I dag avgörs han öde av 16 liberaler

2022 10 17

I dag röstas troligen Ulf Kristersson (M) fram som Sveriges nya statsminister, men liberala riksdagsledamöter kan sätta käppar i hjulen.

Det enda som kan hindra är att minst två riksdagsledamöter, gissningsvis liberala, röstar emot det.

– Det är fullt möjligt att någon avviker, men att det skulle leda till en förändring i utfallet gällande Ulf Kristersson som statsminister håller jag som föga troligt, framhåller statsvetaren Linn Mårdstam till SVT.

Men osvuret är bäst. I en undersökning som SVT har gjort hos de 16 liberala riksdagsledamöterna svarar sju av dem att de kommer att rösta för en M-statsminister.

– Vi är eniga i riksdagsgruppen i att släppa fram Ulf Kristersson, skriver en.

– Självklart röstar jag för Kristersson, poängterar en annan.

Nio har avstått att svara

De övriga nio ledamöterna har avstått att svara.

Två liberala ledamöter har varit tydliga i sin kritik mot samarbetspartiernas avtal. De är Anna Starbrink och Lina Nordquist, men båda signalerar att de ger Kristersson sitt stöd.

Till kritikerna sällar sig också Maria Leissner, tidigare partiledare för L:

– Vi som varit medlemmar länge och som har haft ledande positioner i partiet upplever att vi ser partiet dö, framhåller hon.

Och understryker:

– Det är väldigt lite av de idéer som vi förespråkar som finns i den här regeringen.

LUF uppmanar att rösta nej

Och allra längst går Liberala ungdomsförbundet som är besviket på samarbetspartiernas avtal:

– Därför kräver Liberala ungdomsförbundet att Liberalerna röstar nej till Ulf Kristersson på måndag och går tillbaka till förhandlingsbordet.

Och tillägger:

– Vi har varnat för vad samarbetet med Sverigedemokraterna skulle innebära sedan Liberalernas vägval i mars 2021.

FAKTA STATSMINISTEROMRÖSTNINGEN
Ledamöterna, 34 9 stycken, väljer mellan att rösta grönt (ja), rött (nej) eller gult (avstå) till förslaget att välja Ulf Kristersson (M) som statsminister.

I en statsministeromröstning tillämpas så kallad negativ parlamentarism, vilket innebär att det inte krävs en majoritet av rösterna för att bli vald. Däremot kan man inte väljas om man får en majoritet (175 eller mer) av rösterna emot sig.

Källa: TT/Riksdagen

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen