Gyllene chans för Joe Biden

2022 03 22

Efter en lång vinter full av bekymmer med pandemin och hög inflation kom i natt en riktigt positiv nyhet för USA:s president.

Efter snart 30 år som en av landets främsta domare i USA:s Högsta Domstol meddelar den vänsterinriktade domaren Stephen Breyer, 83-år, att han går i pension. Han är andra personen från höger i nedre raden på bilden.

Stor möjlighet

Som president får Joe Biden därmed möjlighet att utse hans ersättare vilket ses som en av de viktigaste möjligheterna en sittande amerikansk president har att påverka USA:s samhällsutveckling på både kort och lång sikt.

1) Kan uppfylla vallöfte

Under Demokraternas primärval gick Joe Biden ut och lovade att skriva historia om han blev vald till president – och det handlade om Högsta Domstolen. Han lovade att utse den första afroamerikanska kvinnan i USA:s historia till domare. Att uppfylla vallöften är något som uppskattas av väljarna.

2) Kan öka afroamerikaners stöd

Att utse en afroamerikansk kvinna till domare lär öka stödet för president Biden bland afroamerikanska väljare vilket är något Demokraterna är i stort behov av. Enligt Pews senaste mätning är stödet för Joe Biden bara 60 procent bland afroamerikanska väljare vilket är en låg nivå för en demokrat.

3) Styr om medias fokus

Nomineringen av en ny domare väntas få mycket stort utrymme i amerikansk media samtidigt som nyheten riktar positivt ljus kring Joe Biden. Därmed blir det mindre medieutrymme för alla negativa nyheter vilket är ett opinionsplus för Joe Biden.

Inte bara rosor

Allt är dock inte rosor för presidenten som måste få med sig de två demokratiska senatorerna Kyrsten Sinema från Arizona och Joe Manchin från West Virginia som båda varit emot fler av Joe Bidens nyckelreformer.

Riskerar svidande förlust

Skulle Biden misslyckas med att få igenom sitt förslag till ny domare i senaten så blir det en svidande förlust. Man kan räkna med att han stämmer av sin nominering med de två senatorerna för att försäkra sig om dras stöd på förhand.

Demokraternas högersenator

West Virginiasenator Joe Manchin, som med klar marginal är den mest högerinriktade senatorn inom Demokraterna, röstade ja till två av de tre domare som Donald Trump nominerade. Hans nejröst kom när Trump utsåg högerkonservativa Amy Barrett 2020.

Fel väg att gå

Manchins motivering var dock att han ansåg att omröstningen kom för nära valet 2020 och att det därför var fel väg att gå.

– En farlig partisk väg, kallade senator Manchin Trumps beslut att genomföra nomineringen trots att valdagen bara var en dryg vecka bort.

Många problem för Biden

Bidens popularitetssiffror har fallit till mycket låga nivåer med anledning av bland annat pandemin, den höga inflationen som hotar ekonomin och risken för ett ryskt anfall mot Ukraina. Opinionsraset tog fart på riktigt vid USA:s hastiga uttåg från Afghanistan när talibanerna tog över styret.

En gyllene chans

För att höja Demokraternas opinionssiffror inför mellanårsvalet i höst är presidenten i stort behov av att lyfta sina egna popularitetssiffror. Och att utse en ny domare –möjligen USA:s första afroamerikanska kvinna – ger Joe Biden en gyllene chans.

Övervikt med 6 mot 3

Just nu är det en övervikt för konservativa domare i Högsta Domstolen med 6 mot 3 för de liberala. Joe Biden får därmed inte möjlighet att ändra domstolens majoritetsinriktning.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 26

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT.

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström.

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

Elområde Luleå SE 1
Elområde Sundsvall SE 2
Elområde Stockholm SE 3
Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Mystisk farkost i vattnet – stor insats

2025 12 26

En mystisk farkost har setts i svenskt vatten.

En stor insats pågår vid Musköbasen i Stockholms skärgård.

En privatperson har slagit larm om att någonting mystiskt har setts i vattnet.

”Något i vattnet – som sedan försvunnit”

Försvarsmakten har en pågående insats och har haft hjälp av Sjöräddningen.

– Det var väldigt oklart vad personen hade sett, men något i vattnet som sedan försvunnit. För att ta det säkra före det osäkra skickade vi dit en båt från Sjöräddningssällskapet, säger Emma Nykvist, sjöräddningsledare, till Expressen.

Händelser i Östersjön väcker uppseende med tanke på Rysslands fientliga agerande i området.

Så sent som för några veckor sedan larmade den svenska marinens operativa chef Marko Petkovic om att marinen stöter på ryska ubåtar ”nästan varje vecka”, rapporterade The Guardian.

– Den dag vi ser framför oss någon form av vapenstillestånd i Ukraina så är Försvarsmakten och marinen övertygad om att Ryssland kommer att omdisponera mer förmåga, mer personal, mer enheter till den här regionen också, sade Petkovic till TV4.

Det är dock oklart vad det är som har setts vid Musköbasen nu på juldagen.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

”Kommer vara kvar på platsen”

Försvarsmakten och Sjöräddningen har framför allt misstänkt att det kan handla om en privat båt som har hamnat i sjönöd.

Men sökandet i området har inte gett något resultat.

Trots det kommer Försvarsmakten att fortsätta sin insats vid Muskö örlogsbas, som alltså är en viktig militäranläggning.

– Vi kommer att vara kvar ett tag på platsen, men man har inte kunnat hitta något, vrakdelar eller så, säger Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör Marie Tisäter.

Sjöräddningen uppger emellertid att de har lämnat platsen.

Dramatiska händelser i Östersjön

Musköbasen är till stor del insprängd i urberget på Muskö och används som strategisk bas för den svenska marinen.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har läget varit extra spänt i och kring Östersjön, och det har skett flera incidenter, bland annat relaterade till den ryska skuggflottan.

Så sent för några dagar sedan kom nyheten att Tullverket hade bordat ett ryskt fartyg som ankrat utanför Höganäs.

Fartyget fick senare lämna svenskt vatten.

LÄS OCKSÅ: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Foto: P. Kuzovkova

Text: Redaktionen