I NATT: Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2022 03 29

Amnesty Internationals årliga rapport publicerades natten mellan måndag och tisdag.

I den över 400 långa sidor rapporten riktas skarp kritik mot Sverige.

Hantering av samer

Främst handlar kritiken om Sveriges hantering av minoritetsbefolkningen samer och behandlingen av frågor som berör denna grupp.

Amnesty hänvisar till att flera vindkraft- och gruvexploateringar i norr har fortsatt trots högljudda protester från samer.

Ny lag kritiseras

I början av mars klubbades en ny lag igenom i Sverige. En konsultationsordning för det samiska folket trädde i kraft. Lagen innebär i korthet att Sveriges regering och myndigheter måste konsultera samerna i frågar som berör det samiska folket.

Trots att konsultationsordningen trätt i kraft får Sverige fortsatt kritik från Amnesty, som hänvisar att det inte på något sätt går att visa att den nya lagen ger samerna en möjlighet att säga nej i viktiga frågor.

Värnar inte om samer

– Sverige har upprepade gånger fått internationell kritik och det är den vi instämmer i. Att regeringen inte i tillräcklig utsträckning värnar om samernas rättigheter till inflytande och att de nuvarande formerna till konsultation som finns inte är fullgoda, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare, Amnesty Sverige till SVT Sápmi.

Kritiserad gruva

För några dagar sedan offentliggjorde regeringen sitt beslut att tillåta nästa steg för att bryta järnmalm i Kallakgruvan. Ett beslut som drabbar flera samebyar. Amnesty har tidigare kritiserat beslutet.

– Amnesty uttrycker sin djupaste solidaritet med det samiska folket i allmänhet och med Jåhkågasska, Sirges och Tuorpon samebyar i synnerhet. Trycket på rennäringen, och på den samiska kulturen i allmänhet, är redan enormt från vindkraft, skogsbruk, turism och klimatförändringar. Att etablera ut gruvor på samiskt kärnområde utan berörda samiska gruppers samtycke är att agera kortsiktigt och utan hänsyn till mänskliga rättigheter, klimat och framtida generationer, skrev organisationen i ett pressmeddelande.

Vapenvåldet och coronapandemin

Amnesty International kritiserar även Sverige för att vapenvåldet i landet har ökat. Särskilt i områden som befinner sig i socialt utanförskap.

Organisationen konstaterar även att Sverige trångboddhet och utanförskapsområden lett till att invandrargrupper i större utsträckning har drabbats av coronapandemin.

I övrigt kritiseras rika länder i världen för sin hantering av coronapandemin. I synnerhet riktas kritiken mot löften om en rättvis återhämtning efter pandemin, där alla länder, rika som fattiga, lovades medicinsk och ekonomisk hjälp.

Tomma löften

–  Ledare efter ledare gav löften om en nystart och nya och fungerande system för att ta itu med de djupt rotade ojämlikheter som förvärrades som en konsekvens av pandemin. Men verkligheten blev en tragisk fars om girighet och svek, som de genomförde i samverkan med företagsjättar. Effekterna av detta har skadat redan marginaliserade grupper, däribland de som lever i ihållande fattigdom, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Foto: C. Lue resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen