I NATT: Öppnar dörren för Putin

2022 12 02

USA:s president Joe Biden och hans franske motsvarighet Emmanuel Macron är redo att sätta sig ner och prata med Rysslands diktator Vladimir Putin

Det meddelar presidenterna på en pressträff efter deras möte i Washington, rapporterar CNN.

Världsledarnas ingångspunkt till samtal med Rysslands ledare skiljer sig dock åt.

USA:s president konstaterar att han är beredd att prata med den ryska diktatorn om Putin väljer att avsluta kriget i Ukraina.

– Jag har inga omedelbara planer på att kontakta Putin. Men jag är beredd att ta reda på vad han är villig att göra, men jag kommer bara att göra det i samråd med mina Nato-allierade. Jag tänker inte göra det på egen hand, säger Joe Biden enligt CNN.

Öppnar dörren

Frankrikes president betonar att han är villig att samtala med Putin så fort Ukraina har offentliggjort sina villkor för fredssamtal.

På torsdagsmorgonen uppgav Emmanuel Macron att han avser att kontakta den ryska diktatorn under de kommande dagarna.

– Putin är ansvarig och har styrt själv och fattat samtliga beslut under en längre tid. Han känner sitt folk. Jag tror han gjorde ett misstag, sa Macron  i pratshowen ABC:s ”Good Morning America”.

Presidenten tillade:

– Är det möjligt för honom att komma tillbaka till förhandlingsbordet? Jag tror att det är möjligt.  

Vidare betonade Macron att ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland måste accepteras av båda parterna.

Samtidigt understryker presidenten att Ukraina måste sätta villkoren för ett fredsavtal.

– Ukraina ska inte påtvingas något från en utomstående aktör. Det kommer inte heller fungera  om ett fredsavtal inte accepteras på lång sikt av en av parterna.

Ett fredsavtal för båda parter

Den franske presidenten upprepade att Putin gjorde ett ”stort misstag” när han inledde sitt anfallskrig mot Ukraina.

– Det var en politisk och diplomatisk process med inblandning av det internationella samfundet. Han [Putin] bestämde sig på egen hand, baserat på en falsk berättelse om att Nato kommer att använda Ukraina för att attackera Ryssland, vilket är helt fel.

Pratade fyra dagar innan kriget

Fyra dagar innan den ryska invasionen samtalade Macron med Putin i ett försök att lugna ner situationen.

De diplomatiska försöken misslyckades dock. Rysslands diktator beordrade sina trupper att korsa den ukrainska gränsen den 24 februari.

Foto: Emmanuel Macron FB The White House president of Russia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen