I NATT: Sverige kan få snabbspår till Nato

2022 03 17

En oro som nu tonas ner av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Sverige står redan nära Nato

– Om Sverige och Finland väljer att ansöka, så finns det inga andra länder i världen som står närmare Nato än de länderna, säger Jens Stoltenberg till SR Ekot.

Han framhäver att Nato och ländernas intensifierade samarbete skulle påskynda en ansökan till militäralliansen.

Huvudargumenten bakom detta resonemang är att Sverige och Finland redan tränar tillsammans med Nato, har avtal med alliansen och efter att kriget i Ukraina bröt ut har även Nato och länderna ett större löpande informationsutbyte, konstaterar Stoltenberg.

 Får hitta en lösning

Att Sverige skulle vara särskilt sårbart vid en ansökan till Nato, då alliansens kollektiva försvar inte omfattar ett land med en pågående ansökan, tonas ner av Stoltenberg.

Han tror att det skulle vara möjligt att hitta lösningar, som skulle innebära att Finland och Sverige skulle vara garanterade skydd under en pågående ansökan. Han vill dock inte gå in på detaljer.

– Jag är säker på att vi hittar ett sätt att hantera situationen, säger han till SR.

Då kan Sverige gå med i Nato

En avgörande faktor för ett svenskt framtida medlemskap i Nato är maktkampen inom Socialdemokraterna.

Det skriver tidigare utrikesminister Carl Bildt (M) i en kolumn i Washington Post. Han framhäver att den yngre generationen inom Socialdemokraterna, som har en positivare inställning till Nato, måste segra för att ett svenskt medlemskap ska bli verklighet.

– Partiet kommer nu få se en kamp mellan en äldre generation och de yngre som ser på världen med nya ögon, skriver Carl Bild i Washington Post.

Efter initial tvekan

Opinionsbilden både i Sverige och Finland har svängt kraftigt för ett Natomedlemskap konstaterar Carl Bildt som samtidigt betonar att frågan måste övervägas noggrant.

– Efter Rysslands aggression mot Ukraina har en helt ny säkerhetssituation uppstått. Efter initial tvekan har både Sverige och Finland beslutat sig för att sända vapen till Ukraina då hela Europas säkerhet står på spel, slår Carl Bildt fast i Washington Post.

Ingen väg tillbaka för Sverige

– Av minst 17 000 anti-stridsvagnsvapen som rapporterats ha sänts till Ukraina är 5 000 direkt från svenska vapenlagret. Relationen med Moskvaregimen kommer som ett resultat vara nästan säkert djupt fientligt så länge Putin är kvar vid makten.

– Det finns ingen väg tillbaka till den gamla illusionen av neutralitet, betonar Carl Bildt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Helt nytt straff ska införas i Sverige

2025 10 24

Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på fredagsmorgonen.

Den nya påföljden som föreslås kallas för säkerhetsförvaring.

I praktiken handlar det om en tidsobestämd påföljd som gör det möjligt att fortsätta hålla en person inlåst, om risken för att nya grova brott ska begås bedöms som stor.

– Vissa brottslingar är så farliga för vårt samhälle att de inte bör släppas ut per automatik. I dag finns ingen möjlighet att fortsätta inlåsningen även om riskerna för nya grova brott är väldigt stora. Med det här nya straffet skapar vi ett verkligt skydd för potentiella brottsoffer och samhället i stort mot samhällets farligaste individer, säger Gunnar Strömmer i ett uttalande.

Ska användas vid återfall

Påföljden ska kunna användas för personer som har återfallit i allvarlig brottslighet mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, enligt regeringen.

– Eller som har begått sådana brott vid upprepade tillfällen, och som bedöms ha en hög risk för återfall i sådan brottslighet. Det kan till exempel handla om grova vålds- och sexualbrott, framhåller Justitiedepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

Införs till våren

Från och med 1 mars 2026 är tanken att det nya straffet ska kunna dömas ut.

Den som tilldelas påföljden kommer först att “avtjäna en tid som motsvarar längden på det straff som hade dömts ut om fängelse hade valts som påföljd”.

– Skillnaden mot vanligt fängelse är att personen kommer att avtjäna ytterligare fyra till sex år till, att ingen villkorlig frigivning kommer att ske och att säkerhetsförvaringen kan förlängas av domstol vid påtaglig risk för att den allvarliga brottsligheten ska fortsätta, förklarra Gunnar Strömmer i en debattartikel i Expressen.

Det kommer inte finnas någon gräns för hur många gånger en förlängning kan beslutas.

Regeringen har nu lämnat över remissen till Lagrådet.

LÄS MER: “Ser värre ut än Northvolt” – ny tung konkurs kan vänta i Sverige

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen