30dec25

I NATT: Putins sju krav för att avsluta kriget

2022 03 18

I ett telefonsamtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan krävde den ryska diktatorn att sju krav måste uppfyllas om han ska avsluta kriget i Ukraina.

Det berättar Erdogans ledande rådgivare och talesman, Ibrahim Kalin, rapporterar BBC. Presidentens rådgivare var en del av en liten grupp som lyssnade på samtalet.

Två kategorier

De ryska kraven delas in i två kategorier, uppger BBC.

De fyra första kraven är, enligt Kalin, inte svåra att uppfylla. Främst handlar det om att Putin begär att Ukraina ska vara neutralt och inte gå med i Nato.  

Nedrustning och avnazifiering

Sedan finns det tre andra krav i den första kategorin, som främst verkar syfta till att ”rädda ansiktet” på Ryssland.   

Ukraina skulle behöva genomgå en nedrustningsprocess för att säkerhetsställa att de inte är något hot mot Ryssland. Det ryska språket måste ”skyddas” och Ukraina ska ”avnazifieras”.

Det sista kravet kan upplevas djupt stötande för Ukrainas president Volodymyr Zelensky som själv är jude och har släktingar som dog i förintelsen. Men den turkiska sidan tror att kravet kommer att kunna accepteras av Zelensky. Kanske räcker det för presidenten att fördöma alla former av nynazism och lova att bekämpa dem.

Tre svåra krav

Den andra kategorin innehåller tre krav som kan vara svårare att uppfylla, rapporterar BBC.

För det första vill Vladimir Putin träffa Volodymyr Zelensky ansikte mot ansikte innan en överenskommelse kan nås. Ukrainas president har flera gånger sagt att han är beredd att träffa Rysslands diktator. Hur mötet rent principiellt ska gå till återstår att se.

Vill ha territorium

De två sista kraven handlar om att Putin vill att den ukrainska regeringen ska ge upp territorium till Ryssland.

Ibrahim Kalin var mindre specifik angående de två sista kraven, men framhävde att det dels handlar om Donbass-regionen i östra Ukraina, men även Krym, som Ryssland illegalt ockuperat sedan 2014.

Kraven på territorium kan bli svåra att svälja för Ukraina, uppger BBC.

Kunde varit värre

BBC:s reporter John Simpson framhäver att Putins kravlista kunde varit betydligt värre. De sju kraven är inte så hårda som många fruktade, och de verkar knappast vara  värda allt våld och dödande i Ukraina, konstaterar han.

Kan framställas som en seger

– Med tanke på Putins hårdhänta kontroll över rysk media borde det inte vara svårt för diktatorn och hans inre krets att framställa allt detta som en seger, skriver John Simpson.

Han konstaterar dock att det kommer finnas kvar farhågor för Ukraina.

– Om de fina detaljerna i ett avtal inte sorteras ut kan Putin, eller hans efterträdare, alltid använda dem som en ursäkt för att invadera Ukraina igen, skriver han.

Foto: Foto President of Russia Office

Text: Redaktionen


27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 okt 26

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat. 

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        27 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      6     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       24  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           5    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    19   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 47.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen