I NATT: Ryska planen kartlagd – risk för enorm katastrof

2022 08 25

Ryssland planerar att koppla bort det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja från det ukrainska elnätet.

En plan som skulle kunna få katastrofala följder, enligt Petro Kotin, chef för Ukrainas atomenergibolag.

I en intervju med brittiska The Guardian berättar han om den ryska planen.

– De presenterade [planen] för [arbetarna på] fabriken, och fabriken [arbetarna] presenterade den för oss, säger han till tidningen.

Kan orsaka härdsmälta

Petro Kotin varnar för att den ryska planen kan äventyra kylningsförmågan i kärnkraftverket och orsaka en härdsmälta.

– Om du misslyckas med att ge kylning i en och en halv timme, så har du en härdsmälta, säger han till The Guardian.

Situationen är redan kritisk.

Tre av kärnkraftverkets fyra huvudanslutningar har gått sönder och två av tre reservanslutningar ligger nere.

En rysk omkoppling skulle således öka risken för ett katastrofalt fel eftersom en enda elkälla skulle användas för att kyla reaktorerna. Endast en dieseldriven nödgenerator skulle fungerar som reserv för kylningen.

– Du kan inte bara byta från ett system till ett annat omedelbart, du måste... stänga av allt på ena sidan, och sedan börjar du byta på en annan sida, förklarar Petro Kotin.

”Största elstölden någonsin”

Ryska trupper har ockuperat kärnkraftverket i Zaporizjzja sedan invasionens första veckor.

Flera ukrainska källor inifrån kärnkraftverket har vittnat om att Rysslands mål är att stjäla elen.

– Det skulle vara den största elektricitetsstölden någonsin, sa Thomas Popik, ordförande i en amerikansk frivilligorganisation som bevakar kritisk infrastruktur, till Wall Street Journal.

Direkta följder för Europa

Enligt experten skulle den ryska stölden få direkta konsekvenser för Europa. Solidariteten inom den Europeiska unionen skulle testats ordentligt i ett redan utsatt läge.

I dag står Zaporizjzja för drygt 20 procent av elproduktionen i Ukraina.

Om produktionen plötsligt försvinner skulle EU tvingas rycka in och styra om el till Ukraina.

Det skulle kosta unionens allierade en stor summa pengar, då det sannolikt kommer att ske till kraftigt subventionerade priser, rapporterar Wall Street Journal.

Fakta härdsmälta

Härdsmälta är en allvarlig härdskada som innebär att kärnbränslet blir så varmt att hela eller delar av reaktorhärden smälter.
Detta kan inträffa om härden inte kyls.
Följderna av en härdsmälta kan bli mer eller mindre allvarliga beroende på vilken typ av reaktor det handlar om.
Det har skett tre större kärnkraftsolyckor i världen: en i Harrisburg (USA) 1979, en i Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och en i Fukushima (Japan) 2011.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen