I NATT: Nya uppgifter om FBI:s fynd – och Trumps ilskna svar

2022 08 23

USA:s expresident Donald Trump ska ha förvarat över 300 hemligstämplade dokument i sin bostad.

Det uppger källor till The New York Times.

Den stora mängden dokument ska ha förvarats i samma bostad som FBI slog till mot den 8 augusti – lyxhuset Mar-a-Lago i Florida.

Justitiedepartementet har ännu inte kommenterat uppgifterna.

Majoriteten ska ha lämnats tillbaka

Enligt tidningen ska 150 av dokumenten ha lämnats tillbaka till nationalarkivet i januari månad.

Ytterligare en del återlämnades i juni.

Resterande del kunde FBI lägga vantarna på i samband med den razzia som utfördes mot Mar-a-lago.

Berör nationell säkerhet

Exakt vad dokumenten innehåller är fortfarande inte känt för allmänheten.

De ska dock beröra den nationella säkerheten, uppger källor för The New York Times.

Bland annat ska det finnas dokument från CIA, NSA och FBI.

Tidningen skriver också att det sannolikt finns en osäkerhet om Trump fortfarande besitter hemliga dokument från Vita huset.

Att utredningen fortfarande pågår tyder på att det inte är klarlagt.

Trumps svar: går till domstol

Två veckor efter FBI:s tillslag har nu Trump svarat juridiskt.

Och det är ingen glad expresident – som nu drar utredarna till domstol för att stoppa processen, rapporterar BBC.

– Ett chockerande aggressivt drag – utan förståelse för vilken oro det skulle orsaka de flesta amerikaner, beskriver Trumps advokater FBI:s räd i den stämningsansökan som lämnats in i natt.

“Avskyvärd razzia”

Trump kallar FBI:s razzia för ett “olagligt inbrott”.

– Vi vidtar alla nödvändiga åtgärder för att få tillbaka dokumenten, som vi skulle ha gett dem utan att den avskyvärda razzian mot mitt hem hade genomförts, så att jag kan ge dem till det nationella arkivet, framhäver han i ett uttalande.

Hintar om att bli presidentkandidat

I stämningen insinuerades också att Trump kommer att ställa upp som presidentkandidat till nästa val i USA.

– Politik kan inte tillåtas påverka rättskipningen. President Donald J Trump är den tydliga föregångaren i det republikanska presidentvalet 2024 och i det allmänna valet 2024, om han skulle besluta sig för att kandidera, framhävs det i hans stämningsansökan.

Foto: Donald Trump

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen