I NATT: “Öppnat portarna till helvetet”

2023 09 21

FN:s generalsekreterare utfärdade mer eller mindre den skarpaste varningen han kunde göra.

– Mänskligheten har öppnat portarna till helvetet.

Så sade FN-chefen António Guterres när han samlat världens ledare i en och samma lokal i ett av organisationens möten i New York City sent igår kväll.

"Fasansfullt"

Han fortsatte därefter att beskriva en direkt mardrömslik situation inför församlingen.

– Fasansfull värme har fasansfull effekt. Bedrövade bönder ser på när skördar förs bort av översvämningar. Svällande temperaturer ger upphov till sjukdomar, sade António Guterres enligt CNN och syftade på klimatförändringarna.

"Farlig och instabil värld"

– Klimatågärderna förminskas utifrån omfattningen av utmaningen sade han och adderade ytterligare en skarp varning.

– Om inget förändras så går vi mot en farlig och instabil värld.

Förbjöd flera talare

Nästan 200 länder är representerade i New York i dagarna.

Men enbart 34 nationer och sju icke-statliga organ fick lov att tala i samband med FN-chefens toppmöte.

António Guterres hade gjort något så ovanligt som att begränsa talarlistan till de länder han bedömde ha tydliga och effektiva klimatplaner och som skickat en ledare på “hög nivå” att tala till församlingen.

Som en konsekvens var länder som Kina, Indien och Storbritannien frånvarande.

USA fanns på plats representerade av klimatsändebudet John Kerry.

Uppmanar att fasa ut fossila bränslen

I sitt tal uppmanade António Guterres världens länder att inte skjuta fram utfasandet av fossila bränslen.

Han pekade också på att fattigare länder måste få hjälp med att gå över till ren energi och att investera i klimatåtgärder för att kunna stå emot extremväder.

– Vi ligger decennier efter. Vi måste ta igen tid som gått förlorad av att vi har dragit benen efter oss och på grund av den nakna girigheten av förankrade intressen som drar in miljarder från fossila bränslen, sade António Guterres.

Foto: A. Wilson

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)