I NATT: Ryska planen kartlagd – risk för enorm katastrof

2022 08 25

Ryssland planerar att koppla bort det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja från det ukrainska elnätet.

En plan som skulle kunna få katastrofala följder, enligt Petro Kotin, chef för Ukrainas atomenergibolag.

I en intervju med brittiska The Guardian berättar han om den ryska planen.

– De presenterade [planen] för [arbetarna på] fabriken, och fabriken [arbetarna] presenterade den för oss, säger han till tidningen.

Kan orsaka härdsmälta

Petro Kotin varnar för att den ryska planen kan äventyra kylningsförmågan i kärnkraftverket och orsaka en härdsmälta.

– Om du misslyckas med att ge kylning i en och en halv timme, så har du en härdsmälta, säger han till The Guardian.

Situationen är redan kritisk.

Tre av kärnkraftverkets fyra huvudanslutningar har gått sönder och två av tre reservanslutningar ligger nere.

En rysk omkoppling skulle således öka risken för ett katastrofalt fel eftersom en enda elkälla skulle användas för att kyla reaktorerna.   Endast en dieseldriven nödgenerator skulle fungerar som reserv för kylningen.

– Du kan inte bara byta från ett system till ett annat omedelbart, du måste... stänga av allt på ena sidan, och sedan börjar du byta på en annan sida, förklarar Petro Kotin.

”Största elstölden någonsin”

Ryska trupper har ockuperat kärnkraftverket i Zaporizjzja sedan invasionens första veckor.

Flera ukrainska källor inifrån kärnkraftverket har vittnat om att Rysslands mål är att stjäla elen.

– Det skulle vara den största elektricitetsstölden någonsin, sa Thomas Popik, ordförande i en amerikansk frivilligorganisation som bevakar kritisk infrastruktur, till Wall Street Journal.

Direkta följder för Europa

Enligt experten skulle den ryska stölden få direkta konsekvenser för Europa. Solidariteten inom den Europeiska unionen skulle testats ordentligt i ett redan utsatt läge.  

I dag står Zaporizjzja för drygt 20 procent av elproduktionen i Ukraina. 

Om produktionen plötsligt försvinner skulle EU tvingas rycka in och styra om el till Ukraina.

Det skulle kosta unionens allierade en stor summa pengar, då det sannolikt kommer att ske till kraftigt subventionerade priser, rapporterar Wall Street Journal.

Fakta härdsmälta

  • Härdsmälta är en allvarlig härdskada som innebär att kärnbränslet blir så varmt att hela eller delar av reaktorhärden smälter.
  • Detta kan inträffa om härden inte kyls.
  • Följderna av en härdsmälta kan bli mer eller mindre allvarliga beroende på vilken typ av reaktor det handlar om.
  • Det har skett tre större kärnkraftsolyckor i världen: en i Harrisburg (USA) 1979, en i Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och en i Fukushima (Japan) 2011.
  • Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen