I NATT: Nya våldsdåd skakar huvudstaden – därför har det eskalerat

2023 01 20

Sent på torsdagskvällen detonerade en sprängladdning i en trappuppgång i Årsta i Stockholm.

Polisens larmades till platsen vid 22-tiden.

Explosionen uppges ha en direkt koppling till den senaste tidens sprängdåd och skottlossningar i Stockholm, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen har polisen hittat spår av en handgranat.

– Det är sannolikt att det hör till den våg av händelser som vi har sett sedan juldagen. Det här är ett av de vanligaste sätten för att skrämmas, säger Stockholmspolisens presstalesperson Ola Österling till Aftonbladet.

Detonationen har orsakat splitterskador i trappuppgången. Polisen har inlett en brottsutredning om allmänfarlig ödeläggelse.

”Riktigt rädd”

Ingen person uppges ha skadats, men flera boende vittnar om en traumatisk upplevelse.

– Jag var på väg att somna i soffan och då var det en kraftig explosion. Jag vågade inte gå ut på balkongen för jag visste inte vad som hände. Sedan såg jag polisbilar, säger en kvinna som bor i trappuppgången till DN.

Hon tillägger:

– Jag var riktigt rädd faktiskt. Vet inte hur jag ska komma till jobbet. Man vet inte vad som händer.

Skottlossning

Några timmar efter detonationen i Årsta inträffade en skottlossning mot ett flerfamiljshus i Farsta, Stockholm. Det är den andra skjutningen i området på ett dygn.

Polisen utesluter inte att skottlossningarna har en koppling till varandra.

– På plats kunde vi konstatera att det har skjutits in genom ett fönster. Det fanns personer i lägenheten, men ingen har kommit till skada, säger Andreas Dahlin, vakthavande befäl vid polisen, till SVT Nyheter.

Kopplas till stort gängkrig

Våldsvågen i Sveriges huvudstad kopplas till en gängkonflikt mellan två kriminella nätverk.

En gemensam nämnare för dåden uppges vara en 24-årig man med koppling till Stockholms kriminella miljöer, rapporterar SVT.

Enligt tv-kanalens uppgifter handlar allt om en maktkamp om narkotikamarknaden i Sundsvall.

På den ena sidan står 24-årignen som i dag kontrollerar marknaden i Sundsvall.

På den andra står den ökände ”Kurdiska räven” som har en ledande position i ett kriminellt nätverk i Stockholm. Den tungt kriminellt belastade mannen uppges vilja ta över marknaden i Sundsvall. En marknad som beskrivs som lukrativ och oexploaterad.

”Handlar om hämnd”

SVT:s kriminalreporter Diamant Salihu bekräftar att det handlar om två grupperingar.

Den senaste våldsvågen handlar om hämndaktioner, förklarar experten.

– Sprängningar och skjutningar har riktats mot närstående till två huvudpersoner som är ledande i två olika kriminella nätverk som polisen misstänker är i en strid med varandra, säger Diamant Salihu till SVT Nyheter.

Foto: M. Förtsch

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen