I NATT: Kraftig jordbävning – hundratals döda

2023 02 06

En stor jordbävning skakar södra Turkiet samt Syrien under natten till måndagen.

Jordbävningen nådde magnituden 7,8 på richterskalan och minst 100 personer har mist livet i de två länderna, uppger Sky News och flera andra internationella medier.

Skalvet registrerades 02.17 svensk tid och har följts av flera efterskalv. Enligt tidningen TRT Haber har hela 22 stycken registrerats hittills – det kraftigaste uppmätt till 6,6.

Det första skalvet varade i en dryg minut, enligt Reuters.

Erdoğan: "En katastrof"

Magnituden 7,8 slogs fast av USA:s seismologiska myndighet USGS.

Andra källor har mätt uppemot 7,9 på samma skala och flera närliggande länder kunde känna av skalvet, bland annat i Egypten, Libanon och Cypern.

– Vi hoppas att vi ska ta oss igenom denna katastrof tillsammans så snart som möjligt och med minsta möjliga skada, uttrycker Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan på Twitter.

Samlas i panik

Av de över hundra döda i katastrofen befinner sig sannolikt merparten i Syrien. Enligt AFP har 53 personer hittills konstaterat döda i Turkiet medan Al Jazeera rapporterar om 86 döda i Syrien.

Flera byggnader har förstörts och tv-bilder från bland annat TRT visar hur människor samlas i panik ute på gatorna.

– Vår prioritet är att få ut människor som är instängda under förstörda byggnader och att föra dem till sjukhus, framhåller Erdoğan.

"Katastrofal" situation i Syrien

I Syrien befaras dödsfallen vara betydligt högre än vad som hittills rapporterats.

Jordbävningen slog till mot oppositionskontrollerade regioner packade med flera miljoner fördrivna syrier med dåliga möjligheter till sjukvård efter flera år av krig.

– Vi fruktar att dödsfallen uppgår till hundratals. Vi är under extrem press, säger Muheeb Qaddour, läkare i staden Atmed där minst elva dödsfall konstaterats, till AFP.

I nordvästra delen av landet beskriver civilförsvaret situationen som “katastrofal”. 

Byggnader har kollapsat och människor ligger begravda bland spillrorna.

Vanligt drabbat område

Att Turkiet drabbas av jordbävningar är inte ovanligt.

– Turkiet är ett av världens mest jordbävningsdrabbade länder, konstaterar svenska UD i sin reseinformation kring landet.

2011 drabbades östra Turkiet av jordbävning som nådde magnituden 7,2, vilket då var den största i landet sedan 1999.

Vid det tillfället dog mellan 500-1 000 personer enligt de turkiska myndigheterna.

Fakta: Richterskalans intervaller

Jordskalv på 4,5 eller större är starka nog för att registreras globalt.

Nedan ser du skalans intervaller och vilken benämning som används för respektive intervall.

  • 0,0-2.0: Mikro
  • 2,0-2,9: Mycket små
  • 3,0-3,9: Mindre
  • 4,0-4,9: Lätt
  • 5,0-5,9: Medel
  • 6,0-6,9: Stark
  • 7,0-7,9: Större
  • 8,0-8,9: Stor
  • 9,0 eller större: Sällsynt stor

Källa: US Geological Survey

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen