I NATT: Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2022 03 29

Amnesty Internationals årliga rapport publicerades natten mellan måndag och tisdag.

I den över 400 långa sidor rapporten riktas skarp kritik mot Sverige.

Hantering av samer

Främst handlar kritiken om Sveriges hantering av minoritetsbefolkningen samer och behandlingen av frågor som berör denna grupp.

Amnesty hänvisar till att flera vindkraft- och gruvexploateringar i norr har fortsatt trots högljudda protester från samer.

Ny lag kritiseras

I början av mars klubbades en ny lag igenom i Sverige. En konsultationsordning för det samiska folket trädde i kraft. Lagen innebär i korthet att Sveriges regering och myndigheter måste konsultera samerna i frågar som berör det samiska folket.

Trots att konsultationsordningen trätt i kraft får Sverige fortsatt kritik från Amnesty, som hänvisar att det inte på något sätt går att visa att den nya lagen ger samerna en möjlighet att säga nej i viktiga frågor.

Värnar inte om samer

– Sverige har upprepade gånger fått internationell kritik och det är den vi instämmer i. Att regeringen inte i tillräcklig utsträckning värnar om samernas rättigheter till inflytande och att de nuvarande formerna till konsultation som finns inte är fullgoda, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare, Amnesty Sverige till SVT Sápmi.

Kritiserad gruva

För några dagar sedan offentliggjorde regeringen sitt beslut att tillåta nästa steg för att bryta järnmalm i Kallakgruvan. Ett beslut som drabbar flera samebyar. Amnesty har tidigare kritiserat beslutet.

– Amnesty uttrycker sin djupaste solidaritet med det samiska folket i allmänhet och med Jåhkågasska, Sirges och Tuorpon samebyar i synnerhet. Trycket på rennäringen, och på den samiska kulturen i allmänhet, är redan enormt från vindkraft, skogsbruk, turism och klimatförändringar. Att etablera ut gruvor på samiskt kärnområde utan berörda samiska gruppers samtycke är att agera kortsiktigt och utan hänsyn till mänskliga rättigheter, klimat och framtida generationer, skrev organisationen i ett pressmeddelande.

Vapenvåldet och coronapandemin

Amnesty International kritiserar även Sverige för att vapenvåldet i landet har ökat. Särskilt i områden som befinner sig i socialt utanförskap.

Organisationen konstaterar även att Sverige trångboddhet och utanförskapsområden lett till att invandrargrupper i större utsträckning har drabbats av coronapandemin.

I övrigt kritiseras rika länder i världen för sin hantering av coronapandemin. I synnerhet riktas kritiken mot löften om en rättvis återhämtning efter pandemin, där alla länder, rika som fattiga, lovades medicinsk och ekonomisk hjälp.

Tomma löften

–  Ledare efter ledare gav löften om en nystart och nya och fungerande system för att ta itu med de djupt rotade ojämlikheter som förvärrades som en konsekvens av pandemin. Men verkligheten blev en tragisk fars om girighet och svek, som de genomförde i samverkan med företagsjättar. Effekterna av detta har skadat redan marginaliserade grupper, däribland de som lever i ihållande fattigdom, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Foto: C. Lue resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 november 2025

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen


Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen