I NATT: FN har skickat brev till Ryssland – ”Konkreta förslag”

2023 09 01

FN:s generalsekreterare António Guterres har skickat ett brev till Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

I brevet förekommer flera ”konkreta förslag” för att kunna förnya spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina.

Ett avtal som skulle innebära att Ukraina återigen kan exportera spannmål till omvärlden via Svarta havet – ett hav som den ryska flottan kontrollerar.

– Det är extremt viktigt att spannmålsavtalet förnyas, säger António Guterres enligt CNN.

Enligt FN-chefen skulle de nya förslagen innebära en säkrare livsmedelsmarknad, lägre globala priser och en större tillgång till mat.

– Framför allt skulle det skapa bättre villkor för utvecklingsländerna, säger Guterres.

Han tillägger att FN kommer att ”ta hänsyn till de ryska kraven”.

Drog sig ur i somras

Ryssland valde att inte förlänga avtalet i juli, nästan ett år efter att avtalet förhandlats fram med hjälp av Turkiet och FN.

Avtalet garanterade en säker passage  av ukrainskt spannmål genom Svarta havet och underlättade även för export av ryskt spannmål och gödningsmedel.

När avtalet var aktivt exporterades nästan 33 miljoner ton spannmål från Ukraina, enligt FN:s statistik.

Hotar att attackera fartyg

Efter att avtalet löpt ut har Ryssland återgått till en allt mer aggressiv retorik.

Moskva har hotat att attackera civila fartyg på Svarta havet som åker mot Ukraina.

– Alla fraktfartyg som seglar till ukrainska hamnar vid Svarta havet ska betraktas som ”potentiella bärare av militär utrustning”, har det ryska försvarsdepartementet framhållit i ett uttalande.

Lavrov kommenterar

Tidigare under torsdagen uppgav den ryske utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland är redo att återuppta avtalet, men att Moskva kräver garantier om att löften uppfylls.

Ryssland har ihärdigt klagat på att förmåner som ska betalas enligt avtalet aldrig förverkligas.

Lavrov kommenterade situationen under torsdagen på en pressträff i Moskva.

– Det finns fortfarande inte en enda garanti i detta avtal. Det finns bara löften om att försöka. Och allt beror på att väst hindrar lösningen på problemet, sa Lavrov och tillade:

– När vi kan få garantier om att ett konkret resultat kommer att uppnås. Då kommer avtalet att återupptas i sin helhet.

Foto: B. Kim resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen