för Putin.

– Jag är redo att slåss för president Putin och dö om det skulle behövas, säger filmstjärnan enligt Kyiv Independent.

Fått pris av Putin

Seagal är mest känd för sina huvudroller i flera Hollywood-actionfilmer på 1980- och 1990-talet.

Sedan 2016 har han haft ryskt medborgarskap.

I februari 2023 tilldelades skådespelaren ett pris av Putin.

Seagal mottog den så kallade ”ryska vänskapsorden”. I motiveringen står det att skådespelaren belönas för sitt ”humanitära och kulturella arbete”.

Arbetar för regimen

Utmärkelsen "ryska vänskapsordern" inrättades 1994 av dåvarande president Boris Jeltsin för att belöna ryska och utländska medborgare vars arbete förbättrat förbindelserna mellan Ryska federationen och andra nationer.

Seagal har under de senaste åren arbetat som en "särskild representant" för det ryska utrikesdepartementet.

Skådespelaren har representerat Ryssland i samtal med USA och Japan

Besöker ockuperade områden

Seagals nya dokumentär "In the Name of Justice" lanserades på den ryska statsägda medieplattformen Smotrim den 10 oktober.

I dokumentären besöker skådespelaren flera rysk-ockuperade områden i Ukraina – bland annat staden Mariupol som föll i maj 2022.

– I dokumentären pratar Seagal med civila och sprider Kremls propaganda. Han har hjälp av en översättare, eftersom han inte behärskar ryska. Han besöker också ukrainska krigsfångar som påstås tillhöra Azov-bataljonen, rapporterar Kyiv Independent.

I ett klipp säger Seagal att han skrivit ett brev till Putin.

I samma scen säger han kryptiskt:

– Nu ska vi se vilka som är våra sanna landsmän och vänner, och vilka som är våra fiender. Jag kommer att stå på min presidents sida och jag kommer att kämpa vid sidan av min president.

Det finns inget som tyder på att 72-årige Seagal kommer att delta i någon militär verksamhet.

Foto: N. DeFiesta resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen