I MORGON ONSDAG: Svensk industrijätte kan upplösas

2025 01 08

Batteritillverkaren Northvolt skulle ta Sverige och världen med storm.

Bolaget, som grundades 2015 av Peter Carlsson, sågs länge som en vital del av den gröna omställningen.

Northvolts litiumjonbatterier skulle levereras i mängder till olika aktörer i världen, bland annat flera elbilstillverkare.

År 2022 hade bolaget över 3 500 anställda, vilket markerade ett av Sveriges hittills största industriella nyinvesteringprojekt under 2000-talet.

Drygt två år senare låter det annorlunda.

Northvolts ekonomi är körd i botten och bolaget kämpar för att överleva.

Enligt uppgifter till SR Ekot blir onsdagen en ödesdag för Northvolt.

Aktieägarna har samlats för en extra bolagsstämma där man ska rösta om verksamheten ska fortsätta eller om bolaget ska genomgå en likvidation där alla tillgångar säljs.

En likvidation innebär att ett aktiebolag löses upp efter det att skulderna betalats och eventuellt överskott fördelats mellan aktieägarna.

Det återstår att se om Northvolts ägare landar i ett sådant beslut.

Banker och internationella investerare

Enligt Ekots uppgifter arbetar Northvolts ledning hårt för att säkra nya investeringar och ny finansiering.

Över 100 potentiella långivare har kontaktats.

– Det handlar bland annat om banker, internationella investerare och strategiska investerare, alltså andra spelare inom industrin som kan vilja bidra med pengar och expertis, rapporterar Ekot.

Fakta: Frivillig likvidation

- Vid en frivillig likvidation ska styrelsen kalla till bolagsstämma där ett beslut om likvidation ska röstas om.

- Vid röstning om likvidation gäller enkel majoritet bland de röstberättigade.

- Beslutet ska bland annat innehålla varför man vill genomföra en likvidation, när företaget planeras att avvecklas och eventuellt om förslag på likvidator (se info längre ned) finns

- . Att återkalla ett likvidationsbeslut går om stämman tidigare beslutat att likvidationen ska ske en senare dag än den dag då stämman äger rum.

- Beslutades det om likvidation omedelbart går det inte att återkalla den frivilliga likvidationen. Det går heller inte att ändra bolagets namn om det försätts i likvidation.

Källa: Avvecklingsbyrån

Foto: Northvolt

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen