IDAG TORSDAG: 29 graders temperaturskillnad i Sverige

2023 09 21

På torsdagen blir det ovanligt stora väderskillnader beroende på var i landet man befinner sig.

Det kommer att vara hela 29 graders skillnad mellan den varmaste och kallaste orten enligt SMHI.

-4 på morgonen

I Björkliden i norra Lappland väntas det vara flera minusgrader på morgonkvisten.

-4 grader och lätt snöfall är prognosen för invånarna i Björkliden vid klockan 07 på torsdagsmorgonen.

Orten ligger i västra Kiruna kommun och är en av landets mest kända vintersportorter.

Det finns omkring 20 permanentboende i Björkliden som är beläget strax väster om Torne Träsks strand.

Snöbollar och stekande sol

Det blir på torsdagen faktiskt möjligt att uppleva snö och vinter samt högsommarvärme och strålande sol på en och samma dag i Sverige.

Man kan med andra ord åka pulka och kasta snöbollar samma dygn som man badar och svettas i 25-gradig värme.

För att lyckas med det konststycket bör man dock boka in sig på ett flygplan.

25 plusgrader

Det som åker från Björkliden i norr till Malmö i Skåne får nämligen uppleva 29 graders temperaturskillnad.

I Malmö väntas det blir 25 plusgrader vid 14-tiden på eftermiddagen i kombination med stekande solsken.

– Det är väldigt stora kontraster i landet nu.

– För oss meteorologer är det ett intressant väderläge med så stora temperaturskillnader.

Det säger meteorolog Josefine Qvarnesjö-Bergstedt till Expressen.

38 centimeter snö

På flera håll i Lappland har det snöat kraftigt det senaste dygnet.

– I inre delarna av Norrbottens län har snödjupet på många platser under det senaste dygnet ökat med 10-20 centimeter.

– De största ökningarna rapporteras från Kiruna 38 centimeter, Jukkasjärvi 25 centimeter och Björkudden 22 centimeter.

Det uppger meteorolog Emma Rosengren vid SMHI på myndighetens webbsida.

Snöfall

Vid lunchtid på torsdagen blir det sommarväder i hela Götaland och Sveland med 21 till 24 plusgrader.

I södra Norrland blir det mulet och 15-19 grader.

I norra Norrland blir det riktigt ruskväder med -1 till +8 grader samt snöfall allra längst upp i norr.

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen