I NATT: Kräver förändring

2022 05 25

USA:s president Joe Biden kräver att den amerikanska kongressen ändrar vapenlagarna i landet efter masskjutningen i Texas.

Minst 21 personer dog när skytten 18-årige Salvador Ramos stormade skolan Uvalde i San Antonio, Texas och öppnade eld med automatvapen.

Dådet skedde tio dagar efter att en annan 18-åring, Payton Grendon, skjutit ihjäl 10 personer på en stormarknad i Buffalo.

Under 2022 första fem månader har 213 masskjutningar inträffat i USA, enlig sajten Gun Violence Archive.

President Joe Biden adresserade USA:s befolkning i ett tal natten till onsdag. Presidenten kräver förändring.

Måste agera

– Jag är så trött på det. Vi måste agera. Och säg inte att vi inte kan påverka detta blodbad, sa Biden och frågade:

– Som nation måste vi fråga oss när i guds namn ska vi stå upp mot vapenlobbyn? När i guds namn kommer vi att göra det som vi alla innerst inne vet behöver göras?

Presidenten hänvisade till en incident för 20 år sedan, masskjutningen på skolan Sandy Hook, där 26 personer mördades – 20 barn och sex vuxna.

– Det har varit 900 incidenter på skolor sedan dess. Listan bara växer om man lägger till alla andra ställen, som biografer, kyrkor och, som för tio dagar sedan, livsmedelsbutiker.

Vill ändra lagarna

President Biden uppmanar nu den amerikanska kongressen att ändra vapenlagarna i landet.

– Tanken att en 18-åring bara kan gå in i en vapenaffär och köpa två automatvapen är helt fel? När behöver du ett automatvapen förutom när du vill döda någon?

– Och vapentillverkarna har ägnat två decennier åt aggressiv marknadsföring av automatvapen och det har givit dem den största vinsten, fortsatte Biden och tillade:

– För tusan, vi måste ha modet att stå upp mot den här branschen. Jag vet att de flesta amerikaner stöder lagar baserade på ”sunt förnuft”

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Sverige blir en del av ett storskaligt amerikanskt samarbete.

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen

Unik syn på natthimlen i veckan – chansen kommer aldrig igen

2026 03 17

En komet från solsystemets yttersta regioner kommer nära jorden.

I mars 2024 upptäcktes en ny komet av den polske astronomen Kacper Wierzchoś.

Upptäckten bekräftades senare av observationer från James Webb-teleskopet.

Kometen kommer från det så kallade Oortmolnet – som är längre bort från solen än solsystemets yttersta planet, Neptunus.

I veckan kan den skådas med bara en kikare, rapporterar Illustrerad Vetenskap.

Unik syn

Som närmast kommer kometen att vara 150 miljoner kilometer från jorden.

Förmodligen kommer den därmed att vara synlig med kikare.

Illustrerad Vetenskap har några tips för den som vill ta chansen och skåda kometen.

– Nätterna runt den 19 mars är de bästa tiderna att se kometen. Det är nymåne här, så månens ljus inte stör. Hitta en mörk plats med fri sikt i västsydvästlig riktning.

Dit ska du titta

En bra kikare eller ett litet teleskop kan användas för att bevittna kometen.

– Gå ut när himlen har blivit mörk, strax efter skymningen. Rikta blicken mot sydväst, cirka fem grader under och 25 grader till höger om de tre stjärnorna i Orions bälte.

Kometen – som fått namnet C/2024 E1 – kommer enligt tidningen aldrig att kunna skådas igen.

Läs mer: Ryssland med ”massiv” plan – hela Europa kan tvingas tänka om

Även Lyriderna

Den kommande tiden kommer himlaobservatörer även att kunna skåda meteorregnet Lyriderna.

– Lyriderna är ett meteorskur med medelstyrka som vanligtvis ger bra observationstal under tre nätter kring maximum, förklarar American Meteor Society.

– Dessa meteorer saknar ofta långvariga spår, men kan producera eldklot. Meteorerna ses bäst från norra halvklotet, där radiantens position är högt på himlen vid gryning.

Om en månad

Om lite drygt en månad är chansen störst att få se Lyriderna.

– Lyriderna kommer nästa gång att nå sitt maximum under natten mellan 21–22 april 2026.

Läs mer: UPPGIFTER: “Trump befinner sig på bristningsgränsen”

Foto: L. Marconnet

Text: Redaktionen