Hushåll uppmanas: Ta höjd för hög utgift i vinter

2023 08 28

Det finns fortfarande risk för att elpriserna kan skena om några månader.

Under fjolåret var hushållens elkostnader den stora snackisen i Sverige.

Frågan var i allra högsta grad en av de hetaste när svenska folket gick till val i september, och elstöd har sedan dess betalats ut i två omgångar för att delvis kompensera för de höga elräkningarna.

I år tycks risken initialt vara lägre för en repris.

Men det innebär inte att svenska hushåll inte ska vara redo för att prognosen kan vända, rapporterar Göteborgs-Posten.

"Energikriget" inte vunnet

Den stora risken ligger i att det blir kallare än normalt, menar energiexperten Samuel Ciszuk.

Då ökar behovet av gas i Europa och driver upp elpriserna även här i Sverige.

Enligt Samuel Ciszuk är “energikriget” därmed inte över. Den “extrema tur” med vädret vi hade förra året, och att sommaren fyllt på vattenlagren, ger inga garantier.

– Den turen kommer kanske inte att hålla sig. Blir det medelkallt eller kallare än så kan det bli knepigt, och det kommer att smitta av sig på priserna i Sverige, säger hant ill GP.

Uppmaningen: bygg marginaler

Enligt SEB:s privatekonom Américo Fernandez är det hög tid att börja fundera på om fast pris eller rörligt avtal.

Vilket som är lämpligast kan skilja mellan hushåll och hushåll, beroende på hur ekonomin ser ut.

Hushåll och elkonsumenter bör hoppas på det bästa men förbereda sig på det värsta, menar ekonomen på storbanken.

– Bygg upp marginaler för att räkningarna blir lika höga som ifjol. Man får tänka precis som räntorna, förbereda sig på att det blir dyrare, säger Américo Fernandez till GP.

Stiger under måndagen

Under andra halvan av augusti har elpriserna börjat öka igen.

Detta efter en period av lägre prisnivåer.

På måndagen ökar priserna på nytt med anledning av att Oskarshamn 3, Sveriges största kärnkraftsreaktor, i fredags stoppades efter att problem uppdagats i samband med ett ventilprov.

Det rapporterar SVT.

I samband med stoppet ville inte OKG uttala sig om hur stort elbortfallet blir av stoppet eller hur det kommer att påverka utvecklingen för elpriserna.

– Det är ingenting som jag kan kommentera, sade OKG:s kommunikationschef Désirée Liljevall till Barometern vid tillfället.

Dagens priser

Snittpriserna för elen är idag måndag följande i respektive elområde enligt SVT, som hänvisar till elbörsen Nord Pool:

- SE3 och SE4: 1,18 kronor/kWh (24-42 öre i helgen)

- SE1 och SE2: 52 öre/kWh (20 öre i helgen)

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen