I NATT: Estland rasar mot Natos försvarsstrategi

2022 06 23

Estlands premiärminister Kaja Kallas går till hårt angrepp mot Nato.

På onsdagskvällen riktade hon skarp kritik mot militäralliansen försvarsplaner, som enligt henne utsätter Estland för en stor fara.

Kritiserar försvarsstrategi

I en intervju med Financial Times hävdar Kaja Kallas att Nato kommer att avvakta en längre tid om Ryssland invaderar baltstaterna Estland, Lettland och Litauen.

Premiärministerns säger att försvarsalliansens planer förutsätter att Ryssland intar länderna och kommer att hålla dem i 180 dagar.

Först därefter räknar Nato med att återta länderna.

”Utplånas från kartan”

Strategin är föråldrad enligt Estlands premiärminister och direkt livsfarlig. Hon pekar på förödelsen som Ryssland har orsakat i Ukraina under den drygt 100 dagar långa invasionen.

– Om du jämför storleken på Ukraina och de baltiska länderna, så skulle det innebära att våra länder och vår kultur förstörs fullständigt. Århundranden av historia och kultur skulle utplånas från kartan, säger hon till Financial Times.

Innan toppmötet

Uttalandet från den estniska premiärministern kommer endast några dagar före Natos toppmöte i Madrid den 28-30 juni.

Militäralliansens östra flank kommer att vara en viktig diskussionspunkt i skenet av Rysslands invasion av Ukraina.

Flera Natotjänstemän har framhävt att alliansens försvarsmodell i Baltikum inte längre är tillräcklig, rapporterar Bloomberg.

Spänningarna ökar

Moskvas aggression mot baltstaterna har intensifierats de senaste dagarna.

Ryssland har simulerat missilattacker mot estniskt territorium.

Kusti Salm, stabschef för det estniska försvarsministeriet, bekräftade uppgifterna under onsdagen.

– Just nu pågår övningar där ryssarna simulerar missilattacker mot estniskt territorium, sa han till den finska tidningen Iltalehti.

Kränkt luftrum

Kusti Salm berättade även att flera ryska helikoptrar har kränkt de baltiska ländernas luftrum de senaste dagarna.

– Ryska helikoptrar har begått flera gränsöverträdelser. Det har inte handlat om fartyg fem mil utanför kusten eller långt ifrån med flyg, utan om helikoptrar. Helikoptrar flyger inte över gränsen av misstag. Det har varit flera fall de senaste dagarna

Mycket allvarligt

Det estniska försvarsministeriet anser att situationen är mycket allvarlig.

– Ryssarna tycker att vi inte förtjänar självständighet. Deras senaste verksamhet och strategiska kommunikation stödjer denna slutsats, konstaterade Kusti Salm.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen