I NATT: Kraftig jordbävning – hundratals döda

2023 02 06

En stor jordbävning skakar södra Turkiet samt Syrien under natten till måndagen.

Jordbävningen nådde magnituden 7,8 på richterskalan och minst 100 personer har mist livet i de två länderna, uppger Sky News och flera andra internationella medier.

Skalvet registrerades 02.17 svensk tid och har följts av flera efterskalv. Enligt tidningen TRT Haber har hela 22 stycken registrerats hittills – det kraftigaste uppmätt till 6,6.

Det första skalvet varade i en dryg minut, enligt Reuters.

Erdoğan: "En katastrof"

Magnituden 7,8 slogs fast av USA:s seismologiska myndighet USGS.

Andra källor har mätt uppemot 7,9 på samma skala och flera närliggande länder kunde känna av skalvet, bland annat i Egypten, Libanon och Cypern.

– Vi hoppas att vi ska ta oss igenom denna katastrof tillsammans så snart som möjligt och med minsta möjliga skada, uttrycker Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan på Twitter.

Samlas i panik

Av de över hundra döda i katastrofen befinner sig sannolikt merparten i Syrien. Enligt AFP har 53 personer hittills konstaterat döda i Turkiet medan Al Jazeera rapporterar om 86 döda i Syrien.

Flera byggnader har förstörts och tv-bilder från bland annat TRT visar hur människor samlas i panik ute på gatorna.

– Vår prioritet är att få ut människor som är instängda under förstörda byggnader och att föra dem till sjukhus, framhåller Erdoğan.

"Katastrofal" situation i Syrien

I Syrien befaras dödsfallen vara betydligt högre än vad som hittills rapporterats.

Jordbävningen slog till mot oppositionskontrollerade regioner packade med flera miljoner fördrivna syrier med dåliga möjligheter till sjukvård efter flera år av krig.

– Vi fruktar att dödsfallen uppgår till hundratals. Vi är under extrem press, säger Muheeb Qaddour, läkare i staden Atmed där minst elva dödsfall konstaterats, till AFP.

I nordvästra delen av landet beskriver civilförsvaret situationen som “katastrofal”.

Byggnader har kollapsat och människor ligger begravda bland spillrorna.

Vanligt drabbat område

Att Turkiet drabbas av jordbävningar är inte ovanligt.

– Turkiet är ett av världens mest jordbävningsdrabbade länder, konstaterar svenska UD i sin reseinformation kring landet.

2011 drabbades östra Turkiet av jordbävning som nådde magnituden 7,2, vilket då var den största i landet sedan 1999.

Vid det tillfället dog mellan 500-1 000 personer enligt de turkiska myndigheterna.

Fakta: Richterskalans intervaller

Jordskalv på 4,5 eller större är starka nog för att registreras globalt.

Nedan ser du skalans intervaller och vilken benämning som används för respektive intervall.

0,0-2.0: Mikro
2,0-2,9: Mycket små
3,0-3,9: Mindre
4,0-4,9: Lätt
5,0-5,9: Medel
6,0-6,9: Stark
7,0-7,9: Större
8,0-8,9: Stor
9,0 eller större: Sällsynt stor

Källa: US Geological Survey

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen