I dag avgörs han öde av 16 liberaler

2022 10 17

I dag röstas troligen Ulf Kristersson (M) fram som Sveriges nya statsminister, men liberala riksdagsledamöter kan sätta käppar i hjulen. 

Det enda som kan hindra är att minst två riksdagsledamöter, gissningsvis liberala, röstar emot det. 

– Det är fullt möjligt att någon avviker, men att det skulle leda till en förändring i utfallet gällande Ulf Kristersson som statsminister håller jag som föga troligt, framhåller statsvetaren Linn Mårdstam till SVT. 

Men osvuret är bäst. I en undersökning som SVT har gjort hos de 16 liberala riksdagsledamöterna svarar sju av dem att de kommer att rösta för en M-statsminister. 

Vi är eniga i riksdagsgruppen i att släppa fram Ulf Kristersson, skriver en. 

Självklart röstar jag för Kristersson, poängterar en annan. 

Nio har avstått att svara

De övriga nio ledamöterna har avstått att svara. 

Två liberala ledamöter har varit tydliga i sin kritik mot samarbetspartiernas avtal. De är Anna Starbrink och Lina Nordquist, men båda signalerar att de ger Kristersson sitt stöd. 

Till kritikerna sällar sig också Maria Leissner, tidigare partiledare för L: 

– Vi som varit medlemmar länge och som har haft ledande positioner i partiet upplever att vi ser partiet dö, framhåller hon.  

Och understryker: 

– Det är väldigt lite av de idéer som vi förespråkar som finns i den här regeringen. 

LUF uppmanar att rösta nej

Och allra längst går Liberala ungdomsförbundet som är besviket på samarbetspartiernas avtal: 

Därför kräver Liberala ungdomsförbundet att Liberalerna röstar nej till Ulf Kristersson på måndag och går tillbaka till förhandlingsbordet. 

Och tillägger: 

Vi har varnat för vad samarbetet med Sverigedemokraterna skulle innebära sedan Liberalernas vägval i mars 2021. 

 

FAKTA STATSMINISTEROMRÖSTNINGEN 
Ledamöterna, 34 9 stycken, väljer mellan att rösta grönt (ja), rött (nej) eller gult (avstå) till förslaget att välja Ulf Kristersson (M) som statsminister. 

I en statsministeromröstning tillämpas så kallad negativ parlamentarism, vilket innebär att det inte krävs en majoritet av rösterna för att bli vald. Däremot kan man inte väljas om man får en majoritet (175 eller mer) av rösterna emot sig. 

Källa: TT/Riksdagen 

 Foto: Moderaterna 

Text: Redaktionen 


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen