I DAG LÖRDAG: Varning utfärdas för snöoväder i två län

2022 12 10

SMHI varnar nu för kraftiga snöfall som väntas störa både trafiken och elen i dag lördag.

Vintervädret fortsätter och vädermyndigheten betonar att det kyliga vädret håller i sig.

Många minusgrader

Det är bara allra längst ned i söder som det vid lunchtid i dag inte blir minusgrader.

Så här blir temperaturen i dag lördag klockan 13.

0 grader i Skåne

-1 till -5 grader på Västkusten och hela vägen över till Småland, Östergötland och Gotland

-3 till -11 grader i Sveland.

-5 till -10 grader i Norrlands kustland

-10 till – 18 grader i inlandet från Dalarna upp till Lappland

Förutom kylan så kommer även kraftiga snöoväder att dra fram på sina håll och det är framförallt två olika län som berörs av varningen.

Uppland

Ett av de två drabbade landskapen är Uppland.

– Under hela lördagen kan kraftiga snöbyar föras in, tillsammans med en byig nordvind, uppger SMHI.

Sammanlagt kan upp till 10 centimeter nysnö falla.

– Men stora lokala variationer väntas i var snöbyarna drar in.

I första hand är det Upplandskusten som berörs och SMHI räknar med betydande samhällsstörningar.

-Trafiken riskerar att drabbas av halka, snömodd, dålig sikt och snörök.

-Begränsad framkomlighet på vägar som inte hunnit snöröjas eller på grund av trafikolyckor.

-Risk för förseningar inom buss-, tåg- och flygtrafiken samt inställda avgångar.

Problemen för lördagen avser hela dygnet.

Västerbotten

Det andra landskapet som SMHI går ut med en vädervarning i är Västerbotten.

– Nordostvinden drar in snöbyar över området som tidvis kan vara kraftiga, framhåller SMHI.

Efter snöfall under lördagen riskerar sedan läget att förvärras ytterligare.

– Fram till natt mot söndag kan ytterligare 10-20 centimeter komma, varnar vädermyndigheten.

Förutom risk för trafikolyckor och förseningar i vägtrafiken så utfärdas det även en varning för elavbrott i Västerbotten.

– Områden med luftburna elledningar kan påverkas och vid en temperatur nära noll grader ge störningar i el- och teleförsörjningen.

Varningen i Västerbotten gäller länets kustland

– Från Skellefteåbukten ner till Lövångersområdet, preciserar SMHI den geografiska varningszonen.

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen