I NATT: Efter krigsprotesten i rysk tv – Nu är kvinnan försvunnen

2022 03 15

Mitt under bästa sändningstid på måndag i Rysslands Channel One dök en kvinna upp med en skylt bakom nyhetsläsaren.

På skylten stod det följande:

”NO WAR, följt av ”Russians against war” och, översatt till svenska, ”tro inte på propagandan, här ljuger de för dig”.

Anställd av tv-kanalen

Enligt uppgifter från flera medier heter kvinnan Maria Ovsyannikova och är anställd av Rysslands Channel One. I filmklippet säger hon att hon är ukrainare, uppmanar till protester mot kriget och framhäver att hon skäms över att arbeta för ”Kremls propagandaapparat”, rapporterar Financial Times, som har översatt hennes meddelande till ryska folket.

Arresterad av polis

Efter aktionen greps Ovsyannikova av polisen, rapporterar ryska människorättsgruppen OVD-Info human. Motiveringen är kortfattad. Kvinnan anklagas för att ha ”förtalat Rysslands väpnade styrkor”, uppger Financial Times.

Ovsyannikovas advokat har sagt att han inte kan hitta sin klient, trots tidigare rapporter om att hon förts till en polisstation i Moskva, rapporterar CNN.

Presidentens tack

I ett tal sent på måndagskvällen tackar Ukrainas president Volodymyr Zelensky kvinnan för hennes protest mot kriget.

– Jag är tacksam gentemot de ryssar som inte slutar försöka förmedla sanningen. Jag vill personligen tacka kvinnan som gick in i studion på Channel One med en anti- krigsskylt, säger Zelenskyj enligt The Guardian.

Zelenskys uppmaning: Överlämna er

I samma video skickar presidenten en uppmaning till de ryska ockupanterna i Ukraina.

– På uppdrag av det ukrainska folket ger jag er en chans. Om ni överlämnar er till våra styrkor kommer vi att behandla er som människor ska behandlas: med värdighet. Inte på det sätt som ni behandlas i er armé, och på det sätt ni behandlar vårt folk. Välj.

Foto: YT

Text: Redaktionen

Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Sverige blir en del av ett storskaligt amerikanskt samarbete.

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen

Unik syn på natthimlen i veckan – chansen kommer aldrig igen

2026 03 17

En komet från solsystemets yttersta regioner kommer nära jorden.

I mars 2024 upptäcktes en ny komet av den polske astronomen Kacper Wierzchoś.

Upptäckten bekräftades senare av observationer från James Webb-teleskopet.

Kometen kommer från det så kallade Oortmolnet – som är längre bort från solen än solsystemets yttersta planet, Neptunus.

I veckan kan den skådas med bara en kikare, rapporterar Illustrerad Vetenskap.

Unik syn

Som närmast kommer kometen att vara 150 miljoner kilometer från jorden.

Förmodligen kommer den därmed att vara synlig med kikare.

Illustrerad Vetenskap har några tips för den som vill ta chansen och skåda kometen.

– Nätterna runt den 19 mars är de bästa tiderna att se kometen. Det är nymåne här, så månens ljus inte stör. Hitta en mörk plats med fri sikt i västsydvästlig riktning.

Dit ska du titta

En bra kikare eller ett litet teleskop kan användas för att bevittna kometen.

– Gå ut när himlen har blivit mörk, strax efter skymningen. Rikta blicken mot sydväst, cirka fem grader under och 25 grader till höger om de tre stjärnorna i Orions bälte.

Kometen – som fått namnet C/2024 E1 – kommer enligt tidningen aldrig att kunna skådas igen.

Läs mer: Ryssland med ”massiv” plan – hela Europa kan tvingas tänka om

Även Lyriderna

Den kommande tiden kommer himlaobservatörer även att kunna skåda meteorregnet Lyriderna.

– Lyriderna är ett meteorskur med medelstyrka som vanligtvis ger bra observationstal under tre nätter kring maximum, förklarar American Meteor Society.

– Dessa meteorer saknar ofta långvariga spår, men kan producera eldklot. Meteorerna ses bäst från norra halvklotet, där radiantens position är högt på himlen vid gryning.

Om en månad

Om lite drygt en månad är chansen störst att få se Lyriderna.

– Lyriderna kommer nästa gång att nå sitt maximum under natten mellan 21–22 april 2026.

Läs mer: UPPGIFTER: “Trump befinner sig på bristningsgränsen”

Foto: L. Marconnet

Text: Redaktionen