Hur länge smittar man efter att man fått covid-19? – Här är svaret

2022 01 31

I takt med att väldigt många svenskar nu smittats av coronaviruset och drabbats av covid-19 kommer det en mängd frågor till 1177 Vårdguiden.

En intressant fråga är vem det är som driver 1177.

Drivs av Inera

Svaret är att 1177 Vårdguiden drivs av bolaget Inera, på uppdrag av SKR, Sveriges regioner och kommuner.

Inera i sin tur ägs av SKR Företag samt Sveriges regioner och kommuner. Verksamheten bedrivs i aktiebolagsform och ingår i SKR-koncernen.

Utan kommersiella intressen

– Verksamheten drivs utan kommersiella intressen varför reklam och sponsring inte förekommer, framhåller 1177 Vårdguiden på sin webbsida.

En mycket aktuellt fråga just nu är hur länge man smittar efter att man fått covid-19 och det är en av de frågor som nu ställs till 1177.

När är man smittfri

Svaret finns även på Folkhälsomyndighetens webbsida och i dag besvarades även frågan i SVT.

– Vårt barnbarn har haft covid-19. Det är 8 dagar sedan han insjuknade, han har varit symptomfri i 5 dagar. Hans mamma har covid-19 nu. Kan vårt barnbarn komma och hälsa på oss? Det undrade Kerstin i SVT i morse.

Minst två dagars symtomfrihet

Överläkare Magnus Gisslén vid Sahlgrenska Sjukhuset besvarade frågan i TV-sändningen.

– Ja det kan han göra. Så länge ni inte träffar hans mamma så är det ingen risk att bli smittad. Han är absolut inte smittsam nu när det gått åtta dagar och han har haft minst två dagars symtomfrihet så är det inga problem.

Återinsjuknar inte

Överläkare Gisslén fick sedan en följdfråga.

– Man behöver inte vara orolig för att mamman och sonen har olika coronavarianter, löd frågan.

Gisslen gav ett rakt svar.

– Nej det behöver man inte vara. Det är ingen risk att han återinsjuknar igen utan där kan man vara helt lugn.

Hemma minst 5 dagar

Folkhälsomyndigheten besvarar också den viktiga frågan kring hur länge man smittar. Så här lyder informationen på Folkhälsomyndigheten webbsida.

– Om du testats positiv för covid-19 ska du stanna hemma minst fem dagar efter att du fick de första symtomen. De två sista dygnen ska du känna dig bra och inte ha feber. Du ska följa de förhållningsregler du fått från hälso- och sjukvården.

– Du kan betrakta dig som frisk och gå tillbaka till arbetet, skolan eller annan verksamhet om du känner dig bra efter denna tid, även om du har kvar vissa symtom som till exempel snuva, hosta, eller lukt- och smakbortfall.

– Om du har tagit ett test som visar att du har covid-19, men inte har symtom, räknas de fem dagarna som du ska stanna hemma från den dag testet togs.

Läs mer om Folkhälsomyndighetens svar här.

Läs mer om 1177 Vårdguiden här.

Foto: U. Majnun

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen