Hushåll uppmanas – så mycket ska du spara 2024

2023 12 30

Det finns flera ekonomiska fallgropar att se upp för inför det kommande året.

Precis som 2022 blev även 2023 ett kämpigt år med hög inflation och stigande räntor som tog hårt på en stor del av svenska folket.

Den tuffa ekonomin har gjort att många behövt använda sig av sparpengar för att klara av hushållskostnaderna. Under pandemin ökade sparandet generellt, och nu gäller det att börja spara igen för att skapa sig en ny buffert.

Uppmaningen kommer bland annat från vardagsekonomen Magnus Hjelmér vid ICA Banken.

– Även om det kommer många positiva signaler nu är faran inte riktigt över än. Det är viktigt att ta lite lärdom av de plötsliga kostnadsökningarna vi har sett, och att bygga på sin buffert igen när man har möjlighet, säger han till Göteborgs-Posten.

Swedbank: så mycket ska du lägga undan

På Swedbanks hemsida har storbanken tydliga direktiv om vilka rekommendationer som gäller för sparande.

Enligt banken är tumregeln att lägga undan drygt tio procent av sin lön efter skatt.

– Först och främst ska man spara ihop till en buffert. Vi brukar rekommendera en buffert på två månadslöner, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på just Swedbank.

– Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert.

"2-3 månadslöner"

Nordea ger samma rekommendation till sina kunder.

Enligt banken behövs dels en trygghetsbuffert på drygt 2-3 månadslöner efter skatt om du blir sjukskriven eller arbetslös, men också en akutbuffert för oväntade utgifter som till exempel om kylskåpet går sönder.

– En akutbuffert bör ligga på omkring 10 000 – 30 000 kronor, beroende på din livssituation, understryker Nordea på sin hemsida.

Sprid inte ut sparandet

Men det är skillnad på sparande och sparande.

Claudia Wörmann, boendeekonom vid Hypoteket, framhåller att sparandet inte ska spridas ut för mycket under året. Dessutom ska man inte spara mer än vad man kan – går det inte att lägga undan pengar varje månad bör man tänka om.

– Många säger att man ska sprida ut sitt sparande, och så helt plötsligt får man inte ens ihop till bufferten. Om man inte kan spara så mycket så tycker jag att man ska bortse från det, säger Claudia Wörmann till GP.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen