I NATT: Ryssland rasande – allierad portar Putin

2023 09 29

Ryska fredsbevarande styrkor kunde inte stoppa Azerbajdzjans militära offensiv mot armeniska separatister i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Under gårdagen meddelade Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan att styret i regionen kommer att upplösas.

Från och med den 1 januari 2024 kommer Nagorno-Karabach att införlivas i den azerbajdzjanska staten.

Regionen har styrts av armeniska separatistgrupper i över 30 år.

”Etnisk rensning”

Över 70 500 etniska armenier uppges ha flytt från Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans blixtoffensiv.

Nikol Pasjinjan anklagar Azerbajdzjan för etnisk rensning.

– Utvandringen av armenier från Nagorno-Karabach fortsätter. Vår analys visar att det under de kommande dagarna inte kommer att finnas några armenier i Nagorno-Karabach. Detta är en handling av etnisk rensning som vi länge har varnat det internationella samfundet för, sa han under gårdagen enligt Yle.

Går till handling 

Premiärministern har även kritiserat de ryska fredsbevarande trupperna som befann sig i utbrytarregionen när Azerbajdzjan gick till attack. Nikol Pasjinjan anser att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten och därmed legitimerade den azerbajdzjanska attacken. 

Nu reagerar premiärministern återigen på den ryska motviljan att försvara regionen.

Den här gången går han till handling.

Premiärministern meddelar att Armenien kommer att underteckna Romstadgan från 1998.

Det innebär att landet ställer sig bakom arresteringsordern som den internationella  brottmålsdomstolen ICC utfärdat mot Putin. Diktatorn anklagas för att ha gett en direkt order om att ukrainska barn ska föras till Ryssland.

Arresteringsordern innebär att alla länder som har skrivit under Romstadgan är skyldiga att arrestera Putin om han befinner sig på deras territorium.

Portar diktatorn

Genom att underteckna stadgan har Armenien i realiteten portat Putin från att besöka landet.   

Diktatorn kommer inte kunna åka till den forna Sovjetstaten utan att riskera att bli gripen.

Ryssland rasar: ”Extremt fientlig handling”

Kreml rasar mot Nikol Pasjinjans beslut.

– Armenien är fullt medvetet om det svårsmälta beslutet [arresteringsordern mot Putin] som fattats baserat på denna stadga.

– Det är en extremt fientlig handling mot Ryssland och den armeniska regeringen är mycket väl medvetna om det. Det här är inget vi godkänner.

Det säger Kemls talesperson Dmitrij Peskov i ett uttalande.

Nära allierad

Ryssland har historiskt sett varit en allierad till Armenien och stått på landets sida.

Under Vladimir Putins styre har relationen dock försämrats. Kreml har tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen