I NATT: Trots löftet – Intensiva strider pågår

2022 03 30

Intensiva strider pågår utanför Ukrainas huvudstad Kyiv.

Det rapporterar flera journalister från amerikanska tv-bolaget CNN, som befinner sig vid fronten.

Endast timmar efter löftet

De bekräftar att hårda strider har pågått och pågår i utkanten av huvudstaden mellan ryska och ukrainska styrkor. Det är endast några timmar efter att Ryssland bekräftade att de skulle dra tillbaka trupper från huvudstaden.

Löftet

Det ryska löftet om att trappa ner krigsinsatsen runt Kyiv kom i går, några timmar efter tisdagens fredsförhandlingar. Biträdande försvarsministern Aleksandr Fomin sa att Ryssland kommer att ”drastiskt minska” sina militära aktiviteter runt Kyiv för att skapa ett ömsesidigt förtroende mellan Ryssland och Ukraina under de pågående fredssamtalen i Istanbul, rapporterade bland annat BBC och Reuters.

USA har bekräftat att ryska trupper drar sig tillbaka från huvudstaden, men konstaterar att det troligtvis endast handlar om en ny rysk strategi i kriget. Trupperna kommer istället att omlokaliseras till Ukrainas södra och östra delar, konstaterade flera amerikanska myndighetskällor till CNN.

Endast en vilseledning

Ny information från Ukrainas Väpnade Styrkors generalstab tyder på att det ryska tillbakadragandet i själva verket handlar om ett försök att ”vilseleda det militära ledarskapet" i Ukraina.

Det säger generalstaben i sin senaste operativa uppdatering, rapporterar BBC.

Rotation av enskilda enheter

Ukrainas militär bekräftar att ryska trupper rör sig från Kyiv och staden Tjernihiv i norra Ukraina. De anser dock att tillbakadragandet ”antagligen är en rotation av enskilda enheter”, som syftar till att vilseleda Ukrainas militär och skapa förvirring gällande de ryska truppernas positioner.

Hotet kvarstår

Uppdateringen från generalstaben återspeglar Pentagons talesman John Kirbys utspel om att hotet mot Kyiv kvartstår, trots att ryska trupper flyttar sig från staden. Det konstaterade Kirby på tisdagen i en kommentar till CNN.

Även den amerikanska tankesmedjan Study of war har rapporterat om att Ryssland fortfarande inte gett upp sina planer på att inta den ukrainska huvudstaden. I sin senaste rapport skriver tankesmedjan att ”det är osannolikt” att Ryssland har gett upp sina planer på att erövra staden.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen