I DAG MÅNDAG: Krismöte i Europa – ledare blixtinkallas

2025 02 17

Under måndagen samlas flera europeiska ledare för ett extrainsatt krismöte i Paris.

Frankrikes president Emmanuel Macron står värd för mötet som sker i ljuset av USA:s och Rysslands kommande fredsförhandlingar om Ukraina. Ryska och amerikanska representanter väntas mötas i Saudiarabien i morgon, tisdag.

Representerar Sverige

Europas säkerhet och situationen i Ukraina står på agendan under det europeiska toppmötet. Ledarna för stora länder som Tyskland, Polen och Storbritannien kommer att delta. Danmarks statsminister Metter Frederiksen kommer representera både de baltiska och de skandinaviska länderna.

Enligt den brittiska tidningen The Guardian väntas de europeiska ledarna ta fram en handlingsplan för Ukrainas framtid. Ledarna ska också diskutera USA:s försök att hålla Europa utanför fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland.

– De måste också enas om ett svar på USA:s begäran om fredsbevarande europeiska trupper i Ukraina. De europeiska ledarna måste klargöra om man är beredda att skicka trupper i händelse av ett eldupphör, rapporterar The Guardian.

Storbritannien: Redo att skicka trupper

Inför toppmötet i Paris har Storbritanniens premiärminister Keir Starmer meddelat att han är öppen för att skicka brittiska soldater till Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Storbritannien är redo att spela en ledande roll i arbetet med att ge säkerhetsgarantier till Ukraina, skriver Starmer i en artikel i The Telegraph.

Ukraina saknar inbjudan

Under tisdagen ska representanter från Ryssland och USA mötas i Saudiarabien för att diskutera ett slut på kriget i Ukraina.

Det rapporterar flera amerikanska medier på måndagen.

Enligt uppgifter till AP har inte Ukraina bjudits in till mötet.

USA kommer representeras av utrikesminister Marco Rubio, den nationella säkerhetsrådgivaren Mike Waltz och Mellanösternsändebudet Steve Witkoff. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov väntas också delta på mötet. I övrigt råder det oklarheter kring vilka som ingår i den ryska delegationen.

Foto: Number 10

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen