I MORGON TISDAG: Nya regler för bolån – det här gäller

2025 06 16

Regeringen kallar till pressträff på tisdag.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) kommer att leda pressträffen. Med sig har han infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), Sverigedemokraternas ekonomiske talesperson Oscar Sjöstedt (SD) och Patrik Karlson, migrationspolitisk- och socialförsäkringspolitisk talesperson för Liberalerna.

På pressträffen kommer regeringen och SD presentera förslag på förändringar av bolånereglerna.

Bland annat väntas Tidöpartierna föreslå lättnader i amorteringskravet för bolån.

Inget stopp

Inför valet lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet på bolån.

– I rådande ekonomiska läge, där hushållen är pressade av skenande kostnader, behövs särskilda åtgärder. Moderaterna kommer därför tillfälligt pausa amorteringskravet – precis som under pandemin. Pausen ska revideras var sjätte månad. Det kan innebära en uppskjuten amortering på 7 500 kronor i månaden för en familj med lån på 3 miljoner, framhöll M den 6 september – fem dagar innan riksdagsvalet.

Men något sådant förslag ligger inte på bordet. Finansmarknadsminsiter Niklas Wykman är tydlig med att amorteringskravet inte kommer att pausas.

– Vi kunde, som vi bedömde det, snabbare och effektivare stötta familjerna med att ta ner skatter, höja vissa bidrag och få direktinverkan brett i människors ekonomi där det behövdes mest. Rätt eller fel har väljarna möjlighet att ta ställning till nästa gång, säger han till Sveriges Radio.

LÄS MER: Ekonomerna överens: Glädjebesked för hushållen på onsdag | Ekonomibladet

Två möjliga åtgärder

Det är oklart vilka lättnader i amorteringskravet som regeringen kommer att föreslå och hur bolånereglerna kommer att förändras.

Tidigare har regeringen öppnat för en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent. Det skulle innebära att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent av bostadens värde.

En statlig utredning har också föreslagit att det skärpta amorteringskravet ska slopas – det vill säga regeln om att vissa bolånetagare måste amortera mer än vad det ursprungliga amorteringskravet kräver. Nya bolånetagare med skulder över 450 procent av bruttoinkomsten ska amortera 1 procentenhet mer av lånet per år jämfört med det tidigare kravet.

Sammanfattningsvis väntas regeringen alltså föreslå:

- att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent

- att det skärpta amorteringskravet slopas

LÄS MER: Två banker sänker räntan | Ekonomibladet

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Har blivit fel – Swedbank får 837 miljoner kronor

2025 11 18

Swedbank och dess styrelseordförande Göran Persson kan räkna hem en tidig julklapp.

Eller kanske rättare sagt 837 miljoner sådana.

Det är nämligen lika många kronor som storbanken plötsligt får tillbaka, meddelar Swedbank i ett pressutskick på tisdagen.

Återbetalningen kommer från Skatteverket efter att myndigheten svängt i hur mycket moms Swedbank egentligen ska betala.

– Enligt beslut från Skatteverket har Swedbank betalat för mycket moms 2019, 2020, 2022 och 2023, skriver storbanken i en kommentar.

Godkänt ny metod

Den stora summan kommer till god nytta för Swedbank. Banken låter meddela att dess kostnader därmed minskar med samma belopp under årets sista kvartal.

Hela historien bottnar i att Skatteverket svängt.

Myndigheten har godkänt en ny metod för beräkning av det som kategoriseras som avdragsgill moms.

Och det kan mycket väl bli så att Swedbank får tillbaka än mer pengar.

– Swedbank har tidigare i år mottagit momsåterföringar för 2016-2018, och även kommunicerat att banken ansökt om återföring för 2019-2023. Swedbank inväntar därmed beslut avseende 2021, informerar banken.

Slog förväntningarna

När Swedbank i oktober gav besked om årets tredje kvartal landade rörelseresultatet på 10.809 miljoner kronor.

De samlade intäkterna uppgick till 17.105 miljoner kronor. Det förväntade siffran låg inför delårsrapporten på 16.653 miljoner kronor enligt Privata Affärer.

– Swedbank levererar återigen ett starkt resultat i en osäker omvärld, framhöll Jens Eriksson, vd och koncernchef på Swedbank, i ett uttalande efteråt.

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Fakta: Swedbank

Styrelseordförande: Göran Persson (sedan 2019)

Antal privatkunder i Sverige: 3,8 miljoner

Antal privatkunder i Estland, Lettland, Litauen: 3,5 miljoner

Antal företagskunder i Sverige: 250 000

Antal företagskunder i Estland, Lettland, Litauen: 300 000

Antal kontor i Sverige: 142

Antal kontor i Estland, LEttland, Litauen: 69

Antal medarbetare: 16 444

Källa: Swedbank

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Johanna Ejemalm/Talarforum resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

JUST NU: Finland kan ta tillbaka ryska hus

2025 11 18

Finland kan snart få rätt att ogiltigförklara ryska köp.

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen