I NATT: Öppnar dörren för Putin

2022 12 02

USA:s president Joe Biden och hans franske motsvarighet Emmanuel Macron är redo att sätta sig ner och prata med Rysslands diktator Vladimir Putin

Det meddelar presidenterna på en pressträff efter deras möte i Washington, rapporterar CNN.

Världsledarnas ingångspunkt till samtal med Rysslands ledare skiljer sig dock åt.

USA:s president konstaterar att han är beredd att prata med den ryska diktatorn om Putin väljer att avsluta kriget i Ukraina.

– Jag har inga omedelbara planer på att kontakta Putin. Men jag är beredd att ta reda på vad han är villig att göra, men jag kommer bara att göra det i samråd med mina Nato-allierade. Jag tänker inte göra det på egen hand, säger Joe Biden enligt CNN.

Öppnar dörren

Frankrikes president betonar att han är villig att samtala med Putin så fort Ukraina har offentliggjort sina villkor för fredssamtal.

På torsdagsmorgonen uppgav Emmanuel Macron att han avser att kontakta den ryska diktatorn under de kommande dagarna.

– Putin är ansvarig och har styrt själv och fattat samtliga beslut under en längre tid. Han känner sitt folk. Jag tror han gjorde ett misstag, sa Macron i pratshowen ABC:s ”Good Morning America”.

Presidenten tillade:

– Är det möjligt för honom att komma tillbaka till förhandlingsbordet? Jag tror att det är möjligt.

Vidare betonade Macron att ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland måste accepteras av båda parterna.

Samtidigt understryker presidenten att Ukraina måste sätta villkoren för ett fredsavtal.

– Ukraina ska inte påtvingas något från en utomstående aktör. Det kommer inte heller fungera om ett fredsavtal inte accepteras på lång sikt av en av parterna.

Ett fredsavtal för båda parter

Den franske presidenten upprepade att Putin gjorde ett ”stort misstag” när han inledde sitt anfallskrig mot Ukraina.

– Det var en politisk och diplomatisk process med inblandning av det internationella samfundet. Han [Putin] bestämde sig på egen hand, baserat på en falsk berättelse om att Nato kommer att använda Ukraina för att attackera Ryssland, vilket är helt fel.

Pratade fyra dagar innan kriget

Fyra dagar innan den ryska invasionen samtalade Macron med Putin i ett försök att lugna ner situationen.

De diplomatiska försöken misslyckades dock. Rysslands diktator beordrade sina trupper att korsa den ukrainska gränsen den 24 februari.

Foto: Emmanuel Macron FB The White House president of Russia

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen