I NATT: Putins nya kärnvapenhot

2022 04 28

– Om någon utifrån försöker ingripa i Ukraina och skapar en strategisk hotbild mot Ryssland kommer vårt svar att vara blixtsnabbt.

Det säger den ryska diktatorn Vladimir Putin i ett möte sent på onsdagskvällen där han talade med ryska lagstiftare i St Petersburg, rapporterar BBC News.

Vidare varnade han för att Ryssland har ”alla verktyg” för att kunna "svara".

Kommer att använda dem

– Vi har alla verktyg som ingen annan kan skryta om. Vi kommer att använda dem om det behövs, säger Putin i vad som ses som en referens till Rysslands ballistiska robotar och kärnvapen, erfar BBC.

Beslut är fattat

Den ryska diktatorn tillägger att alla beslut om ett vad ett sådant svar skulle innehålla redan har tagits, men han vill inte gå in på ytterligare detaljer.

Uttalandet från Putin kommer i samband med att Ukrainas allierade i kriget har ökat utbudet av vapen i sina leveranser till landet.

USA har lovat att se till att Ukraina vinner kriget och besegrar Putins armé.

Offensiven har avstannat

Flera västerländska tjänstemän konstaterar att Ryssland kraftsamlar styrkorna i östra Ukraina, men att den storskaliga offensiven har avstannat, rapporterar BBC.

En källa uppger att de ryska styrkorna har svårt att slå ut det ukrainska motståndet och lider svåra förluster.

Dessutom uppges ryssarna fortsatt uppleva stora logistiska problem på grund av ett kraftigt regnoväder.

Krigets kostnad

Kriget i Ukraina har nått en svindlande kostnad.

Det bekräftar Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Hittills har kriget i Ukraina kostat svindlande 600 miljarder dollar, motsvarande 5 900 miljarder kronor, uppger Zelensky, enligt Ukrainas presidentkansli. Det är mer än Sveriges totala BNP för 2020.

– Mer än 32 miljoner kvadratmeter bostadsyta, mer än 1 500 utbildningsanläggningar och mer än 350 medicinska anläggningar har förstörts eller skadats, konstaterar presidenten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)