30dec25

I NATT: Putins sju krav för att avsluta kriget

2022 03 18

I ett telefonsamtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan krävde den ryska diktatorn att sju krav måste uppfyllas om han ska avsluta kriget i Ukraina.

Det berättar Erdogans ledande rådgivare och talesman, Ibrahim Kalin, rapporterar BBC. Presidentens rådgivare var en del av en liten grupp som lyssnade på samtalet.

Två kategorier

De ryska kraven delas in i två kategorier, uppger BBC.

De fyra första kraven är, enligt Kalin, inte svåra att uppfylla. Främst handlar det om att Putin begär att Ukraina ska vara neutralt och inte gå med i Nato.  

Nedrustning och avnazifiering

Sedan finns det tre andra krav i den första kategorin, som främst verkar syfta till att ”rädda ansiktet” på Ryssland.   

Ukraina skulle behöva genomgå en nedrustningsprocess för att säkerhetsställa att de inte är något hot mot Ryssland. Det ryska språket måste ”skyddas” och Ukraina ska ”avnazifieras”.

Det sista kravet kan upplevas djupt stötande för Ukrainas president Volodymyr Zelensky som själv är jude och har släktingar som dog i förintelsen. Men den turkiska sidan tror att kravet kommer att kunna accepteras av Zelensky. Kanske räcker det för presidenten att fördöma alla former av nynazism och lova att bekämpa dem.

Tre svåra krav

Den andra kategorin innehåller tre krav som kan vara svårare att uppfylla, rapporterar BBC.

För det första vill Vladimir Putin träffa Volodymyr Zelensky ansikte mot ansikte innan en överenskommelse kan nås. Ukrainas president har flera gånger sagt att han är beredd att träffa Rysslands diktator. Hur mötet rent principiellt ska gå till återstår att se.

Vill ha territorium

De två sista kraven handlar om att Putin vill att den ukrainska regeringen ska ge upp territorium till Ryssland.

Ibrahim Kalin var mindre specifik angående de två sista kraven, men framhävde att det dels handlar om Donbass-regionen i östra Ukraina, men även Krym, som Ryssland illegalt ockuperat sedan 2014.

Kraven på territorium kan bli svåra att svälja för Ukraina, uppger BBC.

Kunde varit värre

BBC:s reporter John Simpson framhäver att Putins kravlista kunde varit betydligt värre. De sju kraven är inte så hårda som många fruktade, och de verkar knappast vara  värda allt våld och dödande i Ukraina, konstaterar han.

Kan framställas som en seger

– Med tanke på Putins hårdhänta kontroll över rysk media borde det inte vara svårt för diktatorn och hans inre krets att framställa allt detta som en seger, skriver John Simpson.

Han konstaterar dock att det kommer finnas kvar farhågor för Ukraina.

– Om de fina detaljerna i ett avtal inte sorteras ut kan Putin, eller hans efterträdare, alltid använda dem som en ursäkt för att invadera Ukraina igen, skriver han.

Foto: Foto President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen