I NATT: Nya våldsdåd skakar huvudstaden – därför har det eskalerat

2023 01 20

Sent på torsdagskvällen detonerade en sprängladdning i en trappuppgång i Årsta i Stockholm.

Polisens larmades till platsen vid 22-tiden.

Explosionen uppges ha en direkt koppling till den senaste tidens sprängdåd och skottlossningar i Stockholm, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen har polisen hittat spår av en handgranat.

– Det är sannolikt att det hör till den våg av händelser som vi har sett sedan juldagen. Det här är ett av de vanligaste sätten för att skrämmas, säger Stockholmspolisens presstalesperson Ola Österling till Aftonbladet.

Detonationen har orsakat splitterskador i trappuppgången. Polisen har inlett en brottsutredning om allmänfarlig ödeläggelse.

”Riktigt rädd”

Ingen person uppges ha skadats, men flera boende vittnar om en traumatisk upplevelse.

– Jag var på väg att somna i soffan och då var det en kraftig explosion. Jag vågade inte gå ut på balkongen för jag visste inte vad som hände. Sedan såg jag polisbilar, säger en kvinna som bor i trappuppgången till DN.

Hon tillägger:

– Jag var riktigt rädd faktiskt. Vet inte hur jag ska komma till jobbet. Man vet inte vad som händer.

Skottlossning

Några timmar efter detonationen i Årsta inträffade en skottlossning mot ett flerfamiljshus i Farsta, Stockholm. Det är den andra skjutningen i området på ett dygn.

Polisen utesluter inte att skottlossningarna har en koppling till varandra.

– På plats kunde vi konstatera att det har skjutits in genom ett fönster. Det fanns personer i lägenheten, men ingen har kommit till skada, säger Andreas Dahlin, vakthavande befäl vid polisen, till SVT Nyheter.

Kopplas till stort gängkrig

Våldsvågen i Sveriges huvudstad kopplas till en gängkonflikt mellan två kriminella nätverk.

En gemensam nämnare för dåden uppges vara en 24-årig man med koppling till Stockholms kriminella miljöer, rapporterar SVT.

Enligt tv-kanalens uppgifter handlar allt om en maktkamp om narkotikamarknaden i Sundsvall.

På den ena sidan står 24-årignen som i dag kontrollerar marknaden i Sundsvall.

På den andra står den ökände ”Kurdiska räven” som har en ledande position i ett kriminellt nätverk i Stockholm. Den tungt kriminellt belastade mannen uppges vilja ta över marknaden i Sundsvall. En marknad som beskrivs som lukrativ och oexploaterad.

”Handlar om hämnd”

SVT:s kriminalreporter Diamant Salihu bekräftar att det handlar om två grupperingar.

Den senaste våldsvågen handlar om hämndaktioner, förklarar experten.

– Sprängningar och skjutningar har riktats mot närstående till två huvudpersoner som är ledande i två olika kriminella nätverk som polisen misstänker är i en strid med varandra, säger Diamant Salihu till SVT Nyheter.

Foto: M. Förtsch

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen