Hundratals döda personer – kopplas till attackerna 11 september 2001

2023 09 29

Över 300 dödsfall kan spåras till terrorattackerna mot USA 2001.

Den 11 september 2001 kapades fyra plan som kraschade in i tvillingtornen World Trade Center i New York City, Pentagon i Washington D.C. samt ett fält i Shanksville, Pennsylvania.

Totalt dog 2 996 personer i attackerna som chockade USA och världen.

"11 septemberrelaterade sjukdomar"

Men 22 år efter attackerna dör folk fortfarande som en följd av händelserna.

Det framhåller brandkåren i New York, rapporterar BBC.

Efter ytterligare två dödsfall nyligen har nu sammanlagt 343 brandmän dött i 11 septemberrelaterade sjukdomar – vilket är lika många som förlorade livet under själv dagen.

– Med dessa dödsfall har vi nått en dyster, anmärkningsvärd milstolpe, säger New Yorks brandkommissarie Laura Kavanagh i ett uttalande.

– Våra hjärtan blöder för dessa medlemmars familjer och alla som älskade dem.

Bland annat cancer

Tidigare den här månaden, inte ens två veckor efter 22-årsdagen efter attackerna, dog den 67-åriga akutmedicinska teknikern Hilda Vannata i cancer.

Den pensionerade brandmannen Robert Fulco, 73 år, dog av av lungfibros tre dagar senare, enligt stadens myndigheter.

Båda dödsfallen, och båda sjukdomarna, är en följd av de föroreningar som deras kroppar utsattes för i samband med räddningsarbetet.

– Det är en konsekvens av den tid som de tillbringade med att arbeta med räddning på World Trade Center, framhåller New Yorks brandkår.

11 000 sjuka

Attackerna den 11 september 2001 krävde den största förlusten av människoliv från USA:s räddningspersonal i landets historia.

Enligt New York Citys brandkår lider 11 000 räddningsarbetare fortfarande av 11 septemberrelaterade sjukdomar.

3 500 av dessa är sjuka i cancer.

– Så många av våra medlemmar slöt upp för oss den ödesdigra dagen, och så många gick förlorade, säger stadens räddningstjänst i ett uttalande.

"De hade helt fel"

I samband med att USA hedrade minnet av landets offer tidigare under månaden höll Joe Biden ett brandtal till sin nation.

Presidenten höjde rösten, såg sin publik i ögonen och framförde ett kraftfullt budskap:

– Terroristerna trodde att de kunde få oss på knä, bryta vår vilja och vår beslutsamhet.

– Men de hade fel. De hade helt fel.

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern.

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

– Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen