Gyllene chans för Joe Biden

2022 03 22

Efter en lång vinter full av bekymmer med pandemin och hög inflation kom i natt en riktigt positiv nyhet för USA:s president.

Efter snart 30 år som en av landets främsta domare i USA:s Högsta Domstol meddelar den vänsterinriktade domaren Stephen Breyer, 83-år, att han går i pension. Han är andra personen från höger i nedre raden på bilden.

Stor möjlighet

Som president får Joe Biden därmed möjlighet att utse hans ersättare vilket ses som en av de viktigaste möjligheterna en sittande amerikansk president har att påverka USA:s samhällsutveckling på både kort och lång sikt.

1) Kan uppfylla vallöfte

Under Demokraternas primärval gick Joe Biden ut och lovade att skriva historia om han blev vald till president – och det handlade om Högsta Domstolen. Han lovade att utse den första afroamerikanska kvinnan i USA:s historia till domare. Att uppfylla vallöften är något som uppskattas av väljarna.

2) Kan öka afroamerikaners stöd

Att utse en afroamerikansk kvinna till domare lär öka stödet för president Biden bland afroamerikanska väljare vilket är något Demokraterna är i stort behov av. Enligt Pews senaste mätning är stödet för Joe Biden bara 60 procent bland afroamerikanska väljare vilket är en låg nivå för en demokrat.

3) Styr om medias fokus

Nomineringen av en ny domare väntas få mycket stort utrymme i amerikansk media samtidigt som nyheten riktar positivt ljus kring Joe Biden. Därmed blir det mindre medieutrymme för alla negativa nyheter vilket är ett opinionsplus för Joe Biden.

Inte bara rosor

Allt är dock inte rosor för presidenten som måste få med sig de två demokratiska senatorerna Kyrsten Sinema från Arizona och Joe Manchin från West Virginia som båda varit emot fler av Joe Bidens nyckelreformer.

Riskerar svidande förlust

Skulle Biden misslyckas med att få igenom sitt förslag till ny domare i senaten så blir det en svidande förlust. Man kan räkna med att han stämmer av sin nominering med de två senatorerna för att försäkra sig om dras stöd på förhand.

Demokraternas högersenator

West Virginiasenator Joe Manchin, som med klar marginal är den mest högerinriktade senatorn inom Demokraterna, röstade ja till två av de tre domare som Donald Trump nominerade. Hans nejröst kom när Trump utsåg högerkonservativa Amy Barrett 2020.

Fel väg att gå

Manchins motivering var dock att han ansåg att omröstningen kom för nära valet 2020 och att det därför var fel väg att gå.

– En farlig partisk väg, kallade senator Manchin Trumps beslut att genomföra nomineringen trots att valdagen bara var en dryg vecka bort.

Många problem för Biden

Bidens popularitetssiffror har fallit till mycket låga nivåer med anledning av bland annat pandemin, den höga inflationen som hotar ekonomin och risken för ett ryskt anfall mot Ukraina. Opinionsraset tog fart på riktigt vid USA:s hastiga uttåg från Afghanistan när talibanerna tog över styret.

En gyllene chans

För att höja Demokraternas opinionssiffror inför mellanårsvalet i höst är presidenten i stort behov av att lyfta sina egna popularitetssiffror. Och att utse en ny domare –möjligen USA:s första afroamerikanska kvinna – ger Joe Biden en gyllene chans.

Övervikt med 6 mot 3

Just nu är det en övervikt för konservativa domare i Högsta Domstolen med 6 mot 3 för de liberala. Joe Biden får därmed inte möjlighet att ändra domstolens majoritetsinriktning.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen

Norwegian sätter in direktflyg – UD uppmanar: boka inte

2025 11 20

Norwegian fortsätter att satsa hårt på svenska resenärer.

Inför sommaren sätter lågprisflygbolaget in fyra nya direktlinjer från Arlanda i Stockholm och Landvetter i Göteborg.

De nya flygningarna kommer att gå till Montpellier, Basel, Riga och Libanons huvudstad Beirut.

Direktlinjen till Beirut lanseras, trots att UD avråder svenska resenärer från att resa till Libanon, inklusive huvudstaden Beirut.

UD avråder från icke nödvändiga resor till distrikten Batroun, Jbail, Kesroun, El Metn och centrala Beirut samt flygplatsen och motorväg 51 mellan flygplatsen och centrala Beirut.

Dessutom avråder UD från alla resor till övriga Libanon.

– Avrådan gäller tills vidare, skriver departementet på sin hemsida.

Spänt läge mellan Israel och Hisbollah

UD:s avrådan baseras på det spända säkerhetsläget i regionen – i synnerhet konflikten mellan Israel och den libanesiska terrorgruppen Hezbollah.

– Det råder sedan den 27 november 2024 vapenvila mellan Israel och Hezbollah men det förekommer återkommande incidenter, däribland bombningar, framför allt i södra och östra Libanon men även i Beirut, varför situationen alltjämt präglas av osäkerhet, skriver UD.

Vidare varnar departementet för att en uppblossad konflikt mellan Israel och Iran kan få stora konsekvenser för turister.

– Det kan bland annat innebära att luftrummet stängs och att flyg skjuts upp eller ställs in. De svenskar som då befinner sig i Libanon kan inte förvänta sig att få hjälp av staten att lämna landet utan måste själva ombesörja sin hemresa.

Tillgången till mat och vård kan begränsas

Den som reser till Libanon uppmanas att tänka igenom sin beredskapsplanering.

– Det kan vid en allvarlig kris bli mycket svårt att få tillgång till exempelvis vård och livsmedel, betonar UD.

Vidare konstaterar departementet att avrådan från resor till Libanon kan ha konsekvenser för villkoren i reseförsäkringar.

– Kontrollera med ditt försäkringsbolag vad som gäller, uppmanar utrikesdepartementet.

LÄS MER: Kundilska mot Norwegian – vägrar betala tillbaka

Kommenterar direktlinjerna

Charlotte Ljunggren, direktör vid marknad och försäljning på Swedavia som äger Arlanda och Landvetter, har kommenterat Norwegians nya direktlinjer.

– Norwegians satsning på den svenska flygmarknaden är ett tydligt tecken på en fortsatt hög efterfrågan på internationella resor till och från Sverige. De nya direktlinjerna spelar en viktig roll för att stärka Sveriges tillgänglighet till väletablerade marknader i Europa och resten av världen, säger hon.

– Norwegian har trafikerat Swedavias flygplatser under många år och de spelar en viktig roll för att nå vårt mål om att möjliggöra för människor att mötas, oavsett om det är för affärer, fritid eller för att besöka familj och vänner, fortsätter Ljunggren.

LÄS OCKSÅ: Bunker busters har avfyrats – kan slå ut ryska skyddsrum

Foto: T. Olsson

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen