I NATT: Presidenten har landat – Fem utmaningar för Biden

2022 03 24

USA:s president Joe Biden har landat i Bryssel. Nu väntar flera toppmöten på kort tid för 79-årige Biden.

Den amerikanske presidenten ställs inför fem primära utmaningar, enligt BBC News USA-expert Anthony Zurcher.

En känsla av enighet

USA har hittills hållit jämna steg med sina allierade i Europa. Men allteftersom kriget drar ut på tiden kommer risken för oenigheten att öka. Biden måste övertyga sina allierade om att Natos stärkta beslutsamhet inte är ett tillfälligt tillstånd utan det nya normala.

Flyktingkrisen

Polen har tagit emot huvuddelen av ukrainska flyktingar som har flytt från kriget i hemlandet. Att öppna sina gränser för miljontals människor har belastat landet. Om det inte hanteras på ett kompetent sätt kan det leda till social oro och ekonomisk instabilitet.

Att säkerhetsställa att Polen förblir en pålitlig Nato-medlem är ett brådskande bekymmer för USA.

Militära lösningar

USA har lovat att ge Ukraina mer avancerad luftförsvarskapacitet. Men det återstår en del svårigheter.

Det finns en oro över vilken typ av luftmotstånd det finns från rysk sida, som skulle kunna slå hårt mot Nato och logistiken för transporten av vapnen. De måste hamna i ukrainska händer. Tillsammans med sina allierade måste USA åstadkomma en lösning.

En färdplan för sanktioner

Gigantiska sanktioner från Europa och USA har inte fått Ryssland att avsluta sitt brutala anfallskrig.

Västerländska allierade insisterar på att smärtan från sanktionerna kommer att öka med tiden. Samtidigt finns det en växande press på amerikanska och europeiska ledare att hitta nya sätt för att straffa Rysslands aggression i Ukraina.

Kinafrågan

Tillsammans med Europa kommer USA göra allt i sin makt för att övertyga Kina att hålla avstånd gentemot Ryssland, och om det är möjligt – fördöma Putins agerande i Ukraina.

Hot om sanktioner, om landet hjälper Ryssland, tynger redan den kinesiska ekonomin. Men Kinas senaste stöd till en rysk medverkan i det kommande G20-mötet tyder på att uppgiften inte kommer att bli enkel.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)