Hoppas på att bli USA:s 51:a delstat

2021 05 09

Tunga senatorer inom både Demokraterna och Republikanerna har uttryckt stöd för att Puerto Rico blir USA:s 51:a delstat.

Med 3,2 miljoner invånare skulle Puerto Rico, som idag är ett av USA:s fem territorier, bli USA:s 31:a folkrikaste delstat, det vill säga större än delstater som Nevada och Iowa och därmed få stor påverkan på exempelvis presidentvalen.

Vid USA-valet i november 2020 röstade 53% av invånarna i det amerikanska territoriet Puerto Rico ja till att bli en delstat i USA mot 47% som röstade nej. Demokratiske kongressledamoten Darren Soto från Florida jobbar nu allt hårdare på att göra verklighet av drömmen för många puertoricaner.

Både i Florida och New York utgör invånare med koppling till Puerto Rico en betydande andel av väljarna och de bedöms exempelvis ha hjälpt Floridas republikanske senator Rick Scott till seger över den sittande demokratiske senatorn Bill Nelson 2018.

Senator Martin Heinrich från New Mexico (D) har lovat att slåss för att ge Puerto Rico status som delstat och Soto (D) pressar nu på för att även få med sig Floridasenatorn Marco Rubio (R) som tidigare utryckt sitt stöd i frågan.

ANALYS

Det finns främst tre hinder för att nå upp till de 60 röster av senatens totalt 100 som krävs för att göra Puerto Rico till USA:s 51:a delstat:

✅ Puerto har en stor skuld som behöver hanteras – helst innan delstatsfrågan avgörs.

✅ En del politiker tvekar då de hade önskat en större segermarginal i folkomröstningen, tex 60% istället för 53%.

✅ Puerto Rico väntas främst rösta på Demokraterna vilket gör att det kan bli svårt att samla tillräckligt många röster i senaten bland Republikanerna.

[forminator_poll id="1198"]
16 juni 2026

Orange varning – knivskarp uppmaning till svenska hushåll

2026 06 17

Stora delar av Sverige står inför ett allvarligt läge till sommaren.

Under våren har det larmats om grundvattennivåer under det normala eller mycket under det normala i nästan hela landet.

Nu börjar det på allvar bli kritiskt, rapporterar SR.

Så pass illa att Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, NSVA, inför ett helt nytt orange varningsläge som omfattar omkring 270 000 invånare i södra Sverige. 

Det är sista steget innan den skarpaste åtgärden – bevattningsförbud.

– Får vi en varm sommar på oss nu finns det risk att vi får vidta tuffare åtgärder än vi har idag, säger Pär Gustavsson, avdelningschef på NSVA, till radion.

Miljoner uppmanas spara vatten   

Det är inte bara Skåne som är pressat. Så sent som förra veckan gick SMHI ut med en formell varning om risk för vattenbrist i större delen av Götaland efter en vår som avslutades med mindre nederbörd än normalt.

Hushåll uppmanas att både spara vatten och förbereda så att man har vatten hemma. Göteborgsregionen är ett av områdena där folk rekommenderas frysa in vatten om det blir skarpt läge.

– Både i sydligaste och nordligaste Sverige har det varit mycket mindre nederbörd än normalt under förra året och nu under våren. Det tar tid innan det återhämtar sig, så även om det har kommit en del regn nu i maj krävs en längre period innan grundvattnet är på normal nivå, säger Fanny Jeppsson Stahl, hydrolog på SMHI, till GP.

LÄS MER: Nya regler införs på flyg – gratis för alla passagerare  

Förbud nära   

Det är just vattenbristen som fått NSVA att utfärda orange varning i Skåne. Tidigare har oron framför allt bestått i att kapaciteten i ledningar och anläggningar inte skulle räcka till.  

Lyder nu inte hushållen de skarpa uppmaningarna är ett bevattningsförbud alltså bara ett steg bort.

– Det beror på hur vädret ser ut. Får vi en sommar som blir väldigt varm och solig och vi ser att vattenförbrukningen börjar öka, så finns en stor risk att vi behöver införa tuffare restriktioner, säger Pär Gustavsson.  

LÄS MER: Nio av tio säger nej till att slopa omstritt avdrag

Foto:  SGU resp Ybernardi

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen