I NATT: Attack mot USA i Norge

2026 03 08

Polisen jagar gärningsmän efter en explosion vid ambassaden i Oslo.

En explosion har skett vid USA:s ambassad i Norges huvudstad Oslo.

Norsk polis har skickat stora resurser till platsen.

Helikoptrar, drönare och hundar har satts in i området, och polisen söker efter förövare.

”Har en aning om orsaken”

Runt klockan 01.00 i natt kom larm om en explosion vid USA:s ambassad i Oslo, rapporterar VG. Uppgifterna bekräftades av polisens insatsledare klockan 02.30.

Explosionen ska ha ägt rum vid ambassadens konsulära ingång, som uppges ha fått mindre skador i samband med smällen. Inga människor uppges ha skadats.

Polisen har en misstanke om vad som har använts för att orsaka explosionen.

– Vi har en aning om vad som orsakade det, men vill inte offentliggöra det nu, säger insatsledaren Michael Dellemyr till tidningen.

Polisens bombgrupp och bombplatstekniker är på plats.

”Hela huset skakade” – ”tung rök”

Vittnet berättar om dramatiska scener på platsen.

Boende i området berättar att de har hört en hög smäll, därefter har området fyllts av rök.

– Jag tittade på TV när det blev en smäll och hela huset skakade, berättar en boende i området för tidningen.

– Jag sov och väcktes av explosionen. Det var verkligen kraftfullt. Vi såg också tung rök från ambassaden, säger en annan granne.

Kort därefter anlände ett tiotal polisbilar.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt"

”Kollar bilarna”

Snart var det helikoptrar i luften och mycket polis på platsen, berättar vittnena.

Polisen satte också upp avspärrningar cirka 700 meter från ambassaden.

– De stoppar alla som kör nerför Holmenkollveien, tänder lamporna och kollar bilarna, säger en tipsare till tidningen.

Enligt polisens insatsledare har området kring ambassaden genomsökts för att säkerställa att det inte finns någon fara för anställda vid ambassaden eller för boende i området.

Polisen understryker i ett pressmeddelande att incidenter av det här slaget i det offentliga rummet tas på stort allvar.

Nu har man inlett en utredning och söker efter gärningspersoner. Den som har tips om händelsen eller har gjort observationer i området kring ambassaden mellan midnatt och 02.00 på natten uppmanas att höra av sig till polisen.

LÄS OCKSÅ: "USA kommer attackera oss" - Putins "hjärna" övertygad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen