I NATT: Putin uppges iscensätta folkomröstning i Ukraina

2022 05 06

Ryssland uppges planera en folkomröstning i staden Cherson i ett försök att legitimera ockupationen av området.

Uppgifterna kommer från den brittiska försvarsministeriet i deras senaste uppdateringen om situationen i Ukraina.

Ska “legitimera ockupationen”

– Ryssland planerar en iscensatt folkomröstning i den södra staden Cherson med syfte att legitimera dess ockupation. Staden är avgörande för Rysslands försök att etablera en landbro till Krim och dominera södra Ukraina, skriver myndigheten på Twitter.

Rysk taktik från förr

Storbritanniens försvarsministerium tillägger även att det här är en rysk taktik som upprepar sig från historien.

– Ryssland höll tidigare illegitima folkomröstningar om Krims anslutning till Ryska federationen 2014 för att i efterhand motivera sitt beslagtagande av halvön.

Konsekvenser för fredssamtal

Rysslands egna inhemska val kritiseras också av myndigheten för att ha varit riggade och förhindrat oppositionspolitiker från att utmana den sittande presidenten Vladimir Putin.

Den potentiella “folkomröstningen” kan samtidigt få allvarliga konsekvenser för eventuella fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina.

“Teater med dåliga skådespelare”

I helgen varnade Zelensky just för att en sådan omröstning skulle ske. Ukrainas president kallade det för en “pseudo-omröstning” och menade att Ukraina kommer att avbryta samtalen med Moskva om den genomförs.

– [Samtalen med Ryssland skulle] bara vara teater med mycket dåliga skådespelare, sade Zelensky på helgens pressträff enligt The Guardian.

Ockuperad stad

Cherson är enligt BBC den enda större staden som Rysslands har lyckats ockupera sedan Putin gav order om att invadera landet i slutet av februari.

En del områden i staden har därefter återtagits av ukrainska styrkor, men striderna i regionen fortsätter.

Explosioner i Ryssland

Under natten har det även rapporteras om explosioner på ryska sidan gränsen. Det handlar om en oljedepå i Bryansk som ska ha fattat eld, uppger Reuters.

Uppgifterna bekräftas av ryska medier som dock inte lämnar några detaljer om vad som ligger bakom explosionerna.

38 mil från Moskva

Bryansk fyller funktionen som ett administrativt centrum i närheten av gränsen till Ukraina.

Staden ligger ungefär 38 mil från Moskva.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen