30dec25

I NATT: Putins sju krav för att avsluta kriget

2022 03 18

I ett telefonsamtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan krävde den ryska diktatorn att sju krav måste uppfyllas om han ska avsluta kriget i Ukraina.

Det berättar Erdogans ledande rådgivare och talesman, Ibrahim Kalin, rapporterar BBC. Presidentens rådgivare var en del av en liten grupp som lyssnade på samtalet.

Två kategorier

De ryska kraven delas in i två kategorier, uppger BBC.

De fyra första kraven är, enligt Kalin, inte svåra att uppfylla. Främst handlar det om att Putin begär att Ukraina ska vara neutralt och inte gå med i Nato.  

Nedrustning och avnazifiering

Sedan finns det tre andra krav i den första kategorin, som främst verkar syfta till att ”rädda ansiktet” på Ryssland.   

Ukraina skulle behöva genomgå en nedrustningsprocess för att säkerhetsställa att de inte är något hot mot Ryssland. Det ryska språket måste ”skyddas” och Ukraina ska ”avnazifieras”.

Det sista kravet kan upplevas djupt stötande för Ukrainas president Volodymyr Zelensky som själv är jude och har släktingar som dog i förintelsen. Men den turkiska sidan tror att kravet kommer att kunna accepteras av Zelensky. Kanske räcker det för presidenten att fördöma alla former av nynazism och lova att bekämpa dem.

Tre svåra krav

Den andra kategorin innehåller tre krav som kan vara svårare att uppfylla, rapporterar BBC.

För det första vill Vladimir Putin träffa Volodymyr Zelensky ansikte mot ansikte innan en överenskommelse kan nås. Ukrainas president har flera gånger sagt att han är beredd att träffa Rysslands diktator. Hur mötet rent principiellt ska gå till återstår att se.

Vill ha territorium

De två sista kraven handlar om att Putin vill att den ukrainska regeringen ska ge upp territorium till Ryssland.

Ibrahim Kalin var mindre specifik angående de två sista kraven, men framhävde att det dels handlar om Donbass-regionen i östra Ukraina, men även Krym, som Ryssland illegalt ockuperat sedan 2014.

Kraven på territorium kan bli svåra att svälja för Ukraina, uppger BBC.

Kunde varit värre

BBC:s reporter John Simpson framhäver att Putins kravlista kunde varit betydligt värre. De sju kraven är inte så hårda som många fruktade, och de verkar knappast vara  värda allt våld och dödande i Ukraina, konstaterar han.

Kan framställas som en seger

– Med tanke på Putins hårdhänta kontroll över rysk media borde det inte vara svårt för diktatorn och hans inre krets att framställa allt detta som en seger, skriver John Simpson.

Han konstaterar dock att det kommer finnas kvar farhågor för Ukraina.

– Om de fina detaljerna i ett avtal inte sorteras ut kan Putin, eller hans efterträdare, alltid använda dem som en ursäkt för att invadera Ukraina igen, skriver han.

Foto: Foto President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen