I NATT: Sverige kan få snabbspår till Nato

2022 03 17

Sverige skulle vara särskilt sårbart under tiden en ansökan till Nato lämnas in och hanteras av alliansen. Det är ett argument som används flitigt i debatten om medlemskap i Nato.

En oro som nu tonas ner av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Sverige står redan nära Nato

– Om Sverige och Finland väljer att ansöka, så finns det inga andra länder i världen som står närmare Nato än de länderna, säger Jens Stoltenberg till SR Ekot.

Han framhäver att Nato och ländernas intensifierade samarbete skulle påskynda en ansökan till militäralliansen.

Huvudargumenten bakom detta resonemang är att Sverige och Finland redan tränar tillsammans med Nato, har avtal med alliansen och efter att kriget i Ukraina bröt ut har även Nato och länderna ett större löpande informationsutbyte, konstaterar Stoltenberg.

 Får hitta en lösning

Att Sverige skulle vara särskilt sårbart vid en ansökan till Nato, då alliansens kollektiva försvar inte omfattar ett land med en pågående ansökan, tonas ner av Stoltenberg.

Han tror att det skulle vara möjligt att hitta lösningar, som skulle innebära att Finland och Sverige skulle vara garanterade skydd under en pågående ansökan. Han vill dock inte gå in på detaljer.

– Jag är säker på att vi hittar ett sätt att hantera situationen, säger han till SR.

Då kan Sverige gå med i Nato

En avgörande faktor för ett svenskt framtida medlemskap i Nato är maktkampen inom Socialdemokraterna.

Det skriver tidigare utrikesminister Carl Bildt (M) i en kolumn i Washington Post. Han framhäver att den yngre generationen inom Socialdemokraterna, som har en positivare inställning till Nato, måste segra för att ett svenskt medlemskap ska bli verklighet.

– Partiet kommer nu få se en kamp mellan en äldre generation och de yngre som ser på världen med nya ögon, skriver Carl Bild i Washington Post.

Efter initial tvekan

Opinionsbilden både i Sverige och Finland har svängt kraftigt för ett Natomedlemskap konstaterar Carl Bildt som samtidigt betonar att frågan måste övervägas noggrant.

– Efter Rysslands aggression mot Ukraina har en helt ny säkerhetssituation uppstått. Efter initial tvekan har både Sverige och Finland beslutat sig för att sända vapen till Ukraina då hela Europas säkerhet står på spel, slår Carl Bildt fast i Washington Post.

Ingen väg tillbaka för Sverige

– Av minst 17 000 anti-stridsvagnsvapen som rapporterats ha sänts till Ukraina är 5 000 direkt från svenska vapenlagret. Relationen med Moskvaregimen kommer som ett resultat vara nästan säkert djupt fientligt så länge Putin är kvar vid makten.

– Det finns ingen väg tillbaka till den gamla illusionen av neutralitet, betonar Carl Bildt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen