I NATT: Putins nya kärnvapenhot

2022 04 28

– Om någon utifrån försöker ingripa i Ukraina och skapar en strategisk hotbild mot Ryssland kommer vårt svar att vara blixtsnabbt.

Det säger den ryska diktatorn Vladimir Putin i ett möte sent på onsdagskvällen där han talade med ryska lagstiftare i St Petersburg, rapporterar BBC News.

Vidare varnade han för att Ryssland har ”alla verktyg” för att kunna "svara".

Kommer att använda dem

– Vi har alla verktyg som ingen annan kan skryta om. Vi kommer att använda dem om det behövs, säger Putin i vad som ses som en referens till Rysslands ballistiska robotar och kärnvapen, erfar BBC.

Beslut är fattat

Den ryska diktatorn tillägger att alla beslut om ett vad ett sådant svar skulle innehålla redan har tagits, men han vill inte gå in på ytterligare detaljer.

Uttalandet från Putin kommer i samband med att Ukrainas allierade i kriget har ökat utbudet av vapen i sina leveranser till landet.

USA har lovat att se till att Ukraina vinner kriget och besegrar Putins armé.

Offensiven har avstannat

Flera västerländska tjänstemän konstaterar att Ryssland kraftsamlar styrkorna i östra Ukraina, men att den storskaliga offensiven har avstannat, rapporterar BBC.

En källa uppger att de ryska styrkorna har svårt att slå ut det ukrainska motståndet och lider svåra förluster.

Dessutom uppges ryssarna fortsatt uppleva stora logistiska problem på grund av ett kraftigt regnoväder.  

Krigets kostnad

Kriget i Ukraina har nått en svindlande kostnad.

Det bekräftar Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Hittills har kriget i Ukraina kostat svindlande 600 miljarder dollar, motsvarande 5 900 miljarder kronor, uppger Zelensky, enligt Ukrainas presidentkansli. Det är mer än Sveriges totala BNP för 2020. 

– Mer än 32 miljoner kvadratmeter bostadsyta, mer än 1 500 utbildningsanläggningar och mer än 350 medicinska anläggningar har förstörts eller skadats, konstaterar presidenten.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

JUST NU: Preem slutar sälja kritiserad diesel

2025 12 02

Preem kommer att slopa ett drivmedel som under en längre tid varit föremål för kritik.

Från och med nu kommer bensinkedjan att sluta blanda in RME i produkten Preem Evolution Diesel.

RME är en typ av biodiesel som framställs av rapsolja.

Inblandningen i diesel har dock ifrågasatts av flera skäl, bland annat för att det kan leda till sämre köldegenskaper, högre bränsleförbrukning och för att produktionen anses ha svagare klimatnytta jämfört med HVO.

– Våra kunder har länge efterfrågat en diesel fri från RME. Genom att ta bort RME kan vi erbjuda en diesel till marknaden som håller en högre teknisk prestanda, utan att göra avkall på drivmedlets klimatprestanda, säger Daniel Granquist, drivmedelsexpert på Preem, i ett uttalande.

"Finns en missuppfattning"

Ända sedan 2006 har RME använts i svensk standarddiesel. Det finns dock en nackdel för den som tankar drivmedlet – bränslet är mer känsligt för vatten och mikrobiell tillväxt.

I förlängningen kan det leda till driftstörningar, understryker Preem.

Den diesel som bensinkedjan nu ska börja sälja istället ska därmed förebygga de problemen, särskilt för fordon som används i kallt väder eller som står oanvända under en längre tid.

– Det finns en missuppfattning om att alla dieseltyper fungerar likadant, men så är det inte. HVO är kemiskt likvärdig med fossil diesel, vilket ger mindre risk för driftproblem och ger en bättre prestanda året runt än med RME. Detta stärker vårt erbjudande till transportsektorn i hela Sverige, säger Daniel Granquist.

LÄS MER: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Gotland enda undantaget

Skiftet kommer att göras på Preems cirka 500 stationer i Sverige. Förändringen görs därmed hos kedjan över i princip hela landet. Det enda undantaget är fyra stationer på Gotland som tills vidare kommer att fortsätta sälja diesel med RME.

Skälen till att de gotländska Preemstationerna inte omfattas av bytet är logistiska.

Sedan tidigare har Preem lanserat den nya produkten på drygt 200 stationer.

LÄS MER: Nytt besked om bensin och diesel – har blivit för dyrt

Foto: Preem

Text: Redaktionen

Sjukdom väntas öka dramatiskt – halva Sverige kan drabbas

2025 12 02

Över halva Sveriges befolkning befinner sig i riskzonen för vad som tidigare beskrivits som en “tickande hälsobomb”.

Det konstaterar Nordiska ministerrådets nya rapport Normo 2025.

I rapporten framgår det att 56 procent av alla vuxna i Norden är antingen överviktiga eller feta.

– Vi håller på att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning som tillbringar alldeles för mycket tid framför skärmar, samtidigt som vi äter ohälsosam och ohållbar mat, framhåller Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, i ett uttalande på tisdagen.

Starkt samband med cancer

Utvecklingen riskerar att få breda och allvarliga hälsokonsekvenser.

Sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ökar i takt med att fetma blir ett allt större problem.

Dessutom finns ett allt starkare samband mellan fetma och cancer. Nätkliniken Yazen kallade tidigare i år sambandet för en “tickande hälsobomb” och en av vår tids största hälsoutmaningar.

– Resultaten i vår studie visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall av de som ingick i studien och som diagnostiserades mellan 1963–2019, sade Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, i februari.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

"Dyster läsning"

I och med den nya Normorapporten får varningarna därmed vatten på sin kvarn.

– Denna senaste utgåva av Normo är tyvärr dyster läsning. Men jag har valt att se den som en uppmaning till handling, för att ytterligare stärka våra ansträngningar att främja en mer hållbar livsmedels- och hälsosituation i Norden, uppger Karen Ellemman. 

Enligt rapporten är det dessutom individer med lägre utbildningsbakgrund som har sämre kostvanor. Övervikt och fetma, samt användning av niktoin alkohol, är högre i gruppen än den med högre utbildning.

– Detta är en utveckling som vi behöver ändra, understryker Karin Ellemann.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen