I NATT: Tidigare överbefälhavare dömer ut svensk försvarspolitik

2022 04 25

Före detta överbefälhavaren Sverker Göranson sågar svensk försvarspolitik längs med fotknölarna.

Den tidigare överbefälhavaren i Sverige ger landets försvarspolitik de senaste 30 åren underkänt, meddelar han i en intervju med SVT:s Politikbyrån.

“Skulle klara sig en vecka”

Sverker Göranson är samma överbefälhavare som för tio år sedan uttalade sig om att Sverige enbart skulle klara sig under en veckas tid vid händelse av att man blev invaderat. 

Överbefälhavaren gick därefter in i väggen, men känner idag ingen ånger över sitt uttalande.

“Svenska folket måste veta”

– Jag ångrar ingenting. Det var ett medvetet val. Svenska folket är de som ytterst måste få veta vilken försäkringspremie vi har valt och det här var mitt sätt att kommunicera med dem, säger Sverker Göranson nu.

“Inte godkänt”

Sverker Göranson medger att Sverige idag är bättre förberedda än vid 2012. Han ombeds även ge sin syn på hur Sveriges försvarspolitik bedrivits de senaste 30 åren.

– Jag tycker inte att vi som land ska ha godkänt på den här resan överhuvudtaget. Nu gäller det att inte tillåta att det här händer igen, det vill säga att vi inte ska backa till noll när nästa våg av samförstånd inträffar. Det är väl summan av kardemumman, säger han.

Försvarsfrågan skjuter i höjden

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har försvaret seglat upp som en ännu viktigare fråga för väljarna i Sverige. 

Mellan februari och mars 2022 ökade försvarsfrågan med 12 procentenheter i en opinionsundersökning kring vilka som är väljarnas viktigaste frågor, rapporterade Dagens Nyheter i början av april.

Medierna påverkar

– Vi ser en dagordningseffekt. Det som medierna rapporterar om påverkar vad som uppfattas som viktigt och nu dominerar kriget i Ukraina, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos till tidningen.

Regeringen stärker försvaret

I mitten av mars meddelade också regeringen att man stärker upp försvaret. Fler ska göra värnplikt och två procent av Sveriges BNP, drygt 108 miljarder kronor, ska årligen öronmärkas åt försvaret. Det är motsvarande summa som Nato kräver att sina medlemsländer åsätter.

– Sveriges försvarsförmåga ska kraftigt förstärkas, sade statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff i samband med tillkännagivandet av det ökade anslaget.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


JUST NU: Har blivit fel – Swedbank får 837 miljoner kronor

2025 11 18

Swedbank och dess styrelseordförande Göran Persson kan räkna hem en tidig julklapp.

Eller kanske rättare sagt 837 miljoner sådana.

Det är nämligen lika många kronor som storbanken plötsligt får tillbaka, meddelar Swedbank i ett pressutskick på tisdagen.

Återbetalningen kommer från Skatteverket efter att myndigheten svängt i hur mycket moms Swedbank egentligen ska betala.

Enligt beslut från Skatteverket har Swedbank betalat för mycket moms 2019, 2020, 2022 och 2023, skriver storbanken i en kommentar.

Godkänt ny metod

Den stora summan kommer till god nytta för Swedbank. Banken låter meddela att dess kostnader därmed minskar med samma belopp under årets sista kvartal.

Hela historien bottnar i att Skatteverket svängt.

Myndigheten har godkänt en ny metod för beräkning av det som kategoriseras som avdragsgill moms.

Och det kan mycket väl bli så att Swedbank får tillbaka än mer pengar. 

– Swedbank har tidigare i år mottagit momsåterföringar för 2016-2018, och även kommunicerat att banken ansökt om återföring för 2019-2023. Swedbank inväntar därmed beslut avseende 2021, informerar banken.

Slog förväntningarna

När Swedbank i oktober gav besked om årets tredje kvartal landade rörelseresultatet på 10.809 miljoner kronor.

De samlade intäkterna uppgick till 17.105 miljoner kronor. Det förväntade siffran låg inför delårsrapporten på 16.653 miljoner kronor enligt Privata Affärer.

– Swedbank levererar återigen ett starkt resultat i en osäker omvärld, framhöll Jens Eriksson, vd och koncernchef på Swedbank, i ett uttalande efteråt.

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Fakta: Swedbank

Styrelseordförande: Göran Persson (sedan 2019)

Antal privatkunder i Sverige: 3,8 miljoner

Antal privatkunder i Estland, Lettland, Litauen: 3,5 miljoner

Antal företagskunder i Sverige: 250 000 

Antal företagskunder i Estland, Lettland, Litauen: 300 000

Antal kontor i Sverige: 142

Antal kontor i Estland, LEttland, Litauen: 69

Antal medarbetare: 16 444

Källa: Swedbank

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Johanna Ejemalm/Talarforum resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


JUST NU: Finland kan ta tillbaka ryska hus

2025 11 18

Finland kan snart få rätt att ogiltigförklara ryska köp.

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen