I NATT: Sveriges nej till Ukraina

2022 04 14

Ukraina har ställt frågan till Sverige om att donera blodpåsar till det krigsdrabbade landet, men fick nej av Socialstyrelsen.

Antalet dödade och skadade i Ukraina sedan Rysslands invasion av landet den 24 februari fortsätter att ticka uppåt. Bekräftade dödsfall enligt FN är nu uppe i 1 892 människor, varav 71 barn.

WHO har dessutom bekräftat sju attacker mot ukrainsk sjukvård sedan Putin anföll sitt grannland.

Vädjar om blodpåsar

Det har lett till påfrestningar på sjukvården i Ukraina, som nu har vädjat till EU om blodpåsar för att kunna behandla sårade i kriget.

Däremot fick man ett nej från Sveriges sida, rapporterar Sveriges Radio.

Sverige sade nej

Anledningen till att Sverige valde att inte ställa upp för Ukraina och skicka blodpåsar är för att det råder brist i det egna landet.

– Jag tycker det är väldigt frustrerande. Sverige har sagt att vi inte kan bidra, medan andra länder gör det. Till exempel Irland, som jag bedömer är i vår storlek, har skickat 4 000 blodpåsar, säger Agneta Wikman, överläkare i transfusionsmedicin på Karolinska sjukhuset till SR.

Socialstyrelsen tog beslutet

Vädjan om bloddonationer kom direkt från hälsoministeriet i Ukraina i mars. Totalt behövde man 140 000 blodpåsar utan blod. 

Det är oklart hur många som har skickats, men enligt SR landade Sverige i ett nej genom beslut från Socialstyrelsen.

Inget överskott

– Den samlade bedömningen vi har gjort är inte bara vad som finns i det centrala lagret, utan vad som finns i regionerna. Det finns inte ett överskott som är så stort att vi kan donera till Ukraina, säger Taha Alexandersson, tillförordnad krisberedskapschef på Socialstyrelsen. Hon tillägger:

– Vi är fullt medvetna om att lagren behöver byggas ut.

Frivilligorganisationer hjälper till

Samtidigt fortsätter frivilligorganisationer att göra vad de kan för att hjälpa till att rädda liv i krigets Ukraina.

Amerikanska Röda korset uppger att man har kunnat bidra med räddningsinsatser motsvarande 12 miljoner dollar, som ska gå till att rädda liv både i Ukraina och i närliggande områden.

18 miljoner behöver hjälp

Organisationen uppskattar att 18 miljoner, en tredjedel av landets befolkning, kommer att behöva humanitär assistans av något slag.

– Den förödande verkligheten i Ukraina är att behoven växer för varje dag. Mitt i allt ökande våld och störda leveranskedjor blir det svårare att leverera nödvändigheter flera delar av landet – inte enklare, säger Francesco Rocca, ordförande i IFRC, en organisation inom internationella Röda korset.

Foto: A Huseyn

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen