Beskedet om Kennedys mördare har kommit

2022 01 17

Efter mer än 50 år i fängelse hade presidentkandidaten Robert F. Kennedys mördare hoppats på frigivning och i natt kom beskedet – nej.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom meddelade att 77-åriga Sirhan Sirhan får sitta kvar i fängelse där han befunnit sig sedan 1969.

Vann Kaliforniens primärval

Den då 24-årige Sirhan sköt Robert F. Kennedy, även känds om RFK, med flera skott på Ambassador Hotel i Los Angeles, den 5 juni 1968, där Kennedy höll sitt segertal efter vinsten i Kaliforniens primärval samma kväll.

Presidentens lillebror

Kennedy som var en yngre broder till president John F. Kennedy, som mördades i november 1963, hade goda chanser att vinna Demokraternas primärval och närmade sig Hubert Humphrey i delegaträkningen när mordet inträffade.

Emot Israel

Mördaren var emot Kennedys stöd till Israel och greps. Han dömdes till döden året därpå 1969 men straffet omvandlades till livstid i fängelse 1972. Han har i många år hävdat att han inte minns att han begick mordet och det har funnits teorier om en möjlig medhjälpare.

Rekommenderades frigiven

En myndighetspanel rekommenderade i augusti att Sirhan skulle bli villkorligt frigiven och guvernören har haft fem månader på sig att godkänna eller neka frigivandet. I natt svensk tid meddelade guvernör Gavin Newsom sitt besked i en text i Los Angeles Times.

Saknar insikt

– Efter att noga ha granskat fallet, inklusive dokument i Kaliforniens Delstatsarkiv, har jag beslutat att Sirhan inte har utvecklat det ansvarskännande och den insikt som krävs för att stödja en säker frigivning tillbaka till samhället. Jag måste avvisa Sirhans frigviningsbesked, skriver guvernören.

Symbol för politiskt våld

Guvernör Newsom framhåller också att trots att Sirhan är 77 år så förblir han en symbol för politiskt våld.

– Han förstår inte, och saknar kunskaperna att hantera, den komplexa risk hans självskapta rykte innebär. Han kan inte friges från fängelset på ett säkert sätt, anser guvernören.

16:e försöket

Det var den 16:e gången Sirhan sökt om att bli frigiven för mordet på Kennedy.

Familjen Kennedy gjorde i natt ett uttalande där de tackar guvernören för beslutet. Familjen betonar att de stödjer frigivning för personer som visar äkta ånger men Kennedys änka och barn anser inte att Sirhan visat ånger.

Robert F. Kennedys änka Ethel Kennedy är i dag 93 år.

Ingen tid i fängelse räcker

Familjen anser att fångens främsta argument är att han suttit många år i fängelse snarare än att han ångrat sig.

– Gången tid är inte tillräckligt. Ingen tid i fängelse är tillräcklig för frigivning om man helt saknar insikt i ett politiskt mord, kommenterar familjen Kennedy.

Foto: California Department of Corrections and Rehabilitation

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen