I NATT: Kraftig jordbävning – hundratals döda

2023 02 06

En stor jordbävning skakar södra Turkiet samt Syrien under natten till måndagen.

Jordbävningen nådde magnituden 7,8 på richterskalan och minst 100 personer har mist livet i de två länderna, uppger Sky News och flera andra internationella medier.

Skalvet registrerades 02.17 svensk tid och har följts av flera efterskalv. Enligt tidningen TRT Haber har hela 22 stycken registrerats hittills – det kraftigaste uppmätt till 6,6.

Det första skalvet varade i en dryg minut, enligt Reuters.

Erdoğan: "En katastrof"

Magnituden 7,8 slogs fast av USA:s seismologiska myndighet USGS.

Andra källor har mätt uppemot 7,9 på samma skala och flera närliggande länder kunde känna av skalvet, bland annat i Egypten, Libanon och Cypern.

– Vi hoppas att vi ska ta oss igenom denna katastrof tillsammans så snart som möjligt och med minsta möjliga skada, uttrycker Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan på Twitter.

Samlas i panik

Av de över hundra döda i katastrofen befinner sig sannolikt merparten i Syrien. Enligt AFP har 53 personer hittills konstaterat döda i Turkiet medan Al Jazeera rapporterar om 86 döda i Syrien.

Flera byggnader har förstörts och tv-bilder från bland annat TRT visar hur människor samlas i panik ute på gatorna.

– Vår prioritet är att få ut människor som är instängda under förstörda byggnader och att föra dem till sjukhus, framhåller Erdoğan.

"Katastrofal" situation i Syrien

I Syrien befaras dödsfallen vara betydligt högre än vad som hittills rapporterats.

Jordbävningen slog till mot oppositionskontrollerade regioner packade med flera miljoner fördrivna syrier med dåliga möjligheter till sjukvård efter flera år av krig.

– Vi fruktar att dödsfallen uppgår till hundratals. Vi är under extrem press, säger Muheeb Qaddour, läkare i staden Atmed där minst elva dödsfall konstaterats, till AFP.

I nordvästra delen av landet beskriver civilförsvaret situationen som “katastrofal”.

Byggnader har kollapsat och människor ligger begravda bland spillrorna.

Vanligt drabbat område

Att Turkiet drabbas av jordbävningar är inte ovanligt.

– Turkiet är ett av världens mest jordbävningsdrabbade länder, konstaterar svenska UD i sin reseinformation kring landet.

2011 drabbades östra Turkiet av jordbävning som nådde magnituden 7,2, vilket då var den största i landet sedan 1999.

Vid det tillfället dog mellan 500-1 000 personer enligt de turkiska myndigheterna.

Fakta: Richterskalans intervaller

Jordskalv på 4,5 eller större är starka nog för att registreras globalt.

Nedan ser du skalans intervaller och vilken benämning som används för respektive intervall.

0,0-2.0: Mikro
2,0-2,9: Mycket små
3,0-3,9: Mindre
4,0-4,9: Lätt
5,0-5,9: Medel
6,0-6,9: Stark
7,0-7,9: Större
8,0-8,9: Stor
9,0 eller större: Sällsynt stor

Källa: US Geological Survey

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen