Hundratals döda personer – kopplas till attackerna 11 september 2001

2023 09 29

Över 300 dödsfall kan spåras till terrorattackerna mot USA 2001.

Den 11 september 2001 kapades fyra plan som kraschade in i tvillingtornen World Trade Center i New York City, Pentagon i Washington D.C. samt ett fält i Shanksville, Pennsylvania.

Totalt dog 2 996 personer i attackerna som chockade USA och världen.

"11 septemberrelaterade sjukdomar"

Men 22 år efter attackerna dör folk fortfarande som en följd av händelserna.

Det framhåller brandkåren i New York, rapporterar BBC.

Efter ytterligare två dödsfall nyligen har nu sammanlagt 343 brandmän dött i 11 septemberrelaterade sjukdomar – vilket är lika många som förlorade livet under själv dagen.

– Med dessa dödsfall har vi nått en dyster, anmärkningsvärd milstolpe, säger New Yorks brandkommissarie Laura Kavanagh i ett uttalande.

– Våra hjärtan blöder för dessa medlemmars familjer och alla som älskade dem.

Bland annat cancer

Tidigare den här månaden, inte ens två veckor efter 22-årsdagen efter attackerna, dog den 67-åriga akutmedicinska teknikern Hilda Vannata i cancer.

Den pensionerade brandmannen Robert Fulco, 73 år, dog av av lungfibros tre dagar senare, enligt stadens myndigheter.

Båda dödsfallen, och båda sjukdomarna, är en följd av de föroreningar som deras kroppar utsattes för i samband med räddningsarbetet.

– Det är en konsekvens av den tid som de tillbringade med att arbeta med räddning på World Trade Center, framhåller New Yorks brandkår.

11 000 sjuka

Attackerna den 11 september 2001 krävde den största förlusten av människoliv från USA:s räddningspersonal i landets historia.

Enligt New York Citys brandkår lider 11 000 räddningsarbetare fortfarande av 11 septemberrelaterade sjukdomar.

3 500 av dessa är sjuka i cancer.

– Så många av våra medlemmar slöt upp för oss den ödesdigra dagen, och så många gick förlorade, säger stadens räddningstjänst i ett uttalande.

"De hade helt fel"

I samband med att USA hedrade minnet av landets offer tidigare under månaden höll Joe Biden ett brandtal till sin nation.

Presidenten höjde rösten, såg sin publik i ögonen och framförde ett kraftfullt budskap:

– Terroristerna trodde att de kunde få oss på knä, bryta vår vilja och vår beslutsamhet.

– Men de hade fel. De hade helt fel.

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen