Gyllene chans för Joe Biden

2022 03 22

Efter en lång vinter full av bekymmer med pandemin och hög inflation kom i natt en riktigt positiv nyhet för USA:s president.

Efter snart 30 år som en av landets främsta domare i USA:s Högsta Domstol meddelar den vänsterinriktade domaren Stephen Breyer, 83-år, att han går i pension. Han är andra personen från höger i nedre raden på bilden. 

Stor möjlighet 

Som president får Joe Biden därmed möjlighet att utse hans ersättare vilket ses som en av de viktigaste möjligheterna en sittande amerikansk president har att påverka USA:s samhällsutveckling på både kort och lång sikt. 

1) Kan uppfylla vallöfte

Under Demokraternas primärval gick Joe Biden ut och lovade att skriva historia om han blev vald till president – och det handlade om Högsta Domstolen. Han lovade att utse den första afroamerikanska kvinnan i USA:s historia till domare. Att uppfylla vallöften är något som uppskattas av väljarna.

2) Kan öka afroamerikaners stöd

Att utse en afroamerikansk kvinna till domare lär öka stödet för president Biden bland afroamerikanska väljare vilket är något Demokraterna är i stort behov av. Enligt Pews senaste mätning är stödet för Joe Biden bara 60 procent bland afroamerikanska väljare vilket är en låg nivå för en demokrat.

3) Styr om medias fokus

Nomineringen av en ny domare väntas få mycket stort utrymme i amerikansk media samtidigt som nyheten riktar positivt ljus kring Joe Biden. Därmed blir det mindre medieutrymme för alla negativa nyheter vilket är ett opinionsplus för Joe Biden.

Inte bara rosor

Allt är dock inte rosor för presidenten som måste få med sig de två demokratiska senatorerna Kyrsten Sinema från Arizona och Joe Manchin från West Virginia som båda varit emot fler av Joe Bidens nyckelreformer.

Riskerar svidande förlust

Skulle Biden misslyckas med att få igenom sitt förslag till ny domare i senaten så blir det en svidande förlust. Man kan räkna med att han stämmer av sin nominering med de två senatorerna för att försäkra sig om dras stöd på förhand.

Demokraternas högersenator

West Virginiasenator Joe Manchin, som med klar marginal är den mest högerinriktade senatorn inom Demokraterna, röstade ja till två av de tre domare som Donald Trump nominerade. Hans nejröst kom när Trump utsåg högerkonservativa Amy Barrett 2020.

Fel väg att gå

Manchins motivering var dock att han ansåg att omröstningen kom för nära valet 2020 och att det därför var fel väg att gå.

– En farlig partisk väg, kallade senator Manchin Trumps beslut att genomföra nomineringen trots att valdagen bara var en dryg vecka bort.

Många problem för Biden

Bidens popularitetssiffror har fallit till mycket låga nivåer med anledning av bland annat pandemin, den höga inflationen som hotar ekonomin och risken för ett ryskt anfall mot Ukraina. Opinionsraset tog fart på riktigt vid USA:s hastiga uttåg från Afghanistan när talibanerna tog över styret.

En gyllene chans

För att höja Demokraternas opinionssiffror inför mellanårsvalet i höst är presidenten i stort behov av att lyfta sina egna popularitetssiffror. Och att utse en ny domare –möjligen USA:s första afroamerikanska kvinna – ger Joe Biden en gyllene chans.

Övervikt med 6 mot 3

Just nu är det en övervikt för konservativa domare i Högsta Domstolen med 6 mot 3 för de liberala. Joe Biden får därmed inte möjlighet att ändra domstolens majoritetsinriktning.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen

29nov2025

JUST NU: Rysk jättehamn under attack – ”bortom räddning”

2025 11 29

En undervattensattack stoppar delar av den ryska oljeexporten.

Den ryska krigskassan finansieras till stor del av inkomster från oljeindustrin.

Nu tvingas den ryska exporten från hamnen i Novorossiysk till ett stopp efter att en ukrainsk undervattensattack slagit ut en terminal vid hamnen, uppger flera medier.

– Hamnen fick betydande skador och är bortom räddning, rapporterar RBC-Ukraine.

– Drönarna attackerade och slog helt ut kajen i Novorossiysk, vilket stoppade oljeleveranserna, rapporterar ryska Tass.

Stoppar exporten

Till följd av attacken stoppas nu alltså alla oljeleveranser från hamnen.

Flera fartyg tvingas också lämna hamnen.

– Enligt order utfärdad av kaptenen för hamnen i Novorossiysk avbröts lastoperationer och andra aktiviteter, och tankfartyg flyttades utanför hamnens vatten, uppger det ryska hamnföretaget, rapporterar Tass.

Enligt ryska uppgifter orsakade attacken inga dödsfall.

– Det finns inga dödsoffer bland personal eller andra entreprenörer, framhåller företaget.

Ingen olja ska ha spillts ut i Svarta havet.

Jättehamn

Hamnen i Novorossiysk är en av Rysslands viktigaste oljehamnar i Svart havet står för omkring två procent av den globala oljetillgången, rapporterar Reuters.

Under gårdagen fattade ett tankfartyg, Kairo som seglar under gambisk flagg, eld i Svarta havet efter en explosion som orsakades av ”yttre påverkan”.

Fartyg var på väg från Egypten till hamnen i Novorossiysk, och misstänks vara en del av den ryska skuggflottan.

LÄS OCKSÅ: Rysk långdistansmissil exploderar vid start – se videon här

Ett fartyg till

Senare kom också rapporter om ytterligare ett fartyg, Virat, som fattat eld.

– Inom en timme rapporterade sjömyndigheten att en andra tanker "träffades" när den seglade i Svarta havet cirka 35 sjömil utanför Turkiets kust, uppger AP.

Efter en turkisk räddningsinsats kunde alla besättningsmedlemmar evakueras oskadda.

– Alla 20 besättningsmedlemmar ombord på Virat är säkra, även om kraftig rök rapporterades i maskinrummet, uppger den turkiska sjöfartsmyndigheten.

– Alla 25 besättningsmän ombord på Kairos evakuerades säkert.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Foto: K. Sergeychik

Text: Redaktionen

29nov2025

Upprört i Tidöpartierna – ”får inte prata”

2025 11 29

En laddad fråga väcker lokal splittring i Tidösamarbetet.

Vid årsskiftet höjs återvandringsbidraget, efter ett beslut från regeringen.

– Du som har fått uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och vill flytta tillbaka till ditt hemland eller till annat land där du har rätt att bo, kan ansöka om ett ekonomiskt stöd hos Migrationsverket, uppger regeringen.

– En ensamstående vuxen kan få max 350 000 kronor. Ett hushåll med vuxna och barn kan som mest få 600 000 kronor.

Men trots regeringens beslut råder inte total enighet bland Tidöpartierna.

Tackade nej

I samband med beslutet kring återvandringsbidraget bjöds Sveriges kommuner in för att möta regeringens nationella samordnare, för information och samtal.

Många kommuner tackade nej till inbjudan, däribland Göteborgs kommun.

– Jag kan notera att det i allra flest fall rör sig om socialdemokratiska kommunledningar. Jag tror att de gör det här för att de i realiteten vill bilda regering med två partier som vill ha en helt oreglerad invandring, sa migrationsminister Johan Forssell (M), till SVT då.

SD lyfter frågan igen

Göteborg kommuns nej fick Jörgen Fogelklou (SD), kommunalråd i kommunen, att yrka på att man ändå skulle bjuda den nationella samordnaren till Göteborg.

Förslaget fick stöd av samarbetspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna, men Liberalerna valde att motsätta sig Tidökollegorna och förslaget föll därför i omröstningen.

Och det liberala kommunalrådet Axel Darvik (L) ser inget problem med att partiet väljer att rösta på oppositionens linje.

– Nej, det tycker jag inte, därför att i grund i botten tycker jag att det här beloppet är alldeles för högt. Sedan är det upp till förvaltningar och Migrationsverket att sköta det, säger han, till GP.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Får inte prata”

Liberalernas linje möts nu av skarp kritik från de övriga Tidöpartierna.

– Yrkandet försöker någonstans förtydliga att det är okej att ha dialog. Genom att avslå det säger man tvärtom, det är det som är signalen nu: Nu får ni inte prata med statsmakterna om frivillig återvandring, säger Moderaternas Axel Josefsson, till tidningen.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen