I NATT: Sverige kan få snabbspår till Nato

2022 03 17

Sverige skulle vara särskilt sårbart under tiden en ansökan till Nato lämnas in och hanteras av alliansen. Det är ett argument som används flitigt i debatten om medlemskap i Nato.

En oro som nu tonas ner av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Sverige står redan nära Nato

– Om Sverige och Finland väljer att ansöka, så finns det inga andra länder i världen som står närmare Nato än de länderna, säger Jens Stoltenberg till SR Ekot.

Han framhäver att Nato och ländernas intensifierade samarbete skulle påskynda en ansökan till militäralliansen.

Huvudargumenten bakom detta resonemang är att Sverige och Finland redan tränar tillsammans med Nato, har avtal med alliansen och efter att kriget i Ukraina bröt ut har även Nato och länderna ett större löpande informationsutbyte, konstaterar Stoltenberg.

Får hitta en lösning

Att Sverige skulle vara särskilt sårbart vid en ansökan till Nato, då alliansens kollektiva försvar inte omfattar ett land med en pågående ansökan, tonas ner av Stoltenberg.

Han tror att det skulle vara möjligt att hitta lösningar, som skulle innebära att Finland och Sverige skulle vara garanterade skydd under en pågående ansökan. Han vill dock inte gå in på detaljer.

– Jag är säker på att vi hittar ett sätt att hantera situationen, säger han till SR.

Då kan Sverige gå med i Nato

En avgörande faktor för ett svenskt framtida medlemskap i Nato är maktkampen inom Socialdemokraterna.

Det skriver tidigare utrikesminister Carl Bildt (M) i en kolumn i Washington Post. Han framhäver att den yngre generationen inom Socialdemokraterna, som har en positivare inställning till Nato, måste segra för att ett svenskt medlemskap ska bli verklighet.

– Partiet kommer nu få se en kamp mellan en äldre generation och de yngre som ser på världen med nya ögon, skriver Carl Bild i Washington Post.

Efter initial tvekan

Opinionsbilden både i Sverige och Finland har svängt kraftigt för ett Natomedlemskap konstaterar Carl Bildt som samtidigt betonar att frågan måste övervägas noggrant.

– Efter Rysslands aggression mot Ukraina har en helt ny säkerhetssituation uppstått. Efter initial tvekan har både Sverige och Finland beslutat sig för att sända vapen till Ukraina då hela Europas säkerhet står på spel, slår Carl Bildt fast i Washington Post.

Ingen väg tillbaka för Sverige

– Av minst 17 000 anti-stridsvagnsvapen som rapporterats ha sänts till Ukraina är 5 000 direkt från svenska vapenlagret. Relationen med Moskvaregimen kommer som ett resultat vara nästan säkert djupt fientligt så länge Putin är kvar vid makten.

– Det finns ingen väg tillbaka till den gamla illusionen av neutralitet, betonar Carl Bildt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen