I NATT: Jimmie Åkesson vittrar ministerpost

2022 09 12

Sverigedemokraterna ser ut att förverkliga opinionssiffrorna om att bli Sveriges näst största parti.

Veckorna innan valet seglade SD och Jimmie Åkesson om Moderaterna och var andra största parti i Sverige i mer eller mindre samtliga mätningar.

En opinion som av allt att döma befästs i valresultatet.

Med enbart ett hundratal valdistrikt kvar att sammanställa samlar SD 20,7 procent jämfört med Moderaternas 19,1.

“Kommer ha central position”

Och nu vittrar Jimmie Åkesson en plats i regeringen och eftertraktade ministerposter.

– Om det blir maktskifte kommer vi att ha en central position. Vår ambition är att sitta med i regeringen, säger han på partiets valvaka i natt.

– Vad vi ser som bäst för Sverige är en ny majoritetsregering med Sverigedemokraterna som bas, för ett nytt styre i Sverige.

“Går inte att bortse från”

Att SD blir större än M går inte obemärkt förbi om Ulf Kristersson (M) får bilda regering, vilket valresultatet i skrivande stund tyder på.

Det menar Jenny Madestam, statsvetare vid Försvarshögskolan och Södertörns högskola.

– Det påverkar naturligtvis. Det går inte att bortse ifrån att storleken har betydelse i förhandlingarna, säger hon till Dagens Nyheter.

Storleken spelar roll

Storleken på partierna gör att det kan bli besvärligt för Kristersson att inte delge SD ministerposter.

Någonting som M-ledaren vid flera tillfällen deklarerat inte skulle vara aktuellt.

– Det blir det för det blir svårare att motivera varför Sverigedemokraterna inte ska få ta plats i regeringen, säger Jenny Madestam.

"Vill att Jimmie ska bli statsminister"

Även Kristdemokraterna och Liberalerna har återkommande sagt nej till att Sverigedemokraterna ska ingå i en regering.

Inom SD är partiet dock övertygade om att så kommer att bli fallet.

– Det är klart att jag vill att Jimmie ska bli statsminister. Och blir han inte det så kanske han ska ha en ministerpost. Det är väl inte orimligt? Vi har flera från sannfinländarna här i dag. När de satt i regering så fick de utrikesposten till exempel, i deras första regeringssamarbete. Det är klart att kan man göra det i Finland så borde man kunna göra det i Sverige, säger SD:s partisekreterare Richard Jomshof till Svenska Dagbladet.

Försiktigt optimistisk

Ulf Kristersson har ännu inte ropat ut någon seger.

Hans regeringsunderlag leder med ett enda mandat i takt med att rösträkningen går in på upploppet.

Det var dock en optimistisk partiledare som talade till sina medlemmar natten till måndagen.

– Jag kommer att göra allt jag kan för att bilda en handlingskraftig regering, säger han i sitt tal på valvakan.

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen