I NATT: Putins sju krav för att avsluta kriget

2022 03 18

I ett telefonsamtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan krävde den ryska diktatorn att sju krav måste uppfyllas om han ska avsluta kriget i Ukraina.

Det berättar Erdogans ledande rådgivare och talesman, Ibrahim Kalin, rapporterar BBC. Presidentens rådgivare var en del av en liten grupp som lyssnade på samtalet.

Två kategorier

De ryska kraven delas in i två kategorier, uppger BBC.

De fyra första kraven är, enligt Kalin, inte svåra att uppfylla. Främst handlar det om att Putin begär att Ukraina ska vara neutralt och inte gå med i Nato.

Nedrustning och avnazifiering

Sedan finns det tre andra krav i den första kategorin, som främst verkar syfta till att ”rädda ansiktet” på Ryssland.

Ukraina skulle behöva genomgå en nedrustningsprocess för att säkerhetsställa att de inte är något hot mot Ryssland. Det ryska språket måste ”skyddas” och Ukraina ska ”avnazifieras”.

Det sista kravet kan upplevas djupt stötande för Ukrainas president Volodymyr Zelensky som själv är jude och har släktingar som dog i förintelsen. Men den turkiska sidan tror att kravet kommer att kunna accepteras av Zelensky. Kanske räcker det för presidenten att fördöma alla former av nynazism och lova att bekämpa dem.

Tre svåra krav

Den andra kategorin innehåller tre krav som kan vara svårare att uppfylla, rapporterar BBC.

För det första vill Vladimir Putin träffa Volodymyr Zelensky ansikte mot ansikte innan en överenskommelse kan nås. Ukrainas president har flera gånger sagt att han är beredd att träffa Rysslands diktator. Hur mötet rent principiellt ska gå till återstår att se.

Vill ha territorium

De två sista kraven handlar om att Putin vill att den ukrainska regeringen ska ge upp territorium till Ryssland.

Ibrahim Kalin var mindre specifik angående de två sista kraven, men framhävde att det dels handlar om Donbass-regionen i östra Ukraina, men även Krym, som Ryssland illegalt ockuperat sedan 2014.

Kraven på territorium kan bli svåra att svälja för Ukraina, uppger BBC.

Kunde varit värre

BBC:s reporter John Simpson framhäver att Putins kravlista kunde varit betydligt värre. De sju kraven är inte så hårda som många fruktade, och de verkar knappast vara värda allt våld och dödande i Ukraina, konstaterar han.

Kan framställas som en seger

– Med tanke på Putins hårdhänta kontroll över rysk media borde det inte vara svårt för diktatorn och hans inre krets att framställa allt detta som en seger, skriver John Simpson.

Han konstaterar dock att det kommer finnas kvar farhågor för Ukraina.

– Om de fina detaljerna i ett avtal inte sorteras ut kan Putin, eller hans efterträdare, alltid använda dem som en ursäkt för att invadera Ukraina igen, skriver han.

Foto: Foto President of Russia Office

Text: Redaktionen

Swedbank larmar: 55-åringar kan tvingas gå i pension

2025 12 04

Tidigare i höstas varnade försäkringsbolaget Säkra för att många medelålders svenskar kan tvinga till ofrivillig pension.

Bakgrunden var då nedgången i ekonomin som slagit hårt mot arbetsmarknaden och med en arbetslöshet på 8,4 procent i augusti.

Särskilt hög har den varit för personer i åldrarna 55-64 år.

– För många blir pensionen då den enda utvägen för att klara sig ekonomiskt, vilket kan innebära förlorade tusentals kronor varje månad – både i pension och i lön under tiden man är arbetslös och som pensionär, sade Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra, vid tillfället.

Swedbank gör samma analys

Nu drar Swedbank en snarlik slutsats efter en ny rapport som publiceras på torsdagen.

I rapporten framgår att 75 procent av de som är 55 år eller äldre upplever att det finns “hinder i vägen om de skulle vilja byta jobb”.

Det handlar i synnerhet om att arbetsgivare inte vill ta in folk som närmar sig pensionsåldern.

