I NATT: Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2022 03 29

Amnesty Internationals årliga rapport publicerades natten mellan måndag och tisdag.

I den över 400 långa sidor rapporten riktas skarp kritik mot Sverige.

Hantering av samer

Främst handlar kritiken om Sveriges hantering av minoritetsbefolkningen samer och behandlingen av frågor som berör denna grupp.

Amnesty hänvisar till att flera vindkraft- och gruvexploateringar i norr har fortsatt trots högljudda protester från samer.

Ny lag kritiseras

I början av mars klubbades en ny lag igenom i Sverige. En konsultationsordning för det samiska folket trädde i kraft. Lagen innebär i korthet att Sveriges regering och myndigheter måste konsultera samerna i frågar som berör det samiska folket.

Trots att konsultationsordningen trätt i kraft får Sverige fortsatt kritik från Amnesty, som hänvisar att det inte på något sätt går att visa att den nya lagen ger samerna en möjlighet att säga nej i viktiga frågor.

Värnar inte om samer

– Sverige har upprepade gånger fått internationell kritik och det är den vi instämmer i. Att regeringen inte i tillräcklig utsträckning värnar om samernas rättigheter till inflytande och att de nuvarande formerna till konsultation som finns inte är fullgoda, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare, Amnesty Sverige till SVT Sápmi.

Kritiserad gruva

För några dagar sedan offentliggjorde regeringen sitt beslut att tillåta nästa steg för att bryta järnmalm i Kallakgruvan. Ett beslut som drabbar flera samebyar. Amnesty har tidigare kritiserat beslutet.

– Amnesty uttrycker sin djupaste solidaritet med det samiska folket i allmänhet och med Jåhkågasska, Sirges och Tuorpon samebyar i synnerhet. Trycket på rennäringen, och på den samiska kulturen i allmänhet, är redan enormt från vindkraft, skogsbruk, turism och klimatförändringar. Att etablera ut gruvor på samiskt kärnområde utan berörda samiska gruppers samtycke är att agera kortsiktigt och utan hänsyn till mänskliga rättigheter, klimat och framtida generationer, skrev organisationen i ett pressmeddelande.

Vapenvåldet och coronapandemin

Amnesty International kritiserar även Sverige för att vapenvåldet i landet har ökat. Särskilt i områden som befinner sig i socialt utanförskap.

Organisationen konstaterar även att Sverige trångboddhet och utanförskapsområden lett till att invandrargrupper i större utsträckning har drabbats av coronapandemin.

I övrigt kritiseras rika länder i världen för sin hantering av coronapandemin. I synnerhet riktas kritiken mot löften om en rättvis återhämtning efter pandemin, där alla länder, rika som fattiga, lovades medicinsk och ekonomisk hjälp.

Tomma löften

– Ledare efter ledare gav löften om en nystart och nya och fungerande system för att ta itu med de djupt rotade ojämlikheter som förvärrades som en konsekvens av pandemin. Men verkligheten blev en tragisk fars om girighet och svek, som de genomförde i samverkan med företagsjättar. Effekterna av detta har skadat redan marginaliserade grupper, däribland de som lever i ihållande fattigdom, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Foto: C. Lue resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny sopregel införs 1 januari – hushåll måste betala

2026 10 06

Från och med årsskiftet införs nya sopregler i Sverige.

Det är de nya reglerna om förpackningsinsamlingen som träder i kraft den 1 januari 2027. Enligt lagen ska alla hushåll då ha tillgång vad som kallas fastighetsnära insamling, vilket innebär möjlighet att slänga papper, plast, glas och metall högst 400 meter från bostaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen, framhöll den dåvarande S-regeringen när besked kom sommaren 2022.

Läggs på hushållen

Gratis har det dock inte blivit, rapporterar SvD. Det är företagen bakom förpackningarna som ska bära kostnaden. Producenterna betalar därför ersättning till kommunerna som har ansvaret för insamlingen.

Men modellen som ligger till grund för ersättningen utgår från hämtning av glas och metall var fjärde vecka och papp- och plastförpackningar varannan vecka.

Så fungerar det inte i verkligheten, menar experterna. Hämtningarna behöver ske med tätare mellanrum vilket driver upp kostnaderna för kommuner och fastigheter – och en del av dem läggs på hushållen.

– Frågan är när det blev hushållens ansvar att betala för ett underfinansierat system? säger Elvira Andersson, förvaltningsexpert på Fastighetsägarna, till tidningen.

360 kronor per hushåll

Bara i Stockholm fattas cirka 70 miljoner kronor för att täcka de extra kostnaderna den nya lagen medför. Producentansvaret täcker heller inte allt för de fastigheter som kan beviljas undantag. Det nya förslaget på avfallstaxa innebär 360 kronor mer per hushåll och år för berörda fastigheter.

– Om ersättningen inte täcker kostnaderna så måste ju vi täcka våra kostnader på något sätt och då ta betalt av hushållen, säger Malin Werner, avdelningschef på Stockholm Vatten och Avfall, till SvD.

Läs mer: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Återvinningsstationer försvinner

Den nya lagen har sin grund i EU:s avfallsdirektiv och syftar till att öka återvinningen. En annan effekt av lagen är att de traditionella återvinningsstationera avvecklas och försvinner.

– Enklare insamling och sortering av förpackningar för hushåll och verksamheter gör att producenterna kan återvinna mer avfall, och bidrar i sin tur till en mer resurseffektiv hantering av avfall, förklarade regeringen 2022.

För lite mindre än ett år sedan meddelade exempelvis Uppsala Vatten och Avfall att 19 av 27 av kommunens återvinningsstationer kommer att stängas.

– De 8 återvinningsstationer som blir kvar kommer att göras om och enbart ta emot plast- och pappersförpackningar. Det har beslutats av Naturvårdsverket och sker i samband med att den fastighetsnära insamlingen nu byggs ut i Sverige, skrev Uppsala Vatten och Avfall i ett uttalande.

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen