I NATT: Ryssland utesluter inte kärnvapen – USA svarar

2022 03 23

Så svarade Vladimir Putins talesperson Dmitrij Peskov, när han fick frågan om Ryssland kan tänka sig att använda kärnvapen i en väpnad konflikt.

I den långa intervjun i CNN vägrade Peskov gång på gång att utesluta en användning av kärnvapen.

Förlängning av Putins retorik

Peskovs resonemang samspelar med den ryska diktatorn Vladimir Putins tidigare uttalande om Rysslands kärnvapenarsenal. Putin har antytt att han är öppen för att använda kärnvapen mot nationer som han anser hotar Ryssland.

Konsekvenser ni aldrig har upplevt

I februari kommenterade diktatorn frågan i ett tal i rysk tv.

– Oavsett vem som försöker stå i vår väg, eller ännu värre, hotar vårt land och befolkning, så måste de veta att Ryssland kommer reagera omedelbart och det kan bli konsekvenser ni aldrig har upplevt tidigare, sade Putin.

Diktatorn beordrade även sina kärnvapenstyrkor att höja sin stridsberedskap.

USA svarar

Pentagon har fördömt Dmitrij Peskovs vägran att utesluta en användning av kärnvapen i kriget i Ukraina.

– Det är inte så en ansvarsfull kärnvapenmakt ska agera, säger John Kirby, amerikanska försvarsdepartementets talesman, enligt The Guardian.

Kirby tillade dock att Pentagon inte upplevt någon anledning att ändra sin strategiska hållning gentemot Ryssland.

– Vi har inte sett något som får oss att dra den slutsatsen. Vi följer utvecklingen varje dag.  

Kritiserar Ryssland

USA:s före detta försvarsminister Leon Panetta riktar även hård kritik mot Peskovs uttalande.

– Jag kan inte se det på något annat sätt än som väldigt farligt när Ryssland letar efter en möjlig ursäkt för att få använda kärnvapen, säger hon till CNN och tillägger:

– Och att basera det på en falsk premiss om att Ryssland är hotat. Jag tror att vi bör känna en verklig oro över att Ryssland åtminstone överväger den möjligheten.

Foto: President of Russia resp A. Najera

Text: Redaktionen

JUST NU: Panikåtgärd i Turkiet – Erdoğan “kan försvinna för gott”

2025 07 11

Den turkiska regeringen ökar motståndet mot landets politiska opposition.

Över 500 personer har under de senaste nio månaderna gripits eller åtalats. Utvecklingen har “accelererat dramatiskt de senaste dagarna”, rapporterar Reuters.

Enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan handlar det intensifierade förtrycket om att slå mot ett korrupt nätverk som är “som en bläckfisk vars armar sträcker sig till andra delar av Turkiet och utomlands”.

Vidtar panikdrag

Nu genomför Erdoğan ett panikdrag för att rädda sin egen plats i regeringen, rapporterar Politico.

Natoledaren kommer att ge plats i politiken för den fängslade ärkefienden Abdullah Öcalan som tillhör det förbjudna partiet PKK och som terrorstämplats av Turkiet, USA och EU.

– Erdoğan gör sin karriärs största chansning för att rädda sitt politiska skinn, skriver den amerikanska tidningen och tillägger:

– Det är ett tecken på Erdoğans sjunkande styrka att han ens överväger ett så radikalt steg för att behålla sitt grepp om Natojätten med 85 miljoner invånare. 

Enligt Politicos skribent skulle Erdoğan annars kunna försvinna från politiken för gott.

– Men den islamistiska populisten vet att det här är hans tillfälle att försöka befästa sin position som president – ​​potentiellt på livstid – eller riskera att bli utplånad från den politiska scenen.

Kan slå bakut

Draget är ett försök att säkra stödet från såväl de egna konservativa som från Turkiets kurder.

Åtgärden är “ett högriskdrag utan någon garanti för framgång", enligt Politco.

– Den turkiska opinionen är mycket försiktig med PKK, och kurderna själva är extremt nervösa inför att lita på de turkiska myndigheterna. Denna affär är långt ifrån lätt att sälja, framhäver tidningen i sin analys.

Stort tillslag i helgen

I helgen valde Erdoğan att slå till mot borgmästare i tre olika städer för att stärka sin makt över landet.

De tre borgmästarna Abdurrahman Tutdere, Zeydan Karalar och Muhittin Böcek greps  på lördagen, vilket beskrivs som ännu ett stort tillslag mot landets opposition.

Alla tre tillhör Turkiets största oppositionsparti, Republikanska folkpartiet (CHP), som beskrivs som socialdemokratiskt och pro-europeiskt. 

Deras gripande kommer fyra månader efter att Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu fängslades efter anklagelser om korruption, något som utlöste stora protester i Turkiet.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen