Hur länge smittar man efter att man fått covid-19? – Här är svaret

2022 01 31

I takt med att väldigt många svenskar nu smittats av coronaviruset och drabbats av covid-19 kommer det en mängd frågor till 1177 Vårdguiden.

En intressant fråga är vem det är som driver 1177.

Drivs av Inera

Svaret är att 1177 Vårdguiden drivs av bolaget Inera, på uppdrag av SKR, Sveriges regioner och kommuner.

Inera i sin tur ägs av SKR Företag samt Sveriges regioner och kommuner. Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform och ingår i SKR-koncernen.

Utan kommersiella intressen

– Verksamheten drivs utan kommersiella intressen varför reklam och sponsring inte förekommer, framhåller 1177 Vårdguiden på sin webbsida.

En mycket aktuellt fråga just nu är hur länge man smittar efter att man fått covid-19 och det är en av de frågor som nu ställs till 1177.

När är man smittfri

Svaret finns även på Folkhälsomyndighetens webbsida och i dag besvarades även frågan i SVT.

– Vårt barnbarn har haft covid-19. Det är 8 dagar sedan han insjuknade, han har varit symptomfri i 5 dagar. Hans mamma har covid-19 nu. Kan vårt barnbarn komma och hälsa på oss? Det undrade Kerstin i SVT i morse.

Minst två dagars symtomfrihet

Överläkare Magnus Gisslén vid Sahlgrenska Sjukhuset besvarade frågan i TV-sändningen.

– Ja det kan han göra. Så länge ni inte träffar hans mamma så är det ingen risk att bli smittad. Han är absolut inte smittsam nu när det gått åtta dagar och han har haft minst två dagars symtomfrihet så är det inga problem.

Återinsjuknar inte

Överläkare Gisslén fick sedan en följdfråga.

– Man behöver inte vara orolig för att mamman och sonen har olika coronavarianter, löd frågan.

Gisslen gav ett rakt svar.

– Nej det behöver man inte vara. Det är ingen risk att han återinsjuknar igen utan där kan man vara helt lugn.

Hemma minst 5 dagar

Folkhälsomyndigheten besvarar också den viktiga frågan kring hur länge man smittar. Så här lyder informationen på Folkhälsomyndigheten webbsida.

– Om du testats positiv för covid-19 ska du stanna hemma minst fem dagar efter att du fick de första symtomen. De två sista dygnen ska du känna dig bra och inte ha feber. Du ska följa de förhållningsregler du fått från hälso- och sjukvården.

– Du kan betrakta dig som frisk och gå tillbaka till arbetet, skolan eller annan verksamhet om du känner dig bra efter denna tid, även om du har kvar vissa symtom som till exempel snuva, hosta, eller lukt- och smakbortfall.

– Om du har tagit ett test som visar att du har covid-19, men inte har symtom, räknas de fem dagarna som du ska stanna hemma från den dag testet togs.

Läs mer om Folkhälsomyndighetens svar här.

Läs mer om 1177 Vårdguiden här.

Foto: U. Majnun

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen