I NATT: Putins nya kärnvapenhot

2022 04 28

– Om någon utifrån försöker ingripa i Ukraina och skapar en strategisk hotbild mot Ryssland kommer vårt svar att vara blixtsnabbt.

Det säger den ryska diktatorn Vladimir Putin i ett möte sent på onsdagskvällen där han talade med ryska lagstiftare i St Petersburg, rapporterar BBC News.

Vidare varnade han för att Ryssland har ”alla verktyg” för att kunna "svara".

Kommer att använda dem

– Vi har alla verktyg som ingen annan kan skryta om. Vi kommer att använda dem om det behövs, säger Putin i vad som ses som en referens till Rysslands ballistiska robotar och kärnvapen, erfar BBC.

Beslut är fattat

Den ryska diktatorn tillägger att alla beslut om ett vad ett sådant svar skulle innehålla redan har tagits, men han vill inte gå in på ytterligare detaljer.

Uttalandet från Putin kommer i samband med att Ukrainas allierade i kriget har ökat utbudet av vapen i sina leveranser till landet.

USA har lovat att se till att Ukraina vinner kriget och besegrar Putins armé.

Offensiven har avstannat

Flera västerländska tjänstemän konstaterar att Ryssland kraftsamlar styrkorna i östra Ukraina, men att den storskaliga offensiven har avstannat, rapporterar BBC.

En källa uppger att de ryska styrkorna har svårt att slå ut det ukrainska motståndet och lider svåra förluster.

Dessutom uppges ryssarna fortsatt uppleva stora logistiska problem på grund av ett kraftigt regnoväder.  

Krigets kostnad

Kriget i Ukraina har nått en svindlande kostnad.

Det bekräftar Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Hittills har kriget i Ukraina kostat svindlande 600 miljarder dollar, motsvarande 5 900 miljarder kronor, uppger Zelensky, enligt Ukrainas presidentkansli. Det är mer än Sveriges totala BNP för 2020. 

– Mer än 32 miljoner kvadratmeter bostadsyta, mer än 1 500 utbildningsanläggningar och mer än 350 medicinska anläggningar har förstörts eller skadats, konstaterar presidenten.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen