I dag avgörs han öde av 16 liberaler

2022 10 17

I dag röstas troligen Ulf Kristersson (M) fram som Sveriges nya statsminister, men liberala riksdagsledamöter kan sätta käppar i hjulen.

Det enda som kan hindra är att minst två riksdagsledamöter, gissningsvis liberala, röstar emot det.

– Det är fullt möjligt att någon avviker, men att det skulle leda till en förändring i utfallet gällande Ulf Kristersson som statsminister håller jag som föga troligt, framhåller statsvetaren Linn Mårdstam till SVT.

Men osvuret är bäst. I en undersökning som SVT har gjort hos de 16 liberala riksdagsledamöterna svarar sju av dem att de kommer att rösta för en M-statsminister.

– Vi är eniga i riksdagsgruppen i att släppa fram Ulf Kristersson, skriver en.

– Självklart röstar jag för Kristersson, poängterar en annan.

Nio har avstått att svara

De övriga nio ledamöterna har avstått att svara.

Två liberala ledamöter har varit tydliga i sin kritik mot samarbetspartiernas avtal. De är Anna Starbrink och Lina Nordquist, men båda signalerar att de ger Kristersson sitt stöd.

Till kritikerna sällar sig också Maria Leissner, tidigare partiledare för L:

– Vi som varit medlemmar länge och som har haft ledande positioner i partiet upplever att vi ser partiet dö, framhåller hon.

Och understryker:

– Det är väldigt lite av de idéer som vi förespråkar som finns i den här regeringen.

LUF uppmanar att rösta nej

Och allra längst går Liberala ungdomsförbundet som är besviket på samarbetspartiernas avtal:

– Därför kräver Liberala ungdomsförbundet att Liberalerna röstar nej till Ulf Kristersson på måndag och går tillbaka till förhandlingsbordet.

Och tillägger:

– Vi har varnat för vad samarbetet med Sverigedemokraterna skulle innebära sedan Liberalernas vägval i mars 2021.

FAKTA STATSMINISTEROMRÖSTNINGEN
Ledamöterna, 34 9 stycken, väljer mellan att rösta grönt (ja), rött (nej) eller gult (avstå) till förslaget att välja Ulf Kristersson (M) som statsminister.

I en statsministeromröstning tillämpas så kallad negativ parlamentarism, vilket innebär att det inte krävs en majoritet av rösterna för att bli vald. Däremot kan man inte väljas om man får en majoritet (175 eller mer) av rösterna emot sig.

Källa: TT/Riksdagen

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen