I NATT: Nya uppgifter om FBI:s fynd – och Trumps ilskna svar

2022 08 23

USA:s expresident Donald Trump ska ha förvarat över 300 hemligstämplade dokument i sin bostad.

Det uppger källor till The New York Times.

Den stora mängden dokument ska ha förvarats i samma bostad som FBI slog till mot den 8 augusti – lyxhuset Mar-a-Lago i Florida.

Justitiedepartementet har ännu inte kommenterat uppgifterna.

Majoriteten ska ha lämnats tillbaka

Enligt tidningen ska 150 av dokumenten ha lämnats tillbaka till nationalarkivet i januari månad.

Ytterligare en del återlämnades i juni.

Resterande del kunde FBI lägga vantarna på i samband med den razzia som utfördes mot Mar-a-lago.

Berör nationell säkerhet

Exakt vad dokumenten innehåller är fortfarande inte känt för allmänheten.

De ska dock beröra den nationella säkerheten, uppger källor för The New York Times.

Bland annat ska det finnas dokument från CIA, NSA och FBI.

Tidningen skriver också att det sannolikt finns en osäkerhet om Trump fortfarande besitter hemliga dokument från Vita huset.

Att utredningen fortfarande pågår tyder på att det inte är klarlagt.

Trumps svar: går till domstol

Två veckor efter FBI:s tillslag har nu Trump svarat juridiskt.

Och det är ingen glad expresident – som nu drar utredarna till domstol för att stoppa processen, rapporterar BBC.

– Ett chockerande aggressivt drag – utan förståelse för vilken oro det skulle orsaka de flesta amerikaner, beskriver Trumps advokater FBI:s räd i den stämningsansökan som lämnats in i natt.

“Avskyvärd razzia”

Trump kallar FBI:s razzia för ett “olagligt inbrott”.

– Vi vidtar alla nödvändiga åtgärder för att få tillbaka dokumenten, som vi skulle ha gett dem utan att den avskyvärda razzian mot mitt hem hade genomförts, så att jag kan ge dem till det nationella arkivet, framhäver han i ett uttalande.

Hintar om att bli presidentkandidat

I stämningen insinuerades också att Trump kommer att ställa upp som presidentkandidat till nästa val i USA.

– Politik kan inte tillåtas påverka rättskipningen. President Donald J Trump är den tydliga föregångaren i det republikanska presidentvalet 2024 och i det allmänna valet 2024, om han skulle besluta sig för att kandidera, framhävs det i hans stämningsansökan.

Foto: Donald Trump

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen