Gyllene chans för Joe Biden

2022 03 22

Efter en lång vinter full av bekymmer med pandemin och hög inflation kom i natt en riktigt positiv nyhet för USA:s president.

Efter snart 30 år som en av landets främsta domare i USA:s Högsta Domstol meddelar den vänsterinriktade domaren Stephen Breyer, 83-år, att han går i pension. Han är andra personen från höger i nedre raden på bilden. 

Stor möjlighet 

Som president får Joe Biden därmed möjlighet att utse hans ersättare vilket ses som en av de viktigaste möjligheterna en sittande amerikansk president har att påverka USA:s samhällsutveckling på både kort och lång sikt. 

1) Kan uppfylla vallöfte

Under Demokraternas primärval gick Joe Biden ut och lovade att skriva historia om han blev vald till president – och det handlade om Högsta Domstolen. Han lovade att utse den första afroamerikanska kvinnan i USA:s historia till domare. Att uppfylla vallöften är något som uppskattas av väljarna.

2) Kan öka afroamerikaners stöd

Att utse en afroamerikansk kvinna till domare lär öka stödet för president Biden bland afroamerikanska väljare vilket är något Demokraterna är i stort behov av. Enligt Pews senaste mätning är stödet för Joe Biden bara 60 procent bland afroamerikanska väljare vilket är en låg nivå för en demokrat.

3) Styr om medias fokus

Nomineringen av en ny domare väntas få mycket stort utrymme i amerikansk media samtidigt som nyheten riktar positivt ljus kring Joe Biden. Därmed blir det mindre medieutrymme för alla negativa nyheter vilket är ett opinionsplus för Joe Biden.

Inte bara rosor

Allt är dock inte rosor för presidenten som måste få med sig de två demokratiska senatorerna Kyrsten Sinema från Arizona och Joe Manchin från West Virginia som båda varit emot fler av Joe Bidens nyckelreformer.

Riskerar svidande förlust

Skulle Biden misslyckas med att få igenom sitt förslag till ny domare i senaten så blir det en svidande förlust. Man kan räkna med att han stämmer av sin nominering med de två senatorerna för att försäkra sig om dras stöd på förhand.

Demokraternas högersenator

West Virginiasenator Joe Manchin, som med klar marginal är den mest högerinriktade senatorn inom Demokraterna, röstade ja till två av de tre domare som Donald Trump nominerade. Hans nejröst kom när Trump utsåg högerkonservativa Amy Barrett 2020.

Fel väg att gå

Manchins motivering var dock att han ansåg att omröstningen kom för nära valet 2020 och att det därför var fel väg att gå.

– En farlig partisk väg, kallade senator Manchin Trumps beslut att genomföra nomineringen trots att valdagen bara var en dryg vecka bort.

Många problem för Biden

Bidens popularitetssiffror har fallit till mycket låga nivåer med anledning av bland annat pandemin, den höga inflationen som hotar ekonomin och risken för ett ryskt anfall mot Ukraina. Opinionsraset tog fart på riktigt vid USA:s hastiga uttåg från Afghanistan när talibanerna tog över styret.

En gyllene chans

För att höja Demokraternas opinionssiffror inför mellanårsvalet i höst är presidenten i stort behov av att lyfta sina egna popularitetssiffror. Och att utse en ny domare –möjligen USA:s första afroamerikanska kvinna – ger Joe Biden en gyllene chans.

Övervikt med 6 mot 3

Just nu är det en övervikt för konservativa domare i Högsta Domstolen med 6 mot 3 för de liberala. Joe Biden får därmed inte möjlighet att ändra domstolens majoritetsinriktning.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen


17 nov 2025

JUST NU: Elen är för billig – historiskt nödåtgärd i Sverige

2025 11 17

Elen är för billig i delar av Sverige.

Det får konsekvenser.

Låga elpriser i norra delarna av landet i kombination med höga vattenflöden gör att historiska mängder vatten dumpas från kraftverken utan att bli el, rapporterar SR. Aldrig förr har så mycket vatten släppts förbi turbinerna.

Enligt Jens Berggren, energiexpert på Vattenfall, är det en ovanlig situation.

– Dessa enorma vattenmängder vi har i Sverige gör att vi ibland måste spilla vatten, alltså släppa det förbi dammarna utan att de går igenom turbinerna och därmed genererar el.

Aldrig sett liknande

Jens Berggren understryker att åtgärden handlar om en säkerhetsfråga. Den måste prioriteras, även om ett värde går förlorat när vattnet släpps förbi turbinerna.

Men samtidigt som priserna är så låga i norr stiger elpriset i södra delarna av landet. Just nu är priset 3-4 gånger högre i de två sydligaste elprisområdena, enligt SR.

Vattenfalls energiexpert menar att han aldrig varit med om något liknande tidigare under motsvarande tid på året.

– Jag tror inte att det har varit riktigt så här mycket överkapacitet. Samtidigt rinner det till nytt vatten fortfarande, det kommer ytterligare regn och det fylls hela tiden på.

LÄS MER: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Nästa halva landets produktion

I Sverige finns omkring 2 000 vattenkraftverk. Tillsammans står de för ungefär 45 procent av landets totala energiproduktion, enligt siffror från Vattenfall.

–  Det betyder att vi kan lagra vatten i dammarna när efterfrågan är låg och släppa ut vattnet när efterfrågan är större, förklarar Vattenfall på sin hemsida och tillägger:

– Vi kan till exempel spara på vattenkraften de dagar det blåser mer och det produceras mycket vindkraft. På så sätt kan vi hålla en jämn nivå av energiproduktion i landet.

LÄS MER: Årets uppgång utraderad – valuta faller kraftigt

Foto: Tomas Ärlemo/Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


17 nov 2025

Ny hastighetsgräns föreslås på Sveriges motorvägar

2025 11 17

Hastighetsgränserna på Sveriges vägar har återkommande varit uppe för diskussion.

I somras uppmärksammade exempelvis Riksförbundet M Sverige att Trafikverket den senaste tiden sänkt hastigheten på fler platser till jämna steg, framför allt till 40, 60 80 och 100 kilometer i timmen.

Enligt konsumentföreningen har åtgärden vidtagits istället för att “investera i förbättrade vägar”. Organisationen menar att 120-vägarna, de snabbaste i landet, också är några av de säkraste.

– Där finns stora säkerhetsmarginaler och separerade körfält. Man kan förstås inte bygga vägar på det viset i hela landet, men det visar tydligt att den fysiska miljön i trafiken spelar roll, sade Jacob Sidenvall från M Sverige i somras.

Förslag i riksdagen

Nu har diskussionen om hastighetsgränserna i Sverige nått politiken.

Exempelvis kommer riksdagen att behöva ta ställning till ett nytt förslag om höjd hastighetsgräns på motorvägarna.

Detta efter att den moderata riksdagsledamoten Lars Beckman lämnat in en motion i ämnet.

I Sverige finns det på nationella vägar som E4:an där långa sträckor är en maxhastighet på 80 km/timmen. Det är otillfredsställande för den som arbetspendlar mellan två orter dag efter dag, framhåller Lars Beckman i sin motion.

LÄS MER: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Vill se 140 km/h

Enligt ledamoten finns det “ingen anledning att ha en lägre hastighet än nödvändigt”. Enligt förslaget skulle det till och med kunna gälla 140 kilometer i timmen på flera vägar – 20 kilometer mer än den nuvarande högsta hastigheten.

– På andra vägar som mellan Gävle och Uppsala är det en maxhastighet på 120 kilometer i timmen där det skulle kunna vara en högre hastighet då vägen är fyrfilig. I många andra länder är maxhastigheten 130 eller 140 kilometer i timmen där det är möjligt med anledning av vägens beskaffenhet, menar Lars Beckman och avslutar:

– Det vore rimligt att hastigheterna höjs generellt på det statliga vägnätet.

Tidigare har det även föreslagits en sänkt hastighetsgräns på en del av E6 som går genom Göteborg. Det var Centerpartiet som stod bakom förslaget.

LÄS MER: Nordisk bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Foto: Kävlinge kommun

Text: Redaktionen