Samma rapport anger att över hälften av gruppen mellan 55 och 65 år kommer att gå i pension före sin egentliga pensionsålder, inte minst på grund av att orken tar slut.

Och det riskerar att bli dyrt, konstaterar storbanken.

– Det behövs bättre möjligheter att byta jobb senare i livet så att även de med krävande arbeten får möjlighet att ställa om, och jobba ihop till en rimlig pension. I vanliga yrken med genomsnittliga löner kan det handla om 3 000-5 000 kronor lägre pension före skatt varje månad om man går i pension två år i förtid, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i en kommentar.

Handlar inte om kompetens

Att arbetsgivare inte vill anställa någon som närmar sig pensionsåldern är en uppfattning som delas av fyra av tio 55-plussare, enligt Swedbank.

– Brist på kompetens verkar inte vara ett problem, bara sex procent uppger det som ett hinder. Fördomar mot äldre arbetskraft och att erfarenheten inte värdesätts skulle däremot hindra många från att byta jobb om de ville, säger Madelén Falkenhäll.

Banken beskriver fenomenet som ett “samhällsproblem” att äldres erfarenhet inte värdesätts i den mening att de kan byta jobb sent i karriären.

– Vi behöver jobba allt längre och då behöver också arbetsmarknaden tillåta att vi byter jobb högre upp i ålder. För många kan det vara ett sätt att klara att jobba fram till sin pensionsålder, säger Madelén Falkenhäll.

Foto: O. Perghel resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Finland säger nej till säkerhetsgarantier – “mycket, mycket allvarligt”

2025 12 04

När utkastet på den amerikanska fredsplanen med 28 punkter läckte i november uttrycktes att Finland specifikt skulle stå för säkerhetsgarantier till Ukraina.

Det är obegripligt för den finländska statsministern Petteri Orpo.

Något sådant scenario är inte aktuellt. Även om planen sedan dess har justerats sätter Finland ned foten: säkerhetsgarantier som liknar Natos artikel 5 kommer inte att finnas på bordet.

– Vi har inte haft några diskussioner om den här frågan. Jag vet inte varför Finland nämndes i tidningen, säger Petteri Orpo enligt Yle och tillägger:

– Vi måste förstå att en säkerhetsgaranti är något mycket, mycket allvarligt. Vi är inte redo att ge säkerhetsgarantier, men vi kan hjälpa till med säkerhetsarrangemang. Skillnaden mellan dem är enorm.

"Helt annan sak"

Finland säger med andra ord blankt nej till att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier.

Däremot är man beredda att engagera sig i så kallade säkerhetsarrangemang för det krigsdrabbade landet.

– Orpo sade dock att Finland inte har sett några detaljer eller ett exakt förslag om säkerhetsgarantier. Han noterade att arbetet med att upprätta säkerhetsarrangemang skulle fortsätta – och att det var en helt annan sak än säkerhetsgarantier, skriver Yle efter att Orpo höll en gemensam pressträff med svenska statsministern Ulf Kristersson igår.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

Rubios besked: fredsavtal först

Frågan om säkerhetsgarantier från väst vid ett eventuellt krigsslut har varit central för Ukraina, som fruktar att Ryssland kan gå till attack igen i framtiden.

USA:s utrikesminister Marco Rubio har i sin tur informerat europeiska allierade att USA vill ha ett fredsavtal innan man säger ja till några sådana garantier, uppgav Politico förra veckan.

Rubios besked är ytterligare ett tecken på att amerikanerna vill ha ett fredsavtal så fort som möjligt – och sedan lösa övriga frågor.

Rubio ska dock ha sagt till europeerna att säkerhetsgarantier är “en prioritering” för Trump-administrationen.

– Utrikesminister Rubio, tillsammans med hela Trumpadministrationen, har tydligt understrukit att säkerhetsgarantier skulle behöva vara en del av varje fredsavtal, vilket han konsekvent har framhållit både offentligt och privat, säger utrikesdepartementets talesperson Tommy Pigott.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet

Text: Redaktionen