Hushåll uppmanas: Ta höjd för hög utgift i vinter

2023 08 28

Det finns fortfarande risk för att elpriserna kan skena om några månader.

Under fjolåret var hushållens elkostnader den stora snackisen i Sverige.

Frågan var i allra högsta grad en av de hetaste när svenska folket gick till val i september, och elstöd har sedan dess betalats ut i två omgångar för att delvis kompensera för de höga elräkningarna.

I år tycks risken initialt vara lägre för en repris.

Men det innebär inte att svenska hushåll inte ska vara redo för att prognosen kan vända, rapporterar Göteborgs-Posten.

"Energikriget" inte vunnet

Den stora risken ligger i att det blir kallare än normalt, menar energiexperten Samuel Ciszuk.

Då ökar behovet av gas i Europa och driver upp elpriserna även här i Sverige.

Enligt Samuel Ciszuk är “energikriget” därmed inte över. Den “extrema tur” med vädret vi hade förra året, och att sommaren fyllt på vattenlagren, ger inga garantier.

– Den turen kommer kanske inte att hålla sig. Blir det medelkallt eller kallare än så kan det bli knepigt, och det kommer att smitta av sig på priserna i Sverige, säger hant ill GP.

Uppmaningen: bygg marginaler

Enligt SEB:s privatekonom Américo Fernandez är det hög tid att börja fundera på om fast pris eller rörligt avtal.

Vilket som är lämpligast kan skilja mellan hushåll och hushåll, beroende på hur ekonomin ser ut.

Hushåll och elkonsumenter bör hoppas på det bästa men förbereda sig på det värsta, menar ekonomen på storbanken.

– Bygg upp marginaler för att räkningarna blir lika höga som ifjol. Man får tänka precis som räntorna, förbereda sig på att det blir dyrare, säger Américo Fernandez till GP.

Stiger under måndagen

Under andra halvan av augusti har elpriserna börjat öka igen.

Detta efter en period av lägre prisnivåer.

På måndagen ökar priserna på nytt med anledning av att Oskarshamn 3, Sveriges största kärnkraftsreaktor, i fredags stoppades efter att problem uppdagats i samband med ett ventilprov.

Det rapporterar SVT.

I samband med stoppet ville inte OKG uttala sig om hur stort elbortfallet blir av stoppet eller hur det kommer att påverka utvecklingen för elpriserna.

– Det är ingenting som jag kan kommentera, sade OKG:s kommunikationschef Désirée Liljevall till Barometern vid tillfället.

Dagens priser

Snittpriserna för elen är idag måndag följande i respektive elområde enligt SVT, som hänvisar till elbörsen Nord Pool:

- SE3 och SE4: 1,18 kronor/kWh (24-42 öre i helgen)

- SE1 och SE2: 52 öre/kWh (20 öre i helgen)

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen