I NATT: Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2022 03 29

Amnesty Internationals årliga rapport publicerades natten mellan måndag och tisdag.

I den över 400 långa sidor rapporten riktas skarp kritik mot Sverige.

Hantering av samer

Främst handlar kritiken om Sveriges hantering av minoritetsbefolkningen samer och behandlingen av frågor som berör denna grupp.

Amnesty hänvisar till att flera vindkraft- och gruvexploateringar i norr har fortsatt trots högljudda protester från samer.

Ny lag kritiseras

I början av mars klubbades en ny lag igenom i Sverige. En konsultationsordning för det samiska folket trädde i kraft. Lagen innebär i korthet att Sveriges regering och myndigheter måste konsultera samerna i frågar som berör det samiska folket.

Trots att konsultationsordningen trätt i kraft får Sverige fortsatt kritik från Amnesty, som hänvisar att det inte på något sätt går att visa att den nya lagen ger samerna en möjlighet att säga nej i viktiga frågor.

Värnar inte om samer

– Sverige har upprepade gånger fått internationell kritik och det är den vi instämmer i. Att regeringen inte i tillräcklig utsträckning värnar om samernas rättigheter till inflytande och att de nuvarande formerna till konsultation som finns inte är fullgoda, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare, Amnesty Sverige till SVT Sápmi.

Kritiserad gruva

För några dagar sedan offentliggjorde regeringen sitt beslut att tillåta nästa steg för att bryta järnmalm i Kallakgruvan. Ett beslut som drabbar flera samebyar. Amnesty har tidigare kritiserat beslutet.

– Amnesty uttrycker sin djupaste solidaritet med det samiska folket i allmänhet och med Jåhkågasska, Sirges och Tuorpon samebyar i synnerhet. Trycket på rennäringen, och på den samiska kulturen i allmänhet, är redan enormt från vindkraft, skogsbruk, turism och klimatförändringar. Att etablera ut gruvor på samiskt kärnområde utan berörda samiska gruppers samtycke är att agera kortsiktigt och utan hänsyn till mänskliga rättigheter, klimat och framtida generationer, skrev organisationen i ett pressmeddelande.

Vapenvåldet och coronapandemin

Amnesty International kritiserar även Sverige för att vapenvåldet i landet har ökat. Särskilt i områden som befinner sig i socialt utanförskap.

Organisationen konstaterar även att Sverige trångboddhet och utanförskapsområden lett till att invandrargrupper i större utsträckning har drabbats av coronapandemin.

I övrigt kritiseras rika länder i världen för sin hantering av coronapandemin. I synnerhet riktas kritiken mot löften om en rättvis återhämtning efter pandemin, där alla länder, rika som fattiga, lovades medicinsk och ekonomisk hjälp.

Tomma löften

–  Ledare efter ledare gav löften om en nystart och nya och fungerande system för att ta itu med de djupt rotade ojämlikheter som förvärrades som en konsekvens av pandemin. Men verkligheten blev en tragisk fars om girighet och svek, som de genomförde i samverkan med företagsjättar. Effekterna av detta har skadat redan marginaliserade grupper, däribland de som lever i ihållande fattigdom, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Foto: C. Lue resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Stor försämring bekräftad – Swedbankkunder förtvivlade

2026 06 18

Det blir allt svårare att traska in på banken för spontana ärenden.

De fysiska bankkontoren försvinner ett efter ett.

Trenden är tydlig. På tre år har hela 30 fysiska bankkontor i Sverige stängt dörrarna för spontanbesökare, enligt siffror från SCB.

En stor försämring, menar många kunder. Mer än varannan svensk, 56 procent, anser att det är det är viktigt med fysiska bankkonor på hemorten, visar en purfärsk undersökning från Verian.

– Resultatet utmanar föreställningen att fysisk närvaro har spelat ut sin roll. Tvärtom ser många ett värde i att banken finns kvar lokalt, säger Björn Elfstrand, VD på Sparbankernas Riksförbund, i en kommentar.

"Många är förtvivlade"

Idag saknas ett bankkontor i mer än var åttonde kommun. 

Swedbank är en av bjässarna som i snabb takt stängt möjligheten för spontanbesök. För ett år sedan hade 23 av 142 av bankens kontor i Sverige genomfört förändringen.

Det har väckt stort missnöje på berörda orter. En av dem är Klippan i Skåne.

– Många är förtvivlade, har en bankkund berättat för Helsingborgs Dagblad.

Även yngre vill ha kvar kontoren

Swedbank förklaring är att två av tre kunder idag kontaktar banken via telefon och att anpassningen är nödvändig. 

Samtidigt vill en majoritet av den yngre befolkningen, som växt upp i ett digitalt samhälle, behålla de fysiska kontoren. Över hälften, 54 procent, i åldern 18-29 år anser att kontoren är viktiga och var tredje, 31 procent, betraktar dem som en trygghet.

Vi ser att även yngre generationer behöver vägledning och många efterfrågar personlig hjälp och vill besöka banken. Det mest intressanta är kanske att så många unga kopplar bankkontoret till trygghet, säger Björn Elfstrand.

LÄS MER: Stor vändning för jobbsökande

Ska bli mer tillgängliga

Tidigare har Swedbank legat i botten när det gäller kundnöjdheten bland privatkunder, enligt Svenskt Kvalitetsindex. Kritiken har främst handlat om att banken upplevs otillgänglig.

Förra året lovade Swedbanks vd Jens Henriksson att kunder max ska behöva vänta tre minuter i telefon för att få hjälp med sina ärenden.

– Där handlar det om att bättre utnyttja de instrument vi har för att bli mer tillgängliga för våra kunder, sade Jens Henriksson till Di förra sommaren.

LÄS MER:

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen