Hur länge smittar man efter att man fått covid-19? – Här är svaret

2022 01 31

I takt med att väldigt många svenskar nu smittats av coronaviruset och drabbats av covid-19 kommer det en mängd frågor till 1177 Vårdguiden.

En intressant fråga är vem det är som driver 1177.

Drivs av Inera

Svaret är att 1177 Vårdguiden drivs av bolaget Inera, på uppdrag av SKR, Sveriges regioner och kommuner.

Inera i sin tur ägs av SKR Företag samt Sveriges regioner och kommuner. Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform och ingår i SKR-koncernen.

Utan kommersiella intressen

– Verksamheten drivs utan kommersiella intressen varför reklam och sponsring inte förekommer, framhåller 1177 Vårdguiden på sin webbsida.

En mycket aktuellt fråga just nu är hur länge man smittar efter att man fått covid-19 och det är en av de frågor som nu ställs till 1177.

När är man smittfri

Svaret finns även på Folkhälsomyndighetens webbsida och i dag besvarades även frågan i SVT.

– Vårt barnbarn har haft covid-19. Det är 8 dagar sedan han insjuknade, han har varit symptomfri i 5 dagar. Hans mamma har covid-19 nu. Kan vårt barnbarn komma och hälsa på oss? Det undrade Kerstin i SVT i morse.

Minst två dagars symtomfrihet

Överläkare Magnus Gisslén vid Sahlgrenska Sjukhuset besvarade frågan i TV-sändningen.

– Ja det kan han göra. Så länge ni inte träffar hans mamma så är det ingen risk att bli smittad. Han är absolut inte smittsam nu när det gått åtta dagar och han har haft minst två dagars symtomfrihet så är det inga problem.

Återinsjuknar inte

Överläkare Gisslén fick sedan en följdfråga.

– Man behöver inte vara orolig för att mamman och sonen har olika coronavarianter, löd frågan.

Gisslen gav ett rakt svar.

– Nej det behöver man inte vara. Det är ingen risk att han återinsjuknar igen utan där kan man vara helt lugn.

Hemma minst 5 dagar

Folkhälsomyndigheten besvarar också den viktiga frågan kring hur länge man smittar. Så här lyder informationen på Folkhälsomyndigheten webbsida.

– Om du testats positiv för covid-19 ska du stanna hemma minst fem dagar efter att du fick de första symtomen. De två sista dygnen ska du känna dig bra och inte ha feber. Du ska följa de förhållningsregler du fått från hälso- och sjukvården.

– Du kan betrakta dig som frisk och gå tillbaka till arbetet, skolan eller annan verksamhet om du känner dig bra efter denna tid, även om du har kvar vissa symtom som till exempel snuva, hosta, eller lukt- och smakbortfall.

– Om du har tagit ett test som visar att du har covid-19, men inte har symtom, räknas de fem dagarna som du ska stanna hemma från den dag testet togs.

Läs mer om Folkhälsomyndighetens svar här.

Läs mer om 1177 Vårdguiden här.

Foto: U. Majnun

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen