I NATT: Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2022 03 29

I den över 400 långa sidor rapporten riktas skarp kritik mot Sverige.

Hantering av samer

Främst handlar kritiken om Sveriges hantering av minoritetsbefolkningen samer och behandlingen av frågor som berör denna grupp.

Amnesty hänvisar till att flera vindkraft- och gruvexploateringar i norr har fortsatt trots högljudda protester från samer.

Ny lag kritiseras

I början av mars klubbades en ny lag igenom i Sverige. En konsultationsordning för det samiska folket trädde i kraft. Lagen innebär i korthet att Sveriges regering och myndigheter måste konsultera samerna i frågar som berör det samiska folket.

Trots att konsultationsordningen trätt i kraft får Sverige fortsatt kritik från Amnesty, som hänvisar att det inte på något sätt går att visa att den nya lagen ger samerna en möjlighet att säga nej i viktiga frågor.

Värnar inte om samer

– Sverige har upprepade gånger fått internationell kritik och det är den vi instämmer i. Att regeringen inte i tillräcklig utsträckning värnar om samernas rättigheter till inflytande och att de nuvarande formerna till konsultation som finns inte är fullgoda, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare, Amnesty Sverige till SVT Sápmi.

Kritiserad gruva

För några dagar sedan offentliggjorde regeringen sitt beslut att tillåta nästa steg för att bryta järnmalm i Kallakgruvan. Ett beslut som drabbar flera samebyar. Amnesty har tidigare kritiserat beslutet.

– Amnesty uttrycker sin djupaste solidaritet med det samiska folket i allmänhet och med Jåhkågasska, Sirges och Tuorpon samebyar i synnerhet. Trycket på rennäringen, och på den samiska kulturen i allmänhet, är redan enormt från vindkraft, skogsbruk, turism och klimatförändringar. Att etablera ut gruvor på samiskt kärnområde utan berörda samiska gruppers samtycke är att agera kortsiktigt och utan hänsyn till mänskliga rättigheter, klimat och framtida generationer, skrev organisationen i ett pressmeddelande.

Vapenvåldet och coronapandemin

Amnesty International kritiserar även Sverige för att vapenvåldet i landet har ökat. Särskilt i områden som befinner sig i socialt utanförskap.

Organisationen konstaterar även att Sverige trångboddhet och utanförskapsområden lett till att invandrargrupper i större utsträckning har drabbats av coronapandemin.

I övrigt kritiseras rika länder i världen för sin hantering av coronapandemin. I synnerhet riktas kritiken mot löften om en rättvis återhämtning efter pandemin, där alla länder, rika som fattiga, lovades medicinsk och ekonomisk hjälp.

Tomma löften

–  Ledare efter ledare gav löften om en nystart och nya och fungerande system för att ta itu med de djupt rotade ojämlikheter som förvärrades som en konsekvens av pandemin. Men verkligheten blev en tragisk fars om girighet och svek, som de genomförde i samverkan med företagsjättar. Effekterna av detta har skadat redan marginaliserade grupper, däribland de som lever i ihållande fattigdom, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Foto: C. Lue resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen