I NATT: Putins sju krav för att avsluta kriget

2022 03 18

I ett telefonsamtal med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan krävde den ryska diktatorn att sju krav måste uppfyllas om han ska avsluta kriget i Ukraina.

Det berättar Erdogans ledande rådgivare och talesman, Ibrahim Kalin, rapporterar BBC. Presidentens rådgivare var en del av en liten grupp som lyssnade på samtalet.

Två kategorier

De ryska kraven delas in i två kategorier, uppger BBC.

De fyra första kraven är, enligt Kalin, inte svåra att uppfylla. Främst handlar det om att Putin begär att Ukraina ska vara neutralt och inte gå med i Nato.  

Nedrustning och avnazifiering

Sedan finns det tre andra krav i den första kategorin, som främst verkar syfta till att ”rädda ansiktet” på Ryssland.   

Ukraina skulle behöva genomgå en nedrustningsprocess för att säkerhetsställa att de inte är något hot mot Ryssland. Det ryska språket måste ”skyddas” och Ukraina ska ”avnazifieras”.

Det sista kravet kan upplevas djupt stötande för Ukrainas president Volodymyr Zelensky som själv är jude och har släktingar som dog i förintelsen. Men den turkiska sidan tror att kravet kommer att kunna accepteras av Zelensky. Kanske räcker det för presidenten att fördöma alla former av nynazism och lova att bekämpa dem.

Tre svåra krav

Den andra kategorin innehåller tre krav som kan vara svårare att uppfylla, rapporterar BBC.

För det första vill Vladimir Putin träffa Volodymyr Zelensky ansikte mot ansikte innan en överenskommelse kan nås. Ukrainas president har flera gånger sagt att han är beredd att träffa Rysslands diktator. Hur mötet rent principiellt ska gå till återstår att se.

Vill ha territorium

De två sista kraven handlar om att Putin vill att den ukrainska regeringen ska ge upp territorium till Ryssland.

Ibrahim Kalin var mindre specifik angående de två sista kraven, men framhävde att det dels handlar om Donbass-regionen i östra Ukraina, men även Krym, som Ryssland illegalt ockuperat sedan 2014.

Kraven på territorium kan bli svåra att svälja för Ukraina, uppger BBC.

Kunde varit värre

BBC:s reporter John Simpson framhäver att Putins kravlista kunde varit betydligt värre. De sju kraven är inte så hårda som många fruktade, och de verkar knappast vara  värda allt våld och dödande i Ukraina, konstaterar han.

Kan framställas som en seger

– Med tanke på Putins hårdhänta kontroll över rysk media borde det inte vara svårt för diktatorn och hans inre krets att framställa allt detta som en seger, skriver John Simpson.

Han konstaterar dock att det kommer finnas kvar farhågor för Ukraina.

– Om de fina detaljerna i ett avtal inte sorteras ut kan Putin, eller hans efterträdare, alltid använda dem som en ursäkt för att invadera Ukraina igen, skriver han.

Foto: Foto President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Upprört i Tidöpartierna – ”får inte prata”

2025 11 29

En laddad fråga väcker lokal splittring i Tidösamarbetet.

Vid årsskiftet höjs återvandringsbidraget, efter ett beslut från regeringen.

– Du som har fått uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och vill flytta tillbaka till ditt hemland eller till annat land där du har rätt att bo, kan ansöka om ett ekonomiskt stöd hos Migrationsverket, uppger regeringen.

– En ensamstående vuxen kan få max 350 000 kronor. Ett hushåll med vuxna och barn kan som mest få 600 000 kronor.

Men trots regeringens beslut råder inte total enighet bland Tidöpartierna.

Tackade nej

I samband med beslutet kring återvandringsbidraget bjöds Sveriges kommuner in för att möta regeringens nationella samordnare, för information och samtal.

Många kommuner tackade nej till inbjudan, däribland Göteborgs kommun.

– Jag kan notera att det i allra flest fall rör sig om socialdemokratiska kommunledningar. Jag tror att de gör det här för att de i realiteten vill bilda regering med två partier som vill ha en helt oreglerad invandring, sa migrationsminister Johan Forssell (M), till SVT då.

SD lyfter frågan igen

Göteborg kommuns nej fick Jörgen Fogelklou (SD), kommunalråd i kommunen, att yrka på att man ändå skulle bjuda den nationella samordnaren till Göteborg.

Förslaget fick stöd av samarbetspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna, men Liberalerna valde att motsätta sig Tidökollegorna och förslaget föll därför i omröstningen.

Och det liberala kommunalrådet Axel Darvik (L) ser inget problem med att partiet väljer att rösta på oppositionens linje.

– Nej, det tycker jag inte, därför att i grund i botten tycker jag att det här beloppet är alldeles för högt. Sedan är det upp till förvaltningar och Migrationsverket att sköta det, säger han, till GP.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Får inte prata”

Liberalernas linje möts nu av skarp kritik från de övriga Tidöpartierna.

– Yrkandet försöker någonstans förtydliga att det är okej att ha dialog. Genom att avslå det säger man tvärtom, det är det som är signalen nu: Nu får ni inte prata med statsmakterna om frivillig återvandring, säger Moderaternas Axel Josefsson, till tidningen.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Text: Redaktionen


29nov2025

Glädjebesked för 300 000 svenska hushåll – från och med måndag

2025 11 29

Många svenska villaägare drömmer om att renovera eller bygga ut.

Men ofta står krångliga bygglovsansökningar och byråkrati i vägen.

Många avstår därför, men det är också många hushåll som struntar i att ansöka om bygglov och gör slag i sak ändå.

Hela 300 000 svenskar har byggt utan bygglov, enligt en färsk undersökning från Sifo.

Men på måndag förändras reglerna och det blir fritt fram att genomföra enklare renoveringar utan krånglig byråkrati och ansökningar.

De nya reglerna

Från och med den 1 december ändras reglerna, för att förenkla för svenska hushåll.

– Otydliga regler är uppenbarligen ett hinder som gör att många pausar sina planer eller tar genvägar, säger arkitekt Audingas Sumskas, i ett uttalande.

De nya reglerna gäller för en- och tvåbostadshus och innefattar flera olika renoveringsåtgärder.

–  Att genomföra fasadändringar, som att installera takfönster eller måla, blir till exempel bygglovsfritt. Tröskeln sänks alltså rejält för många husägare, säger Audingas Sumskas.

– När fler åtgärder blir bygglovsbefriade minskar inte bara det administrativa krånglet, utan processen blir också enklare och snabbare för den som planerar att bygga.

Får konsekvenser

Många upplever bygglovsreglerna som svåra att förstå, vilket får konsekvenser för hushållen.

– Det finns också många svenskar som säkert inte ens varit medvetna om att bygglov krävs för vissa åtgärder. Men för de som avstått att göra ändringar på sin bostad är det viktigt att denna information når fram, säger Audingas Sumskas.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Siffror från undersökningen 

Här är några siffror från Sifos undersökning om svenskarnas relation till bygglov.

- 25 procent av Sveriges husägare har byggt eller övervägt att bygga utan bygglov.

- 9 procent har faktiskt byggt utan bygglov.

- 37 procent tycker att det finns för många bygglovsregler.

- 12 procent har avstått från att renovera på grund av osäkerhet kring regler.

- 26 procent av husägarna nationellt tycker att bygglovsreglerna är svåra att förstå. Högst andel är det i Stockholm.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen