I NATT: Enormt slukhål – flera personer skadade

2023 09 23

En vägsträcka på 150 meter har rasat ihop.

Under natten har ett enormt slukhål uppenbarat sig på E6:an i Stenungsund i Västra Götaland.

Det rör sig om ett stort ras där en vägsträcka på 150 meter har rasat ihop.

Flera fordon ska ha kört ner i hålet, och industribyggnader har följt med i fallet.

Det rapporterar SVT.

Flera personer skadade

Varningar har utfärdats för att få människor att undvika området då rasrisk alltjämt gäller.

Flera fordon har följt med i det stora raset, och åtminstone tre personer har förts till sjukhus.

– En sträcka på 150 meter har rasat och ett antal fordon har kört ned i hålet. Även intilliggande industribyggnader har rasat ner, säger ledningsbefäl Niclas Fogelqvist.

Oklart hur många

Ambulans, polis och räddningstjänst är just nu på plats men måste arbeta försiktigt med tanke på rasrisken.

Det är därför oklart exakt hur många som drabbats och hur allvarligt skadeläget är.

Nu kan E6:an förbli avstängd under en längre tid framöver.

– Statens geotekniska institut måste göra en bedömning av rasrisken i flera områden runt omkring innan vi vet hur stor avspärrningen kommer att bli, säger vakthavande befäl Fredrik Flyberg.

Det är oklart exakt vad som föranlett raset, men det har regnat mycket i området under den senaste tiden.

Ingen ström

Till följd av vägkollapsen står ett stort område i Stenungsund nu utan ström.

Vägen i fråga är avspärrad i båda riktningarna och väntas ha en mycket stor trafikpåverkan framöver.

Det finns uppgifter om att även en Burger King-restaurang följt med i raset.

Regnat mycket

Precis som i stora delar av landet har det regnat mycket i Västra Götaland under sommaren.

– Front efter front fyllde på med vind, åska och omfattande nederbörd vilket bidrog till extremt höga flöden i vattendrag, översvämningar och med vinden höga vattenstånd på västkusten, framhåller SMHI om vädret som varit.

Arkivfoto: Västragötalandsregionen EngFoto

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen