Hollywoodstjärna: ”Jag är redo att dö för Putin”

2024 10 11

Den amerikanska filmstjärnan Steven Seagal är en välkänd beundrare av Ryssland och landets diktator Vladimir Putin.

Nu har han återigen stått för ett uppmärksammat uttalande om den ryske ledare.

I sin nya dokumentär "In the Name of Justice" säger 72-årige Seagal att han är beredd att strida och dö för Putin.

– Jag är redo att slåss för president Putin och dö om det skulle behövas, säger filmstjärnan enligt Kyiv Independent.

Fått pris av Putin

Seagal är mest känd för sina huvudroller i flera Hollywood-actionfilmer på 1980- och 1990-talet.

Sedan 2016 har han haft ryskt medborgarskap.

I februari 2023 tilldelades skådespelaren ett pris av Putin.

Seagal mottog den så kallade ”ryska vänskapsorden”. I motiveringen står det att skådespelaren belönas för sitt ”humanitära och kulturella arbete”.

Arbetar för regimen

Utmärkelsen "ryska vänskapsordern" inrättades 1994 av dåvarande president Boris Jeltsin för att belöna ryska och utländska medborgare vars arbete förbättrat förbindelserna mellan Ryska federationen och andra nationer.

Seagal har under de senaste åren arbetat som en "särskild representant" för det ryska utrikesdepartementet.

Skådespelaren har representerat Ryssland i samtal med USA och Japan

Besöker ockuperade områden

Seagals nya dokumentär "In the Name of Justice" lanserades på den ryska statsägda medieplattformen Smotrim den 10 oktober.

I dokumentären besöker skådespelaren flera rysk-ockuperade områden i Ukraina – bland annat staden Mariupol som föll i maj 2022.

– I dokumentären pratar Seagal med civila och sprider Kremls propaganda. Han har hjälp av en översättare, eftersom han inte behärskar ryska. Han besöker också ukrainska krigsfångar som påstås tillhöra Azov-bataljonen, rapporterar Kyiv Independent.

I ett klipp säger Seagal att han skrivit ett brev till Putin.

I samma scen säger han kryptiskt:

– Nu ska vi se vilka som är våra sanna landsmän och vänner, och vilka som är våra fiender. Jag kommer att stå på min presidents sida och jag kommer att kämpa vid sidan av min president.

Det finns inget som tyder på att 72-årige Seagal kommer att delta i någon militär verksamhet.

Foto: N. DeFiesta resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen