Gyllene chans för Joe Biden

2022 03 22

Efter en lång vinter full av bekymmer med pandemin och hög inflation kom i natt en riktigt positiv nyhet för USA:s president.

Efter snart 30 år som en av landets främsta domare i USA:s Högsta Domstol meddelar den vänsterinriktade domaren Stephen Breyer, 83-år, att han går i pension. Han är andra personen från höger i nedre raden på bilden.

Stor möjlighet

Som president får Joe Biden därmed möjlighet att utse hans ersättare vilket ses som en av de viktigaste möjligheterna en sittande amerikansk president har att påverka USA:s samhällsutveckling på både kort och lång sikt.

1) Kan uppfylla vallöfte

Under Demokraternas primärval gick Joe Biden ut och lovade att skriva historia om han blev vald till president – och det handlade om Högsta Domstolen. Han lovade att utse den första afroamerikanska kvinnan i USA:s historia till domare. Att uppfylla vallöften är något som uppskattas av väljarna.

2) Kan öka afroamerikaners stöd

Att utse en afroamerikansk kvinna till domare lär öka stödet för president Biden bland afroamerikanska väljare vilket är något Demokraterna är i stort behov av. Enligt Pews senaste mätning är stödet för Joe Biden bara 60 procent bland afroamerikanska väljare vilket är en låg nivå för en demokrat.

3) Styr om medias fokus

Nomineringen av en ny domare väntas få mycket stort utrymme i amerikansk media samtidigt som nyheten riktar positivt ljus kring Joe Biden. Därmed blir det mindre medieutrymme för alla negativa nyheter vilket är ett opinionsplus för Joe Biden.

Inte bara rosor

Allt är dock inte rosor för presidenten som måste få med sig de två demokratiska senatorerna Kyrsten Sinema från Arizona och Joe Manchin från West Virginia som båda varit emot fler av Joe Bidens nyckelreformer.

Riskerar svidande förlust

Skulle Biden misslyckas med att få igenom sitt förslag till ny domare i senaten så blir det en svidande förlust. Man kan räkna med att han stämmer av sin nominering med de två senatorerna för att försäkra sig om dras stöd på förhand.

Demokraternas högersenator

West Virginiasenator Joe Manchin, som med klar marginal är den mest högerinriktade senatorn inom Demokraterna, röstade ja till två av de tre domare som Donald Trump nominerade. Hans nejröst kom när Trump utsåg högerkonservativa Amy Barrett 2020.

Fel väg att gå

Manchins motivering var dock att han ansåg att omröstningen kom för nära valet 2020 och att det därför var fel väg att gå.

– En farlig partisk väg, kallade senator Manchin Trumps beslut att genomföra nomineringen trots att valdagen bara var en dryg vecka bort.

Många problem för Biden

Bidens popularitetssiffror har fallit till mycket låga nivåer med anledning av bland annat pandemin, den höga inflationen som hotar ekonomin och risken för ett ryskt anfall mot Ukraina. Opinionsraset tog fart på riktigt vid USA:s hastiga uttåg från Afghanistan när talibanerna tog över styret.

En gyllene chans

För att höja Demokraternas opinionssiffror inför mellanårsvalet i höst är presidenten i stort behov av att lyfta sina egna popularitetssiffror. Och att utse en ny domare –möjligen USA:s första afroamerikanska kvinna – ger Joe Biden en gyllene chans.

Övervikt med 6 mot 3

Just nu är det en övervikt för konservativa domare i Högsta Domstolen med 6 mot 3 för de liberala. Joe Biden får därmed inte möjlighet att ändra domstolens majoritetsinriktning.

Foto: Fred Schilling, Collection of the Supreme Court of the United States

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen