I NATT: Putins nya kärnvapenhot

2022 04 28

– Om någon utifrån försöker ingripa i Ukraina och skapar en strategisk hotbild mot Ryssland kommer vårt svar att vara blixtsnabbt.

Det säger den ryska diktatorn Vladimir Putin i ett möte sent på onsdagskvällen där han talade med ryska lagstiftare i St Petersburg, rapporterar BBC News.

Vidare varnade han för att Ryssland har ”alla verktyg” för att kunna "svara".

Kommer att använda dem

– Vi har alla verktyg som ingen annan kan skryta om. Vi kommer att använda dem om det behövs, säger Putin i vad som ses som en referens till Rysslands ballistiska robotar och kärnvapen, erfar BBC.

Beslut är fattat

Den ryska diktatorn tillägger att alla beslut om ett vad ett sådant svar skulle innehålla redan har tagits, men han vill inte gå in på ytterligare detaljer.

Uttalandet från Putin kommer i samband med att Ukrainas allierade i kriget har ökat utbudet av vapen i sina leveranser till landet.

USA har lovat att se till att Ukraina vinner kriget och besegrar Putins armé.

Offensiven har avstannat

Flera västerländska tjänstemän konstaterar att Ryssland kraftsamlar styrkorna i östra Ukraina, men att den storskaliga offensiven har avstannat, rapporterar BBC.

En källa uppger att de ryska styrkorna har svårt att slå ut det ukrainska motståndet och lider svåra förluster.

Dessutom uppges ryssarna fortsatt uppleva stora logistiska problem på grund av ett kraftigt regnoväder.

Krigets kostnad

Kriget i Ukraina har nått en svindlande kostnad.

Det bekräftar Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Hittills har kriget i Ukraina kostat svindlande 600 miljarder dollar, motsvarande 5 900 miljarder kronor, uppger Zelensky, enligt Ukrainas presidentkansli. Det är mer än Sveriges totala BNP för 2020.

– Mer än 32 miljoner kvadratmeter bostadsyta, mer än 1 500 utbildningsanläggningar och mer än 350 medicinska anläggningar har förstörts eller skadats, konstaterar presidenten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen