I NATT: Tonåring dödad

2023 09 15

En pojke i tonåren har förlorat livet under natten mellan torsdag och fredag.

Pojken hittades skadad i Västerstorp i södra Stockholm på torsdagskvällen.

Vid 19.54-tiden larmades polisen om höga smällar och en skadad man.

När polispatrullerna anlände anträffades den skadade pojken.

Han konstaterades vara skottskadad. Flera skott uppges ha avfyrats mot honom.

– Han hittades vid en gångbana i närheten av ett radhusområde men det är osäkert om det är själva brottsplatsen, säger polisens presstalesperson Daniel Wikdahl till SVT Nyheter.

Avled i natt

Klockan 01.34 uppgav polisen att den unge mannen förlorat livet.

– Mannen som skottskadats har avlidit på sjukhus. Anhöriga har underrättats om att mannen dött och förundersökningen gäller nu mord, framhåller myndigheten på sin hemsida.

Enligt polisen är den avlidne en ”man i övre tonåren”.

Stor insats

Polisen är på plats med flera enheter.

En stor sökinsats efter gärningspersoner inleddes under natten.

Hundpatruller, flera fordon och två helikoptrar deltar.

Samtidigt samlar polisen in uppgifter från brottsplatsen.

– Vi har genomfört omfattande dörrknackningar och pratat med många människor. Vi har en stor mängd information som vi ska sammanställa och gå igenom, säger Daniel Wikdahl till Aftonbladet.

Vidare berättar han att det finns en misstanke om att brottsplatsen är en annan plats än den där tonåringen hittades.

– Det är inte säkert att platsen där mannen hittades är brottsplatsen men vi har gjort en del fynd som kan hjälpa oss att avgöra det. Vi har även börjat förhöra vittnen, förklarar Daniel Wikdahl för SVT.

”Pallar inte vara rädd”

Expressen har pratat med flera boende på gatan där skjutningen inträffade.

– Det känns obehagligt, men man pallar inte vara rädd. Jag tycker synd om personen som säkert sprungit in här på gatan innan han blev skjuten, säger en 17-årig tjej till tidningen.

En annan boende berättar att hennes barn var utomhus kort innan att tonåringen hittades skadad.

– Mina barn sprang här utanför vid 19.30-tiden. Det känns obehagligt att det skedde så nära inpå. Vi har dock inte hört något.

rundersökningen inledd

Ingen person är gripen.

En förundersökning om mord har upprättats.

Torsdagskvällens dödsskjutning är den fjärde i Sverige inom loppet av en vecka.

Arkivfoto: Polisen Linköping 

Text: Redaktionne


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen