I NATT: FN har skickat brev till Ryssland – ”Konkreta förslag”

2023 09 01

FN:s generalsekreterare António Guterres har skickat ett brev till Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

I brevet förekommer flera ”konkreta förslag” för att kunna förnya spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina.

Ett avtal som skulle innebära att Ukraina återigen kan exportera spannmål till omvärlden via Svarta havet – ett hav som den ryska flottan kontrollerar.

– Det är extremt viktigt att spannmålsavtalet förnyas, säger António Guterres enligt CNN.

Enligt FN-chefen skulle de nya förslagen innebära en säkrare livsmedelsmarknad, lägre globala priser och en större tillgång till mat.

– Framför allt skulle det skapa bättre villkor för utvecklingsländerna, säger Guterres.

Han tillägger att FN kommer att ”ta hänsyn till de ryska kraven”.

Drog sig ur i somras

Ryssland valde att inte förlänga avtalet i juli, nästan ett år efter att avtalet förhandlats fram med hjälp av Turkiet och FN.

Avtalet garanterade en säker passage  av ukrainskt spannmål genom Svarta havet och underlättade även för export av ryskt spannmål och gödningsmedel.

När avtalet var aktivt exporterades nästan 33 miljoner ton spannmål från Ukraina, enligt FN:s statistik.

Hotar att attackera fartyg

Efter att avtalet löpt ut har Ryssland återgått till en allt mer aggressiv retorik.

Moskva har hotat att attackera civila fartyg på Svarta havet som åker mot Ukraina.

– Alla fraktfartyg som seglar till ukrainska hamnar vid Svarta havet ska betraktas som ”potentiella bärare av militär utrustning”, har det ryska försvarsdepartementet framhållit i ett uttalande.

Lavrov kommenterar

Tidigare under torsdagen uppgav den ryske utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland är redo att återuppta avtalet, men att Moskva kräver garantier om att löften uppfylls.

Ryssland har ihärdigt klagat på att förmåner som ska betalas enligt avtalet aldrig förverkligas.

Lavrov kommenterade situationen under torsdagen på en pressträff i Moskva.

– Det finns fortfarande inte en enda garanti i detta avtal. Det finns bara löften om att försöka. Och allt beror på att väst hindrar lösningen på problemet, sa Lavrov och tillade:

– När vi kan få garantier om att ett konkret resultat kommer att uppnås. Då kommer avtalet att återupptas i sin helhet.

Foto: B. Kim resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen