Gyllene chans för Joe Biden

2022 03 22

Efter en lång vinter full av bekymmer med pandemin och hög inflation kom i natt en riktigt positiv nyhet för USA:s president.

Efter snart 30 år som en av landets främsta domare i USA:s Högsta Domstol meddelar den vänsterinriktade domaren Stephen Breyer, 83-år, att han går i pension. Han är andra personen från höger i nedre raden på bilden. 

Stor möjlighet 

Som president får Joe Biden därmed möjlighet att utse hans ersättare vilket ses som en av de viktigaste möjligheterna en sittande amerikansk president har att påverka USA:s samhällsutveckling på både kort och lång sikt. 

1) Kan uppfylla vallöfte

Under Demokraternas primärval gick Joe Biden ut och lovade att skriva historia om han blev vald till president – och det handlade om Högsta Domstolen. Han lovade att utse den första afroamerikanska kvinnan i USA:s historia till domare. Att uppfylla vallöften är något som uppskattas av väljarna.

2) Kan öka afroamerikaners stöd

Att utse en afroamerikansk kvinna till domare lär öka stödet för president Biden bland afroamerikanska väljare vilket är något Demokraterna är i stort behov av. Enligt Pews senaste mätning är stödet för Joe Biden bara 60 procent bland afroamerikanska väljare vilket är en låg nivå för en demokrat.

3) Styr om medias fokus

Nomineringen av en ny domare väntas få mycket stort utrymme i amerikansk media samtidigt som nyheten riktar positivt ljus kring Joe Biden. Därmed blir det mindre medieutrymme för alla negativa nyheter vilket är ett opinionsplus för Joe Biden.

Inte bara rosor

Allt är dock inte rosor för presidenten som måste få med sig de två demokratiska senatorerna Kyrsten Sinema från Arizona och Joe Manchin från West Virginia som båda varit emot fler av Joe Bidens nyckelreformer.

Riskerar svidande förlust

Skulle Biden misslyckas med att få igenom sitt förslag till ny domare i senaten så blir det en svidande förlust. Man kan räkna med att han stämmer av sin nominering med de två senatorerna för att försäkra sig om dras stöd på förhand.

Demokraternas högersenator

West Virginiasenator Joe Manchin, som med klar marginal är den mest högerinriktade senatorn inom Demokraterna, röstade ja till två av de tre domare som Donald Trump nominerade. Hans nejröst kom när Trump utsåg högerkonservativa Amy Barrett 2020.

Fel väg att gå

Manchins motivering var dock att han ansåg att omröstningen kom för nära valet 2020 och att det därför var fel väg att gå.

– En farlig partisk väg, kallade senator Manchin Trumps beslut att genomföra nomineringen trots att valdagen bara var en dryg vecka bort.

Många problem för Biden

Bidens popularitetssiffror har fallit till mycket låga nivåer med anledning av bland annat pandemin, den höga inflationen som hotar ekonomin och risken för ett ryskt anfall mot Ukraina. Opinionsraset tog fart på riktigt vid USA:s hastiga uttåg från Afghanistan när talibanerna tog över styret.

En gyllene chans

För att höja Demokraternas opinionssiffror inför mellanårsvalet i höst är presidenten i stort behov av att lyfta sina egna popularitetssiffror. Och att utse en ny domare –möjligen USA:s första afroamerikanska kvinna – ger Joe Biden en gyllene chans.

Övervikt med 6 mot 3

Just nu är det en övervikt för konservativa domare i Högsta Domstolen med 6 mot 3 för de liberala. Joe Biden får därmed inte möjlighet att ändra domstolens majoritetsinriktning.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen


04feb26

Skarp varning till svenska folket – se upp för det här telefonsamtalet

2026 02 05

Varje år anmäls hundratusentals bedrägerier i Sverige.

Bluffmakarna fortsätter att terrorisera svenska medborgare.

Och nu har de fått ett nytt kort på handen. Med hjälp av generativ AI kan bedragarna förfalska röster och utge sig för att vara någon du känner.

När barnet eller kollegan ringer på en måndagskväll kan det vara en bedragare bakom luren.

Investeringsprofilen och grundaren av företaget Börshajen, Andra Farhad, pekar ut den nya bedrägerimetoden som det största ekonomiska hotet mot hushållen.

– Den största ekonomiska risken för svenska hushåll 2026 ringer upp dig en vanlig torsdagskväll, låter exakt som ditt barn i panik och ber om hjälp. Men bakom rösten finns varken blodsband eller nöd – bara en algoritm och en bottenlös hunger efter dina livsbesparingar, skriver hon i SvD.

”Asymmetrisk krigföring”

Andra Farhad konstaterar att bedrägerimetoden är enkel att använda. 

– Med dagens generativa AI krävs det bara tre sekunder av din röst, stulen från ett klipp på sociala medier, för att klona ditt tonläge, din dialekt och din andning. Det är asymmetrisk krigföring i sin renaste form: en ensam individ mot en global tech-armé, framhåller skribenten.

Enligt Farhad krävs fler och skärpta AI-regleringar från både Sverige och EU för att bekämpa bedrägeriformen.

Hon uppmanar även människor att i förväg komma överens om hur pengar får överföras, alltid ringa tillbaka via kända nummer och aldrig fatta ekonomiska beslut  i affekt.

LÄS MER: Biltema går ut med varning till kunder

TIPS: Så skyddar du dig mot AI-bedrägerier

- Var medveten. Det är viktigt att känna till att den här tekniken finns och att den kan användas för att göra väldigt trovärdiga förfalskningar.

- Var sunt misstänksam. Var särskilt uppmärksam på ovanliga och konstiga situationer. Inte minst om någon ber dig föra över pengar eller identifiera dig med ditt bank-id.

- Använd aldrig ditt bank-id på uppmaning av någon som ringt upp dig. Du kan inte veta vad det används för att godkänna, eller vem det är som egentligen ringer.

- Om du jobbar på ett företag – följ den policy som finns även om du tror att det är din chef som ringer. Föreslå att du ringer tillbaka till chefen – detta kallas att motringa.

Källa: Internetstiftelsen

LÄS OCKSÅ: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning 

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen


04feb26

Dra körkortet direkt – stenhårt förslag lanseras i Sverige

2026 02 05

Sveriges största konsumentorganisation för bilister, Riksförbundet M Sverige, anser att gängkriminella inte ska få köra bil på svenska vägar.

Nu kräver organisationen att gängkriminellas körkort ska ryka med omedelbar verkan. Den som använt körkortet inom ramen för brottslighet bör inte få behålla det, betonar Jacob Sidenvall från M Sverige. 

– Det handlar om normer, säger han och fortsätter:

– Att minska gängkriminellas närvaro i trafiken och deras rörelsemöjligheter skulle kunna leda till bättre brottsbekämpning men framför allt säkrare trafik. Våldskapital och illegala vapen ska helst hållas borta från trafiken.

Sidenvall hänvisar till att det redan i dag finns organiserad brottslighet som försvårande omständighet vid åtal. Om domstolar kan bevisa att brott har begåtts i organiserad form skärpts straffet.

– Och då tycker vi att förtroendet att ha körkort ska anses förbrukat. Gängkriminellas utrymme i samhället behöver minska, och det här skulle vara ett sätt att begränsa deras möjligheter.

LÄS MER: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Pekar ut framgångsrik lag

Jacob Sidenvall jämför förslaget med den nya lagen om självständigt förverkande som trädde i kraft i november 2024. Den gör det möjligt för polisen att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott. Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

Sedan lagen trädde i kraft har Kronofogdens intäkter från utmätningarna tiodubblats – från 7 till 70 miljoner kronor.

– Det här är ett verktyg som vi efterfrågat från politiken, säger Jacob Sidenvall.

– Den organiserade brottsligheten beskrivs ibland som systemhotande. Men i gatubilden märks den ofta i form av dyra bilar som körs på ett störande eller vårdslöst sätt. Det är ett sätt för de aktiva att visa upp en fasad av framgång för att rekrytera yngre till livsstilen, men det sätter också en dålig kultur för trafikbeteende på vägarna.

LÄS OCKSÅ: Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen