I dag avgörs han öde av 16 liberaler

2022 10 17

I dag röstas troligen Ulf Kristersson (M) fram som Sveriges nya statsminister, men liberala riksdagsledamöter kan sätta käppar i hjulen. 

Det enda som kan hindra är att minst två riksdagsledamöter, gissningsvis liberala, röstar emot det. 

– Det är fullt möjligt att någon avviker, men att det skulle leda till en förändring i utfallet gällande Ulf Kristersson som statsminister håller jag som föga troligt, framhåller statsvetaren Linn Mårdstam till SVT. 

Men osvuret är bäst. I en undersökning som SVT har gjort hos de 16 liberala riksdagsledamöterna svarar sju av dem att de kommer att rösta för en M-statsminister. 

Vi är eniga i riksdagsgruppen i att släppa fram Ulf Kristersson, skriver en. 

Självklart röstar jag för Kristersson, poängterar en annan. 

Nio har avstått att svara

De övriga nio ledamöterna har avstått att svara. 

Två liberala ledamöter har varit tydliga i sin kritik mot samarbetspartiernas avtal. De är Anna Starbrink och Lina Nordquist, men båda signalerar att de ger Kristersson sitt stöd. 

Till kritikerna sällar sig också Maria Leissner, tidigare partiledare för L: 

– Vi som varit medlemmar länge och som har haft ledande positioner i partiet upplever att vi ser partiet dö, framhåller hon.  

Och understryker: 

– Det är väldigt lite av de idéer som vi förespråkar som finns i den här regeringen. 

LUF uppmanar att rösta nej

Och allra längst går Liberala ungdomsförbundet som är besviket på samarbetspartiernas avtal: 

Därför kräver Liberala ungdomsförbundet att Liberalerna röstar nej till Ulf Kristersson på måndag och går tillbaka till förhandlingsbordet. 

Och tillägger: 

Vi har varnat för vad samarbetet med Sverigedemokraterna skulle innebära sedan Liberalernas vägval i mars 2021. 

 

FAKTA STATSMINISTEROMRÖSTNINGEN 
Ledamöterna, 34 9 stycken, väljer mellan att rösta grönt (ja), rött (nej) eller gult (avstå) till förslaget att välja Ulf Kristersson (M) som statsminister. 

I en statsministeromröstning tillämpas så kallad negativ parlamentarism, vilket innebär att det inte krävs en majoritet av rösterna för att bli vald. Däremot kan man inte väljas om man får en majoritet (175 eller mer) av rösterna emot sig. 

Källa: TT/Riksdagen 

 Foto: Moderaterna 

Text: Redaktionen 


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 jun 26

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden. 

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar 

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen