Hoppas på att bli USA:s 51:a delstat

2021 05 09

Tunga senatorer inom både Demokraterna och Republikanerna har uttryckt stöd för att Puerto Rico blir USA:s 51:a delstat.

Med 3,2 miljoner invånare skulle Puerto Rico, som idag är ett av USA:s fem territorier, bli USA:s 31:a folkrikaste delstat, det vill säga större än delstater som Nevada och Iowa och därmed få stor påverkan på exempelvis presidentvalen.

Vid USA-valet i november 2020 röstade 53% av invånarna i det amerikanska territoriet Puerto Rico ja till att bli en delstat i USA mot 47% som röstade nej. Demokratiske kongressledamoten Darren Soto från Florida jobbar nu allt hårdare på att göra verklighet av drömmen för många puertoricaner.

Både i Florida och New York utgör invånare med koppling till Puerto Rico en betydande andel av väljarna och de bedöms exempelvis ha hjälpt Floridas republikanske senator Rick Scott till seger över den sittande demokratiske senatorn Bill Nelson 2018.

Senator Martin Heinrich från New Mexico (D) har lovat att slåss för att ge Puerto Rico status som delstat och Soto (D) pressar nu på för att även få med sig Floridasenatorn Marco Rubio (R) som tidigare utryckt sitt stöd i frågan.

ANALYS

Det finns främst tre hinder för att nå upp till de 60 röster av senatens totalt 100 som krävs för att göra Puerto Rico till USA:s 51:a delstat:

✅ Puerto har en stor skuld som behöver hanteras – helst innan delstatsfrågan avgörs.

✅ En del politiker tvekar då de hade önskat en större segermarginal i folkomröstningen, tex 60% istället för 53%.

✅ Puerto Rico väntas främst rösta på Demokraterna vilket gör att det kan bli svårt att samla tillräckligt många röster i senaten bland Republikanerna.

[forminator_poll id="1198"]

Varning utfärdas till de med Android-telefon

2025 12 08

Privata meddelanden på Android-telefoner kan snart övervakas.

En ny Android-funktion gör det möjligt för arbetsgivare att läsa, spara och arkivera användares sms – även sådana man trodde var raderade.

Google ändrar spelreglerna

Privata sms från jobbmobilen kan snart vara ett minne blott.

Google rullar ut funktionen Android RCS Archival, som låter arbetsgivare spara och granska allt du skriver i Google Messages – även raderade konversationer.

– Google Messages kan nu ”snappa upp och arkivera RCS-chattar” på alla Android-enheter som kontrolleras av en arbetsgivare, uppger Android Authority.

Forbes var de som uppmärksammade förändringen först.

– Plötsligt är förmånen med att få en telefon på jobbet inte så bra som den kan verka, säger säkerhetsexperten Zak Doffman till Forbes.

– Sms-meddelanden har setts som annorlunda, till skillnad från e-post som länge varit enkel för arbetsgivare att övervaka, fortsätter han.

Funktionen gäller specifikt företagsstyrda Android-telefoner där arbetsgivaren administrerar enheten och använder Google Messages som standardapp.

LÄS MER: Kim Jong-un tystar två stormakter – Seoul slår larm

Hundratusentals svenskar kan påverkas

Många användare tror att end-to-end-kryptering skyddar dem – men det stämmer bara när meddelandet skickas.

När sms:et landar i telefonen är det dekrypterat och går att läsa för systemadministratören.

Det är exakt där Google öppnar dörren för arbetsgivare.

Enligt Google är syftet att hjälpa företag följa lagkrav, särskilt inom finans, offentlig sektor och andra branscher där all kommunikation måste loggas.

Men effekten blir att ett stort antal svenskar kan övervakas.

Hundratusentals svenskar kan komma att beröras, då Android-telefoner är vanliga i kommuner, regioner, techbolag, industrin och konsultsektorn.

Därför införs funktionen

Google förklarar att vissa företag tidigare tvingats stänga av RCS-funktionen helt eftersom de inte kunnat arkivera meddelanden enligt lagkrav.

Med Android RCS Archival täpps den luckan nu igen, vilket gör att arbetsgivare kan spara alla sms-trådar, läsa mottagna och skickade meddelanden och ta del av innehåll som du själv raderat.

Allt sker i bakgrunden om IT-avdelningen aktiverat funktionen.

LÄS MER: UPPGIFTER: ”Farlig handling” mot militärplan – signalerar attack

Foto: C Banks

Text: Redaktionen


Kinesiska jätten vill erövra Sverige – “Ska bli bland de största”

2025 12 07

Det kinesiska elbilsföretaget BYD har stora planer för Sverige.

Den europeiska bilindustrin är alltjämt svag.

Konkursansökningar ramlar in på löpande band i Tyskland och intresset för nya bilar är svalt.

Då ser den kinesiska biltillverkaren BYD ett gyllene läge att på riktigt slå sig in på den europeiska – och svenska – marknaden.

“Ska bli bland de största”

Än så länge har BYD inte varit någon storsäljare i Sverige – men det har den kinesiska jätten tydliga planer på att ändra.

Toppchefen Stella Li har en ny plan som bland annat innefattar ultrasnabb laddning och nya sätt att sälja.

– Vi ska bli bland de största, säger hon till Dagens industri.

– Vi ska bli en stor spelare i Sverige och täcka hela landet med 80 återförsäljare.

“Kommer explodera”

De kinesiska bilarna har tidigare inte synts speciellt ofta på europeiska vägar.

Brad Anderson, skribent hos bilmagasinet Automotive News, tror dock att “BYD:s europeiska expansion är på väg att explodera”.

Läs mer: Mångmiljonär död i ”bisarr” olycka – enorm samling skänks bort

Stora planer

BYD kommer att öppna en fabrik i Ungern – och har planer på att göra detsamma i Turkiet och Spanien.

– För inte så länge sedan var BYD-fordon en sällsynt syn på Europas vägar, skriver Anderson.

– Men under de senaste fem åren har biltillverkaren vuxit till en global gigant som expanderat till nya marknader snabbare än någon av sina konkurrenter. Nästa år kommer deras modeller att bli ännu vanligare i hela Europa.

Tvärnit i november

I november registrerades 21 016 nya personbilar i Sverige, en minskning med 15 procent jämfört med samma månad förra året.

– Personbilarnas nedgång i november beror på ett fortsatt svagt konjunkturläge, avvaktande kunder, samt leveransstörningar och förändringar i produktportföljen hos vissa märken, säger Mobility Swedens vd Mattias Bergman i ett pressmeddelande.

Läs mer: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

Foto: Alejandro Luengo resp Linus Mimietz

Text: Redaktionen