I NATT: Sverige kan få snabbspår till Nato

2022 03 17

Sverige skulle vara särskilt sårbart under tiden en ansökan till Nato lämnas in och hanteras av alliansen. Det är ett argument som används flitigt i debatten om medlemskap i Nato.

En oro som nu tonas ner av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Sverige står redan nära Nato

– Om Sverige och Finland väljer att ansöka, så finns det inga andra länder i världen som står närmare Nato än de länderna, säger Jens Stoltenberg till SR Ekot.

Han framhäver att Nato och ländernas intensifierade samarbete skulle påskynda en ansökan till militäralliansen.

Huvudargumenten bakom detta resonemang är att Sverige och Finland redan tränar tillsammans med Nato, har avtal med alliansen och efter att kriget i Ukraina bröt ut har även Nato och länderna ett större löpande informationsutbyte, konstaterar Stoltenberg.

 Får hitta en lösning

Att Sverige skulle vara särskilt sårbart vid en ansökan till Nato, då alliansens kollektiva försvar inte omfattar ett land med en pågående ansökan, tonas ner av Stoltenberg.

Han tror att det skulle vara möjligt att hitta lösningar, som skulle innebära att Finland och Sverige skulle vara garanterade skydd under en pågående ansökan. Han vill dock inte gå in på detaljer.

– Jag är säker på att vi hittar ett sätt att hantera situationen, säger han till SR.

Då kan Sverige gå med i Nato

En avgörande faktor för ett svenskt framtida medlemskap i Nato är maktkampen inom Socialdemokraterna.

Det skriver tidigare utrikesminister Carl Bildt (M) i en kolumn i Washington Post. Han framhäver att den yngre generationen inom Socialdemokraterna, som har en positivare inställning till Nato, måste segra för att ett svenskt medlemskap ska bli verklighet.

– Partiet kommer nu få se en kamp mellan en äldre generation och de yngre som ser på världen med nya ögon, skriver Carl Bild i Washington Post.

Efter initial tvekan

Opinionsbilden både i Sverige och Finland har svängt kraftigt för ett Natomedlemskap konstaterar Carl Bildt som samtidigt betonar att frågan måste övervägas noggrant.

– Efter Rysslands aggression mot Ukraina har en helt ny säkerhetssituation uppstått. Efter initial tvekan har både Sverige och Finland beslutat sig för att sända vapen till Ukraina då hela Europas säkerhet står på spel, slår Carl Bildt fast i Washington Post.

Ingen väg tillbaka för Sverige

– Av minst 17 000 anti-stridsvagnsvapen som rapporterats ha sänts till Ukraina är 5 000 direkt från svenska vapenlagret. Relationen med Moskvaregimen kommer som ett resultat vara nästan säkert djupt fientligt så länge Putin är kvar vid makten.

– Det finns ingen väg tillbaka till den gamla illusionen av neutralitet, betonar Carl Bildt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 oktober 2026

SKATTEVERKET: Svenska husägare har en vecka på sig

2026 10 26

Den 2 november är sista dagen.

Då ska ägarna till Sveriges 2,5 miljoner småhus ha granskat och gjort eventuella ändringar gällande det förslagna nya taxeringsvärdet på fastigheten. Om en vecka är också deadline för de som har fått en fastighetsdeklaration att lämna in.

– Vi vill uppmana alla att verkligen granska förslaget de fått, säger Jerker Wesslén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, i ett uttalande.

– Taxeringsvärdet kan nämligen påverka flera saker så som fastighetsavgift, fastighetsskatt, försäkringar och bolån. Det är därför viktigt att Skatteverket får in rätt uppgifter.

Alla som äger

Det spelar ingen roll om fastigheten används som fritidshus eller permanentboende. Samtliga som äger en villa, ett parhus, kedjehus, radhus eller en obebyggd tomtmark behöver kontrollera uppgifterna.

Det nya förslaget hittas i e-tjänsten för fastighetsdeklaration.

– Genom att använda e-tjänsten minskar risken för att göra fel, och det är lätt att ändra eller komplettera uppgifter, säger Jerker Wesslén.

Läs också: UPPGIFTER: Sverige halkar efter – uppmanas göra som Danmark

Skicka in ändringar

Om uppgifterna i taxeringsförslaget stämmer behöver inget ändras. Men för den som behöver göra förändringar, som exempelvis kan bero på att man gjort renoveringar, byggt ut eller gjort några andra förändringar som påverkar värdet, är det hög tid att agera, påminner Skatteverket.

Om flera personer står som ägare till ett och samma hus behöver ändringarna bara göras av en av ägarna.

Beslut om ny fastighetstaxering skickas ut i juni 2027.

Fastighetstaxering

- Småhus deklareras vart tredje år i en allmän eller förenklad fastighetstaxering.

- Däremellan kan din fastighet taxeras vid en särskild fastighetstaxering.

- 2027 är det en allmän fastighetstaxering för dig som äger en småhusfastighet. Alla uppgifter om fastigheten ska visa vad som ­gäller den 1 januari 2027.

Vad är ett småhus?

- Friliggande villor

- Radhus

- Kedjehus

- Parhus

- Komplementbostadshus och komplementhus, som exempelvis gäststugor

- Byggnad på ofri grund, om den är inrättad för boende.

Källa: Skatteverket

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp I. MacDonald

Text: Redaktionen