I NATT: FN har skickat brev till Ryssland – ”Konkreta förslag”

2023 09 01

FN:s generalsekreterare António Guterres har skickat ett brev till Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

I brevet förekommer flera ”konkreta förslag” för att kunna förnya spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina.

Ett avtal som skulle innebära att Ukraina återigen kan exportera spannmål till omvärlden via Svarta havet – ett hav som den ryska flottan kontrollerar.

– Det är extremt viktigt att spannmålsavtalet förnyas, säger António Guterres enligt CNN.

Enligt FN-chefen skulle de nya förslagen innebära en säkrare livsmedelsmarknad, lägre globala priser och en större tillgång till mat.

– Framför allt skulle det skapa bättre villkor för utvecklingsländerna, säger Guterres.

Han tillägger att FN kommer att ”ta hänsyn till de ryska kraven”.

Drog sig ur i somras

Ryssland valde att inte förlänga avtalet i juli, nästan ett år efter att avtalet förhandlats fram med hjälp av Turkiet och FN.

Avtalet garanterade en säker passage  av ukrainskt spannmål genom Svarta havet och underlättade även för export av ryskt spannmål och gödningsmedel.

När avtalet var aktivt exporterades nästan 33 miljoner ton spannmål från Ukraina, enligt FN:s statistik.

Hotar att attackera fartyg

Efter att avtalet löpt ut har Ryssland återgått till en allt mer aggressiv retorik.

Moskva har hotat att attackera civila fartyg på Svarta havet som åker mot Ukraina.

– Alla fraktfartyg som seglar till ukrainska hamnar vid Svarta havet ska betraktas som ”potentiella bärare av militär utrustning”, har det ryska försvarsdepartementet framhållit i ett uttalande.

Lavrov kommenterar

Tidigare under torsdagen uppgav den ryske utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland är redo att återuppta avtalet, men att Moskva kräver garantier om att löften uppfylls.

Ryssland har ihärdigt klagat på att förmåner som ska betalas enligt avtalet aldrig förverkligas.

Lavrov kommenterade situationen under torsdagen på en pressträff i Moskva.

– Det finns fortfarande inte en enda garanti i detta avtal. Det finns bara löften om att försöka. Och allt beror på att väst hindrar lösningen på problemet, sa Lavrov och tillade:

– När vi kan få garantier om att ett konkret resultat kommer att uppnås. Då kommer avtalet att återupptas i sin helhet.

Foto: B. Kim resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen