I morgon torsdag – nya regler för A-traktorer

2023 08 30

Från och med den 31 augusti så börjar nya regler att gälla för A-traktorer.

Flera nya krav införs för det motordrivna fordonet, som främst används som ett transportmedel av ungdomar.

De nya reglerna är följande:

- Passagerare måste sitta på en plats som är avsedd för passagerare.

- Det får endast sitta en person på respektive plats.

- Den som färdas i en A-traktor måste använda bälte.

- En A-traktor får endast köra i högst 30 kilometer i timmen.

Regeln om maxhastighet kompletterar den fordonsregel som redan finns, om att en A-traktor inte får vara konstruerad för att kunna köra i mer än 30 kilometer i timmen, och gör det lättare för polisen att övervaka hastighetsöverträdelser med A-traktor.

Extrem ökning

Det nya regelverket togs fram av regeringen under sommaren.

Bakgrunden till de nya kraven är den extrema ökningen av olyckor med A-traktorer i Sverige.

Från 2018 till 2022 ökade olyckorna med över 250 procent.

Under 2022 förekom 348 olyckor med A-traktor.

Fyra personer förlorade livet. Den högsta dödsiffran sedan mätningarna startade 2016.

”Tydliga signaler”

Regeringen framhåller att det nya regelverket syftar till att öka trafiksäkerheten.

– De regler som vi nu inför skickar tydliga signaler till ungdomar som kör A-traktor och underlättar även för polisen som ska övervaka att A-traktorn framförs på ett säkert sätt, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Regler för A-traktorer

- För att köra A-traktor krävs ett körkort med AM-behörighet, det vill säga körkort för moped klass I (ibland kallat moppekörkort), eller ett traktorkort. Du får också köra A-traktor om du har ett körkort med någon annan behörighet.

- Åldersgränsen för att ta AM-körkort är 15 år och för traktorkort är den 16 år.

- Fordonet ska vara utrustat med en så kallad LGF-skylt baktill, som talar om att traktorn är ett långsamtgående fordon.

- Alla A-traktorer ska besiktas. När en bil byggs om till A-traktor ska den genomgå en registreringsbesiktning för att godkännas innan den tas i trafik. Därefter ska den regelbundet genomgå kontrollbesiktningar.

- A-traktor får framföras i högst 30 km/tim vid färd på väg.

- Det är inte tillåtet att manipulera en A-traktor för att fordonet ska gå fortare än 30km/h.

- Alla som färdas i en A-traktor ska använda bilbälte. Föraren ansvarar för att passagerare under 15 år använder bilbälte.

- Passagerare i en A-traktor får endast sitta på en plats avsedd för passagerare och det får endast sitta en person per plats.

- I en A-traktor får passagerare bara sitta i framsätet. 

Källa: Trafikverket

Foto: H. Nilsson

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen