I NATT: Öppnar dörren för Putin

2022 12 02

USA:s president Joe Biden och hans franske motsvarighet Emmanuel Macron är redo att sätta sig ner och prata med Rysslands diktator Vladimir Putin

Det meddelar presidenterna på en pressträff efter deras möte i Washington, rapporterar CNN.

Världsledarnas ingångspunkt till samtal med Rysslands ledare skiljer sig dock åt.

USA:s president konstaterar att han är beredd att prata med den ryska diktatorn om Putin väljer att avsluta kriget i Ukraina.

– Jag har inga omedelbara planer på att kontakta Putin. Men jag är beredd att ta reda på vad han är villig att göra, men jag kommer bara att göra det i samråd med mina Nato-allierade. Jag tänker inte göra det på egen hand, säger Joe Biden enligt CNN.

Öppnar dörren

Frankrikes president betonar att han är villig att samtala med Putin så fort Ukraina har offentliggjort sina villkor för fredssamtal.

På torsdagsmorgonen uppgav Emmanuel Macron att han avser att kontakta den ryska diktatorn under de kommande dagarna.

– Putin är ansvarig och har styrt själv och fattat samtliga beslut under en längre tid. Han känner sitt folk. Jag tror han gjorde ett misstag, sa Macron i pratshowen ABC:s ”Good Morning America”.

Presidenten tillade:

– Är det möjligt för honom att komma tillbaka till förhandlingsbordet? Jag tror att det är möjligt.

Vidare betonade Macron att ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland måste accepteras av båda parterna.

Samtidigt understryker presidenten att Ukraina måste sätta villkoren för ett fredsavtal.

– Ukraina ska inte påtvingas något från en utomstående aktör. Det kommer inte heller fungera om ett fredsavtal inte accepteras på lång sikt av en av parterna.

Ett fredsavtal för båda parter

Den franske presidenten upprepade att Putin gjorde ett ”stort misstag” när han inledde sitt anfallskrig mot Ukraina.

– Det var en politisk och diplomatisk process med inblandning av det internationella samfundet. Han [Putin] bestämde sig på egen hand, baserat på en falsk berättelse om att Nato kommer att använda Ukraina för att attackera Ryssland, vilket är helt fel.

Pratade fyra dagar innan kriget

Fyra dagar innan den ryska invasionen samtalade Macron med Putin i ett försök att lugna ner situationen.

De diplomatiska försöken misslyckades dock. Rysslands diktator beordrade sina trupper att korsa den ukrainska gränsen den 24 februari.

Foto: Emmanuel Macron FB The White House president of Russia

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen