Gyllene chans för Joe Biden

2022 03 22

Efter en lång vinter full av bekymmer med pandemin och hög inflation kom i natt en riktigt positiv nyhet för USA:s president.

Efter snart 30 år som en av landets främsta domare i USA:s Högsta Domstol meddelar den vänsterinriktade domaren Stephen Breyer, 83-år, att han går i pension. Han är andra personen från höger i nedre raden på bilden.

Stor möjlighet

Som president får Joe Biden därmed möjlighet att utse hans ersättare vilket ses som en av de viktigaste möjligheterna en sittande amerikansk president har att påverka USA:s samhällsutveckling på både kort och lång sikt.

1) Kan uppfylla vallöfte

Under Demokraternas primärval gick Joe Biden ut och lovade att skriva historia om han blev vald till president – och det handlade om Högsta Domstolen. Han lovade att utse den första afroamerikanska kvinnan i USA:s historia till domare. Att uppfylla vallöften är något som uppskattas av väljarna.

2) Kan öka afroamerikaners stöd

Att utse en afroamerikansk kvinna till domare lär öka stödet för president Biden bland afroamerikanska väljare vilket är något Demokraterna är i stort behov av. Enligt Pews senaste mätning är stödet för Joe Biden bara 60 procent bland afroamerikanska väljare vilket är en låg nivå för en demokrat.

3) Styr om medias fokus

Nomineringen av en ny domare väntas få mycket stort utrymme i amerikansk media samtidigt som nyheten riktar positivt ljus kring Joe Biden. Därmed blir det mindre medieutrymme för alla negativa nyheter vilket är ett opinionsplus för Joe Biden.

Inte bara rosor

Allt är dock inte rosor för presidenten som måste få med sig de två demokratiska senatorerna Kyrsten Sinema från Arizona och Joe Manchin från West Virginia som båda varit emot fler av Joe Bidens nyckelreformer.

Riskerar svidande förlust

Skulle Biden misslyckas med att få igenom sitt förslag till ny domare i senaten så blir det en svidande förlust. Man kan räkna med att han stämmer av sin nominering med de två senatorerna för att försäkra sig om dras stöd på förhand.

Demokraternas högersenator

West Virginiasenator Joe Manchin, som med klar marginal är den mest högerinriktade senatorn inom Demokraterna, röstade ja till två av de tre domare som Donald Trump nominerade. Hans nejröst kom när Trump utsåg högerkonservativa Amy Barrett 2020.

Fel väg att gå

Manchins motivering var dock att han ansåg att omröstningen kom för nära valet 2020 och att det därför var fel väg att gå.

– En farlig partisk väg, kallade senator Manchin Trumps beslut att genomföra nomineringen trots att valdagen bara var en dryg vecka bort.

Många problem för Biden

Bidens popularitetssiffror har fallit till mycket låga nivåer med anledning av bland annat pandemin, den höga inflationen som hotar ekonomin och risken för ett ryskt anfall mot Ukraina. Opinionsraset tog fart på riktigt vid USA:s hastiga uttåg från Afghanistan när talibanerna tog över styret.

En gyllene chans

För att höja Demokraternas opinionssiffror inför mellanårsvalet i höst är presidenten i stort behov av att lyfta sina egna popularitetssiffror. Och att utse en ny domare –möjligen USA:s första afroamerikanska kvinna – ger Joe Biden en gyllene chans.

Övervikt med 6 mot 3

Just nu är det en övervikt för konservativa domare i Högsta Domstolen med 6 mot 3 för de liberala. Joe Biden får därmed inte möjlighet att ändra domstolens majoritetsinriktning.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen

Lavinartad ökning av allvarlig sjukdom i Sverige

2026 03 31

En kronisk sjukdom ökar kraftigt i Sverige.

Kronisk tarminflammation är en sjukdom som blir allt vanligare i hela världen.

Särskilt i Sverige är talen mycket höga, enligt en specialistläkare.

Bland barn har antalet drabbade nästan fördubblats de senaste decennierna.

”Kan vara något vi äter”

I kategorin inflammatoriska tarmsjukdomar ingår Crohns sjukdom och ulcerös kolit.

Det handlar om autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret attackerar tarmen, rapporterar TV4.

Sverige har bland de högsta talen av antal drabbade, uppger Rana Eizad, specialistläkare i internmedicin.

Forskning från Danmark om barn som har insjuknat mellan 1978 och 2020 visar på en trefaldig till fyrfaldig ökning. Från fyra per 100 000 barn före 1990, till 15 barn per 100 000 idag.

Orsakerna tros vara flera. Genetik har en stor påverkan, men även exempelvis vår kosthållning kan göra att sjukdomen blir vanligare.

– Troligtvis kan det vara något vi äter, den västerländska kosten som vi har. Tillgången till läkemedel och antibiotika har pekats ut som en bov, säger Rana Eizad till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

”Ska söka vård”

Vanliga symptom är att man har diarré och blod i avföringen.

Man kan också drabbas av ont i magen och magknip efter en måltid, enligt vårdsajten 1177.

Viktminskning och trötthet är andra vanliga symtom.

– Har man blod i avföringen ska man söka vård. Det brukar vara hemorrojder eller tarmfickor, men det ska man inte spekulera i, säger Rana Eizad till kanalen.

Det kan ibland vara svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom, som båda är inflammatoriska tarmsjukdomar, enligt 1177.

– Vid Crohns sjukdom kan hela mag-tarmkanalen bli inflammerad, och inte bara tjocktarmen och ändtarmen, uppger vårdsajten.

Sjukdomarna kan också skiljas från IBS såtillvida att blod i avföringen inte är ett symptom på IBS.

Inflammatoriska tarmsjukdomar är besvärliga, men kan behandlas.

– Crohns sjukdom går inte över, men med behandling kan du leva i stort sett som vanligt, skriver vårdsajten, och noterar samma sak om ulcerös kolit.

LÄS OCKSÅ: Eljätte betalar tillbaka pengar till kunder

Foto: O. Marketing

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Riksdagsparti infiltrerat – fruktar kuppförsök

2026 04 01

Nya medlemmar strömmar in till Liberalerna efter partiets vändning i regeringsfrågan.

Efter beslutet att släppa in Sverigedemokraterna i en framtida regering har Liberalerna fått över 1 500 nya medlemmar.

Den stora tillströmningen har väckt uppmärksamhet – och misstankar. Nu befarar flera företrädare att L har infiltrerats av personer som vill driva partiet högerut, rapporterar DN.

Enligt uppgifter till tidningen kommer flera av de nya medlemmarna från det liberalkonservativa partiet Medborgerlig Samling.

Inom L finns nu farhågor om ett kuppförsök för att påverka partiets inriktning.

– Vi har personer som varit medlemmar i ett par dagar, och som nu nominerat sig själva till listor, utan att någon vet vilka de är. Oron är att de ska vilja föra en politik som inte är Liberalernas, säger en källa i partiet till DN.

En annan L-källa beskriver tillströmningen av nya medlemmar som ”organiserad”.

Partiledningen kommenterar

Liberalernas partisekreteraren Fredrik Brange uttalar sig om den nya medlemsskaran i en skriftlig kommentar till DN.

– Att fler väljer att bli medlemmar visar att det finns en stor vilja att bidra till ett starkt liberalt parti i svensk politi. En hel del av de nya medlemmarna har tidigare tillhört Liberalerna och återvänder nu efter Simona Mohamssons besked, framhåller han.

LÄS MER: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Högerröster uppmanar

Flera röster på högerkanten har uppmanat Medborgerlig Samlings medlemmar att ansluta sig till Liberalerna efter partiets vändning om SD.

En av dem är Carl Eos vid den konservativa tankesmedjan Oikos.

– Samtliga medlemmar i Medborgerlig Samling borde ansluta sig till Liberalerna. Nu har ni chansen att skapa ett högerliberalt parti. Lägg ner MED, skrev han på X efter Liberalernas nya besked.

LÄS OCKSÅ: Ryska militärexperter tvärvänder om kriget

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen